Låt min tunga fastna i gommen
        om jag inte tänker på dig,
    om jag inte har Jerusalem
        som min högsta glädje.

Read full chapter

(A) De mäktiga sänder sina tjänare
        efter vatten,
    men när de kommer till dammarna
        finner de inget vatten
    utan måste vända tillbaka
        med tomma kärl.
    De är skamsna och förtvivlade
        och täcker huvudet.

Read full chapter

כKaf

11 (A) Mina ögon förtärs av gråt,
    det jäser i mitt inre,
        min lever[a] rinner ut på jorden,
    för dottern mitt folk går under,
        barn och spädbarn förgås
            på stadens gator.

לLamed

12 De ropar till sina mödrar:
        ”Var finns bröd och vin?”
    De tynar bort som slagna
        på stadens gator,
    de ger upp andan
        i sina mödrars famn.

מMem

13 (B) Vad ska jag säga dig,
    vad ska jag likna dig med,
        du dotter Jerusalem?
    Vad ska jag jämföra dig med
        för att trösta dig,
            du jungfru dotter Sion?
    Din skada är ju stor som havet,
        vem kan hela dig?

נNun

14 (C) Dina profeters syner
        var falska och dåraktiga,
    de visade dig inte din skuld
        för att vända bort din fångenskap[b].
    De budskap de förkunnade för dig
        var falska och förföriska.

סSamek

15 (D) Alla som går vägen förbi
    slår ihop sina händer
        och hånar dig,
    de visslar och skakar på huvudet
        åt dottern Jerusalem:
    ”Är detta den stad som kallades
        skönhetens krona,
            hela jordens fröjd?”

פPe

16 (E) Alla dina fiender spärrar upp
        sin mun mot dig,
    de visslar och gnisslar tänder
        och säger: ”Vi har slukat henne!
    Detta är dagen vi väntat på.
        Vi fick uppleva den,
            vi fick se den!”

עAjin

17 (F) Herren har gjort vad han bestämt,
    han har uppfyllt sitt ord
        som han uttalat för länge sedan.
    Han har rivit utan att skona,
        han har låtit fienden
            triumfera över dig
    och upphöjt dina motståndares horn.

צTsade

18 Deras hjärtan ropar till Herren.
    Du dotter Sions mur,
        låt tårarna rinna som en bäck
            både dag och natt.
    Ge dig ingen ro,
        unna inte ditt öga någon vila.

קQof

19 (G) Stig upp, ropa högt i natten
        när nattväkterna[c] börjar.
    Utgjut ditt hjärta som vatten
        inför Herrens ansikte,
    lyft dina händer till honom
        för dina barns liv
    som tynar bort av hunger
        i alla gathörn.

רResh

20 (H) Se, Herre, och tänk på
        vem du gjort så emot.
    Ska kvinnor äta sin livsfrukt,
        barnen de burit i sin famn?
    Ska präster och profeter dödas
        i Herrens helgedom?

שShin

21 På marken, på gatorna
        ligger unga och gamla.
    Mina jungfrur och unga män
        har fallit för svärd,
    du har dödat på din vredes dag,
        slaktat utan att skona.

תTaw

22 (I) Som till högtidsdag bjöd du in
        skräck från alla håll.
    Herrens vredes dag
        var det ingen som kom undan
            eller överlevde.
    Dem som jag burit
        i famnen och fostrat
            har min fiende förgjort.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:11 min lever   Annan översättning (så Septuaginta): ”min ära”.
  2. 2:14 vända bort din fångenskap   Annan översättning: ”upprätta dig”.
  3. 2:19 nattväkterna   Varje natt var indelad i tre väkter eller fyratimmarsperioder (Dom 7:19).