Add parallel Print Page Options

11 Jag döljer inte din rättfärdighet inom mig,
    jag talar om din trofasthet och räddning.
Jag döljer inte din nåd och sanning inför den stora församlingen.

12 Herre, ta inte din barmhärtighet ifrån mig,
    låt din nåd och sanning bevara mig.
13 Olyckor utan tal omger mig,
    mina synder har hunnit ifatt mig och jag orkar inte se dem.
De är fler än hårstråna på mitt huvud,
    och hela mitt livsmod sviktar.
14 Herre, jag ber, befria mig!
    Skynda dig och kom till min hjälp!

15 Låt skam och vanära komma över alla dem
    som är ute efter mitt liv och vill utplåna det.
Låt dem som vill min olycka
    vända tillbaka i förnedring.
16 Låt dem som nu hånskrattar ”haha, haha” åt mig
    häpna och skämmas.
17 Men låt alla som söker dig glädjas och jubla i dig,
    låt dem som älskar din räddning alltid säga: ”Herren är stor!”

18 Jag är betryckt och fattig,
    men ändå tänker Herren på mig.
Du är min hjälp och befriare,
    min Gud, dröj inte!

Read full chapter

17 Men Herrens nåd varar från evighet till evighet
    mot dem som fruktar honom,
    och hans rättfärdighet till kommande generationer,
18 till dem som håller hans förbund
    och tänker på hans befallningar och följer dem.
19 Herren har rest sin tron i himlen,
    och han regerar över allt.

20 Lova Herren, ni hans änglar, ni mäktiga,
    som lyder och utför hans befallningar.
21 Lova Herren, alla hans härskaror
    som tjänar honom och gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
    överallt där han härskar.

Lova Herren, min själ!

Read full chapter