Add parallel Print Page Options

Klagan i en tid av nationell kris

83 En sång, en psalm av Asaf.

Gud, var inte tyst,
    tig inte, var inte stilla.
Se hur dina fiender larmar
    och de som hatar dig sticker upp sina huvuden!
De gör upp onda planer mot ditt folk.
    De sammansvärjer sig mot dem som du beskyddar.
”Kom,” säger de, ”låt oss utplåna detta folk,
    så att ingen längre kommer ihåg Israels namn.”

De är fullkomligt överens om det,
    och de har ingått ett förbund mot dig,
Edoms boningar, ismaeliter,
    Moab och hagaréer,
Geval, Ammon, Amalek,
    filistéernas land och Tyros invånare.
Också Assyrien har förenat sig med dem
    och lånat ut sin styrka åt Lots ättlingar. Séla

10 Gör med dem som du gjorde med Midjan,
    och med Sisera och Javin vid Kishonbäcken,
11 dem som utplånades i En-Dor
    och som blev till gödsel på marken.
12 Låt det gå deras mäktiga som Orev och Seev
    och alla deras furstar som Sevach och Salmunna,
13 som sa: ”Låt oss inta Guds betesmarker!”

14 Min Gud, låt dem bli som virvlande ogräsfrö[a],
    som agnar för vinden.
15 Så som elden bränner ner skog
    och lågor svedjer berg,
16 jaga bort dem med din storm
    och förskräck dem med ditt oväder.
17 Låt deras ansikten täckas av skam,
    så att de söker ditt namn, Herre.

18 Låt dem skämmas och bli förskräckta,
    låt dem komma på skam och förgås.
19 Låt dem inse att du, vars namn är Herren,
    är den Högste över hela jorden.

Footnotes

  1. 83:14 Det hebreiska ordets exakta betydelse är osäker.

83 En sång, en psalm av Asaf.

Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»

Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.

10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»

14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.

19 Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.