¹⁶ Bashans berg^[a] är ett Guds berg,
    ett berg med höga toppar
        är Bashans berg.
^17 (A) Ni höga berg,
    varför ser ni ner på berget
        som Gud har valt till sin boning?
    Herren ska bo där för alltid.

^18 (B) Guds vagnar är tiotusentals,
        tusen och åter tusen.
    Herren är mitt ibland dem,
        i helighet som på Sinai.
^19 (C) Du steg upp i höjden,
        du tog fångar,
    du fick gåvor bland människorna,
        även de upproriska –
    för att du, Herre vår Gud,
        skulle bo där.^[b]

²⁰ Lovad är Herren!
    Dag efter dag bär han oss,
        Gud är vår frälsning. Sela
^21 (D) Gud är för oss en frälsningens Gud,
    hos Herren Gud^[c]
        finns en utväg från döden.
^22 (E) Ja, Gud krossar
        sina fienders huvuden,
    den håriga hjässan hos den
        som framhärdar i synd.
^23 (F) Herren säger:
    "Jag ska hämta dem från Bashan,
        hämta dem från havets djup,
²⁴ så att du får doppa din fot i blod
    och dina hundars tunga
        får sin del av fienderna."

²⁵ Gud, man ser ditt högtidståg,
    min Guds, min kungs tåg
        i helgedomen.
²⁶ Sångare går främst,
        harpspelare följer efter
    bland jungfrur som slår på
        tamburin.
^27 (G) Lova Gud i församlingarna,
    lova Herren, ni av Israels källa!
^28 (H) Där går Benjamin,
        den yngste som leder dem,
    där går skaran av Juda furstar,
        Sebulons furstar, Naftalis furstar.

²⁹ Gud, visa din styrka^[d]!
    Gud, stärk vad du gjort för oss!
^30 (I) På grund av ditt tempel
        i Jerusalem
    ska kungar komma
        med gåvor till dig.
^31 (J) Straffa odjuret i vassen,
        tjurarnas hop och folkens kalvar.
    Ödmjukt ska de hylla dig
        med silverstycken.
    Han skingrar^[e] de folk
        som vill ha krig.
^32 (K) Sändebud^[f] ska komma från Egypten,
    Nubien ska skynda att
        sträcka sina händer till Gud.

³³ Jordens riken, sjung till Gud,
    lovsjung Herren, Sela
^34 (L) honom som drar fram
        över himlen, urtidens himmel.
    Hör, han höjer sin röst,
        en mäktig röst!
³⁵ Ge Gud makten!
    Hans majestät är över Israel,
        hans makt är i skyarna.
^36 (M) Fruktad är du, Gud,
        i din helgedom.
    Israels Gud ger makt och styrka
        åt sitt folk.
    Lovad är Gud!

^2 (A) Det ska ske i den yttersta tiden
    att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Alla hednafolk ska strömma dit,

^15 (B) Men ner till dödsriket störtades du,
        längst ner i graven.
¹⁶ De som ser dig stirrar på dig,
        de granskar dig och säger:
    ’Är detta den man
        som fick jorden att darra
            och riken att skaka,
¹⁷ som gjorde jorden till en öken
        och förstörde dess städer,
    och som aldrig släppte hem
        sina fångar?’
¹⁸ Folkens alla kungar
        ligger alla med ära,
    var och en i sitt vilorum,
¹⁹ men du är utkastad ur din grav
        som en föraktad gren,
    täckt av dräpta män
        som genomborrats av svärd
            och förts ner till gropens stenar.
    Du är som ett förtrampat as.
²⁰ Du ska inte få vila i en grav som de,
    för du fördärvade ditt eget land
        och dräpte ditt eget folk."

Förbrytarnas avkomma
    ska man aldrig mer nämna.
²¹ Ordna ett blodbad på hans söner
        för deras fäders missgärning.
    De får inte resa sig
        och ta över landet
    och fylla jordens yta med städer.

^22 (C) Jag ska resa mig mot dem,
        säger Herren Sebaot,
    och utrota ur Babel
        både namn och överlevande,
            både barn och ättlingar,
    säger Herren.
^23 (D) Jag ska göra det
    till ett tillhåll för hägrar
        och fylla det med sumpsjöar,
    jag ska sopa bort det
        med ödeläggelsens kvast,
    säger Herren Sebaot.

^29 (H) Gläd er inte, alla ni filisteer,
    över att staven som slog er^[e]
        är bruten.
    För från ormens rot
        ska det komma en huggorm,
    och dess avkomma
        blir en vajande giftorm^[f].
³⁰ De utblottades förstfödda
    ska finna bete,
        de fattiga ska vila i trygghet.
    Men din rot ska jag döda
        genom svält,
    de som blir kvar av dig ska dräpas.
^31 (I) Jämra dig, du port!
        Ropa, du stad!
    Alla i filisteernas land
        smälter bort av ångest,
    för ett rökmoln kommer norrifrån^[g]
        och ingen blir efter
            i fiendernas led.
^32 (J) Vad ska man svara
    det främmande folkets
        sändebud?
    Att Herren har grundat Sion,
        och där har de betryckta
            i hans folk sin tillflykt.