Add parallel Print Page Options

När bäste vännen förråder dig

1-2 Lyssna till min bön, Gud! Göm dig inte när jag ropar till dig! Hör mig, Herre!

Lyssna till mig! Jag suckar och gråter under min börda. Sorgen lämnar mig ingen ro.

Mina fiender väsnas och hotar mig med döden. De förtrycker mig och tänker döda mig. Deras raseri och hat vänder sig mot mig för att uppsluka mig.

Jag plågas svårt i mitt inre, och dödsångesten griper mig.

Skräck och fasa gastkramar mig. Jag darrar och är rädd för vad som ska hända mig.

Tänk om jag hade vingar som duvan, så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats.

Jag skulle flyga till öknarna långt borta och stanna där.

Jag skulle skynda mig att söka skydd undan denna storm.

10 Herre, låt mina fiender börja gräla sinsemellan, så att de inte kan göra sig förstådda längre.

11 Fastän de håller vakt på murarna dag och natt har ondskan och oärligheten förskansat sig i staden.

12 Våldet har tagit överhanden och på gatorna hotar och bedrar man varandra.

13 Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Då kunde jag ha glömt det och flytt.

14 Men det var du, min vän och följeslagare.

15 Vilken gemenskap vi hade, och vad mycket intressant vi samtalade om när vi vandrade till Herrens tempel!

16 Låt döden utan varning ta mina fiender i deras krafts dagar, för synden härskar i deras hem, och de är förgiftade i sina hjärtan.

17 Men jag vill ropa till Herren, så att han kan frälsa mig, och det kommer han att göra!

18 Jag vill be till honom både morgon, middag och kväll och jag vill klaga högt inför honom, och han ska lyssna till mig.

19 Han ger mig lugn och ro. När mina fiender anfaller mig, hur många de än är, kommer ändå inget att hända mig.

20 Gud själv, han som har regerat i evigheter, kommer inte att bli dem svaret skyldig! De vägrar ju att ändra sig och har ingen som helst respekt för honom.

21 Min vän, som jag litade på, förrådde mig. Han bröt sina löften.

22 Hans ord var hala som olja, men hans hjärta var fyllt av stridslust. I hans vackra och inställsamma ord fanns dolkar gömda!

23 Lämna dina bekymmer till Herren! Han ska bära dem. Han tillåter inte de gudfruktiga att snubbla eller falla.

24 Han ska störta ner de ogudaktiga i gravens djup. Mördare och lögnare ska ryckas bort redan innan de nått sina bästa år. Men jag litar på dig, Herre.