Bön vid sjukdom och fienders hån

41 För körledaren. En psalm av David.

(A) Salig är den som bryr sig om
        den fattige!
    Herren ska befria honom
        på olyckans dag.
(B) Herren ska bevara honom
    och hålla honom vid liv,
        han ska skattas lycklig i landet.
    Du utlämnar honom inte
        åt hans fienders vilja.
(C) Herren stöder honom
        vid sjukbädden,
    under hans sjukdom
        förvandlar du helt hans läge.

(D) Jag säger:
        Herre, förbarma dig över mig!
    Bota min själ,
        för jag har syndat mot dig.
Mina fiender säger elakt om mig:
    "När ska han dö
        och hans namn försvinna?"
Kommer någon och besöker mig
        talar han tomma ord,
    han samlar på skvaller
        och går sedan och sprider det.
(E) Alla som hatar mig
        viskar till varandra om mig,
    de tänker det värsta om mig:
"Han har drabbats av något dödligt,
    han ligger där
        och reser sig aldrig mer."
10 (F) Även min vän som jag litade på,
        han som åt mitt bröd,
    lyfter sin häl mot mig[a].

11 Men du, Herre,
    förbarma dig över mig
        och upprätta mig,
    så ska jag ge dem vad de förtjänar.
12 Jag vet att du älskar mig,
    för min fiende
        triumferar inte över mig.
13 (G) Du stöder mig i min oskuld
    och låter mig stå inför ditt ansikte
        för evigt.


14 Välsignad är Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet!
        Amen, amen.

Footnotes

  1. 41:10 lyfter sin häl mot mig   Förråder, sätter krokben. Versen citeras av Jesus i Joh 13:18 som profetia om Judas Iskariot.