Herrens dag kommer

14 (A) Se, Herrens dag kommer!

    Då ska man dela bytet bland er,
(B) för jag ska samla alla hednafolk
        till strid mot Jerusalem.
    Staden kommer att intas,
        husen plundras
            och kvinnorna våldtas.
    Halva staden ska föras bort
        i fångenskap.
    Men de som är kvar av folket
        ska inte utrotas ur staden.

(C) Sedan ska Herren gå ut i strid
        mot dessa hednafolk,
    så som han stred förr
        på drabbningens dag.
På den dagen ska han stå
    med sina fötter på Olivberget,
        mitt emot Jerusalem, österut.
    Och Olivberget ska klyvas mitt itu,
        från öster till väster,
            till en väldig dal.
    Hälften av berget ska vika mot norr
        och andra hälften mot söder.
(D) Och ni ska fly ner i dalen[a]
        mellan mina berg,
    för dalen mellan bergen
        ska sträcka sig till Asal.
    Ni ska fly som när ni flydde
        för jordbävningen[b]
            på Juda kung Ussias tid.
    Då ska Herren min Gud komma
        och alla heliga med dig.

(E) Det ska ske på den dagen
        att ljuset är borta,
    himlens ljus ska förmörkas.
(F) Det blir en särskild dag,
    känd av Herren,
        inte dag och inte natt.
    Men det ska ske
        att när aftonen kommer
            blir det ljust.

(G) Det ska ske på den dagen
    att levande vatten[c] ska strömma
        från Jerusalem,
    hälften mot Östra havet
        och hälften mot Västra havet.
    Både sommar och vinter
        ska det vara så.
(H) Herren ska vara kung
        över hela jorden.
    På den dagen ska
        Herren vara en
            och hans namn ett.

10 (I) Hela landet, från Geba till Rimmon söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska vara upphöjd och förbli på sin plats, från Benjaminsporten till den förra portens plats, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna.

11 (J) Folket ska bo där i ro,
    och ingen förbannelse[d]
        ska finnas mer.
    Jerusalem ska bo i trygghet.

12 Detta är den plåga med vilken Herren ska slå alla de folk som drar ut mot Jerusalem:

Han ska låta deras kött ruttna
        medan de ännu står på sina fötter,
    deras ögon ska ruttna i sina hålor
        och deras tunga ska ruttna
            i deras mun.

13 Det ska ske på den dagen
    att Herren ska sända
        stor förvirring bland dem.
    Den ene ska bära hand
        på den andre
    och lyfta sin hand
        mot den andres.
14 Också Juda ska föra krig i Jerusalem.
    Och skatter ska samlas
        från alla folk runt omkring,
    guld, silver och kläder
        i stora mängder.
15 Plågan ska på samma sätt
        drabba hästar och mulåsnor,
    kameler och åsnor
        och alla andra djur där i lägren.

Hednafolken ska tillbe Kungen

16 (K) Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, och fira lövhyddohögtiden. 17 (L) Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, blir det inget regn över dem. 18 Om Egyptens folkstam inte drar upp och kommer dit, blir det heller inget regn över dem. Detta blir den plåga som Herren låter drabba de hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. 19 Det blir straffet som drabbar Egypten, straffet som drabbar alla hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden.

20 (M) På den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och grytorna i Herrens hus ska vara som offerskålarna framför altaret. 21 (N) Varje gryta i Jerusalem och Juda ska vara helgad åt Herren Sebaot, och alla som offrar ska komma och ta en sådan för att tillaga köttet. Ingen kanané[e] ska mer finnas i Herren Sebaots hus på den dagen.

Footnotes

  1. 14:5 ni ska fly ner i dalen   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”dalen ska blockeras” (även senare i versen).
  2. 14:5 jordbävningen   Spår av en kraftig jordbävning ca 760 f Kr har hittats i ruinerna av galileiska Hasor. Den nämns även i Amos 1:1. Kung Ussia regerade ca 792-740 f Kr (se 2 Krön 26).
  3. 14:8 levande vatten   Friskt, rinnande vatten, symbol för Anden. Jfr Jer 2:13, Hes 47, Joh 4:10, 7:38.
  4. 14:11 förbannelse   Hebr. chérem kan också översättas ”förintelse” (jfr Mal 4:6). Jfr dock Upp 22:3.
  5. 14:21 ingen kanané   Avgudadyrkande folk (5 Mos 7, Esra 9:1). Annan översättning: ”köpman” (jfr Matt 21:12, Joh 2:14).

