Add parallel Print Page Options

han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro,

han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.

Read full chapter