⁷ Herre! Res dig i din vrede,
    stå upp mot mina fienders raseri!
Vakna upp, min Gud,
    du som bestämmer domen.
⁸ Samla alla folken runt omkring dig,
    regera över dem från höjden!
⁹ Herren är den som dömer folken.
Döm mig, Herre,
    efter min rättfärdighet,
    efter min integritet.
¹⁰ Gör slut på de gudlösas ondska,
    låt den rättfärdige stå fast!
    Den som prövar sinne och känslor^[a] är en rättfärdig Gud.

¹¹ Gud är min sköld,
    han räddar de rättsinniga.
¹² Gud dömer i rättfärdighet,
    Gud ger uttryck för sin vrede varje dag.
¹³ Om någon inte vill vända om,
    slipar han sitt svärd,
    spänner sin båge,
¹⁴ gör sitt dödande vapen redo
    och tar fram sina brinnande pilar.

¹⁵ Se, denne är havande med orätt,
    han avlar ofärd och föder lögn.
¹⁶ Han gräver en grop och gör den djup
    men faller själv i den grop han grävt.
¹⁷ Olyckan han planerat kommer över honom själv,
    våldet drabbar hans eget huvud.

¹⁸ Jag vill prisa Herren för hans rättfärdighet.
    Jag vill lovsjunga Herrens, den Högstes, namn.

⁶ ”De svaga förtrycks, de fattiga klagar,
    och därför vill jag nu gripa in”, säger Herren,
    ”jag vill ge frälsning åt den som blir föraktad^[a].”