Herren kommer och regerar

14 Se, Herrens dag kommer! Då ska man plundra dig och fördela[a] bytet.

Jag ska samla alla folk till strid mot Jerusalem. Staden ska intas, husen plundras, kvinnorna våldtas och halva staden föras bort i fångenskap, men resten av folket ska inte fördrivas.

Då ska Herren dra ut och strida mot dessa folk, så som han stred på slagets dag. Hans fötter ska den dagen stå på Olivberget, som ligger mitt emot Jerusalem, i öster. Olivberget ska dela sig mitt itu från öster till väster, till en mycket stor dal. Halva berget ska falla åt norr och halva berget åt söder. Ni ska fly genom dalen mellan mina berg, för dalen mellan bergen ska sträcka sig ända fram till Asal. Ni ska fly som ni flydde för jordbävningen på judakungen Ussias tid.[b] Då ska Herren, min Gud, komma och alla heliga med honom.

Den dagen ska det inte finnas något ljus, himlaljusen ska förmörkas.[c] Det blir en unik dag, utan växling mellan dag och natt. När det blir kväll är det fortfarande ljust. Herren vet allt om hur den dagen ska bli.

Den dagen ska friskt vatten rinna fram från Jerusalem, hälften mot östra havet, hälften mot västra havet, både sommar och vinter ska det bli så.

Herren ska vara kung över hela jorden. På den dagen ska Herren vara en och hans namn det enda.

10 Hela landet från Geva till Rimmon, söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska resa sig och bli kvar på sin höjd, från Benjaminporten till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna. 11 De ska få bo där, och det ska aldrig mer vigas åt förintelse. Jerusalem ska vara tryggt.

12 Detta är den plåga Herren ska slå alla de folk med som stred mot Jerusalem: Deras kött ska ruttna bort medan de ännu står på sina fötter, deras ögon ska ruttna i sina hålor och deras tungor i deras mun. 13 Herren ska den dagen skapa stor panik bland dem, så att man vänder sig mot varandra och slåss inbördes. 14 Juda ska också strida i Jerusalem. Alla grannfolkens rikedomar ska samlas, stora mängder av guld och silver och kläder. 15 En liknande plåga ska drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur i dessa läger.

16 Men alla överlevande från alla de folk som anföll Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe kungen, härskarornas Herre, och för att fira lövhyddefesten. 17 Men om någon av jordens släkter inte drar upp till Jerusalem för att tillbe kungen, härskarornas Herre, ska de inte få något regn. 18 Om egypterna inte drar dit upp och deltar, ska de inte heller få regn. Det är den plåga Herren låter drabba de folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.[d] 19 Detta är straffet för Egypten och straffet för andra folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.

20 Den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och kokkärlen i härskarornas Herres hus ska vara som offerskålarna framför altaret. 21 Varje kokkärl i Jerusalem och Juda ska vara helgat åt härskarornas Herre, och alla som kommer för att offra ska ta ett av kärlen och använda för tillredning. Den dagen ska det inte längre finnas någon kanané[e] i härskarornas Herres hus.

Footnotes

  1. 14:1 Syftar uppenbarligen på Jerusalem, se följande vers.
  2. 14:5 Grundtextens innebörd är osäker. Enligt Septuaginta börjar versen: Dalen mellan mina berg ska spärras…Den ska spärras som vid jordbävningen…
  3. 14:6 Eller: …inte längre finnas någon kyla eller frost.Grundtexten är svårförståelig.
  4. 14:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  5. 14:21 Eller köpman.

14 Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skall utskifta byte.

Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; och staden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnorna skändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad ur staden;

ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom han stridde förr på drabbningens dag.

Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gent emot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att ena hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften därav mot söder.

Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flydden för jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN, min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.

Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, ty himlaljusen skola förmörkas.

Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer.

Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.

Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.

10 Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna;

11 och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet.

12 Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk som drogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skola ruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.

13 Och det skall ske på den tiden att HERREN skall sända en stor förvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres.

14 Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skola samlas tillhopa från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder i stor myckenhet.

15 En likadan hemsökelse skall ock drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur som finnas där i lägren.

16 Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem skola år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.

17 Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp till Jerusalem, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skall över den icke komma något regn.

18 Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta bliver den hemsökelse som HERREN skall låta drabba de folk som icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.

19 Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock alla andra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.

20 På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: »Helgad åt HERREN», och grytorna i HERRENS hus skola vara såsom offerskålarna framför altaret.

21 Och var gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERREN Sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga en sådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i HERREN Sebaots hus, på den tiden.