3 Moseboken 11-13

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Renhetslagar

(11:1—15:33)

Rena och orena djur

(5 Mos 14:3-21)

11 Sedan talade Herren till Mose och Aron:

² ”Säg till israeliterna att de får äta följande djur bland landdjuren: ³ de djur som har klövar som är delade i två delar och som idisslar får ni äta men inga andra. ⁴ Dock ska ni inte äta följande, trots att de idisslar eller har kluvna klövar: kamelen som visserligen idisslar men inte har några klövar den ska vara oren för er, ⁵ klippgrävlingen som idisslar men inte har några klövar, ⁶ haren som idisslar men inte har klövar den ska vara oren för er. ⁷ Svin är också orena, för även om de har klövar, så idisslar de inte. ⁸ Ni ska inte äta kött från dessa djur eller ens röra vid deras döda kroppar. De är orena för er.

⁹ Av det som lever i vatten får ni bara äta det som har fenor och fjäll, vare sig de lever i floderna eller i havet, ¹⁰ men allt annat i haven och i floderna som inte har fenor och fjäll, såväl smådjur som andra vattenlevande djur, ska ni avsky. ¹¹ De ska alltså vara avskyvärda för er. Ni får inte äta deras kött och ni ska avsky deras döda kroppar. ¹² Alltså: allt som lever i vatten och inte har fenor och fjäll ska ni avsky.

¹³ Bland fåglarna^[a] är det dessa ni ska avsky och inte äta utan avsky: örn, lammgam, grågam, ¹⁴ glada, falk av alla arter, ¹⁵ korp av alla arter, ¹⁶ berguv, jorduggla, hornuggla, hök av alla arter, ¹⁷ kattuggla, fiskuv, tornuggla ¹⁸ och minervauggla; vidare: pelikan, asgam, ¹⁹ häger, alla arter av pipare, härfågel och fladdermus.

²⁰ Alla flygande smådjur som går på sina ben^[b] ska vara avskyvärda för er. ²¹ Dock får ni äta de bevingade insekter som utöver de övriga benen har hoppben: ²² gräshoppor av alla slag får ni äta, både den vanliga gräshoppan och syrsan. ²³ Alla andra insekter med ben ska ni avsky.

²⁴ Av dessa blir ni orena. Den som rör vid deras döda kroppar ska vara oren till kvällen ²⁵ och den som tagit upp en sådan död kropp måste tvätta sina kläder. Han ska vara oren ända till kvällen.

²⁶ Alla djur som bara har delvis kluvna hovar eller djur som inte idisslar ska vara orena för er. Den som rör vid dem blir oren.

²⁷ Fyrfotadjur som går på tassar ska också vara orena för er. Den som rör vid ett sådant djurs döda kropp ska vara oren till kvällen, och ²⁸ den som bär bort den döda kroppen ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen, för de är orena för er.

²⁹ Av de smådjur^[c] som rör sig eller krälar på marken är dessa orena för er: vessla, råtta, alla sorters ödlor, ³⁰ den stora ödlan, geckoödla, den lilla ödlan, snigel och kameleont.

³¹ Av alla smådjur ska dessa vara orena för er. Den som rör deras döda kroppar ska vara oren ända till kvällen, ³² och om den döda kroppen faller ner på något, så ska det också vara orent, vare sig det är av trä eller tyg, skinn eller säck. Det som djuret kommer i beröring med måste läggas i vatten och är orent till kvällen, men sedan är det rent igen. ³³ Om djuret faller i ett lerkärl blir det som finns i kärlet orent, och kärlet måste slås sönder. ³⁴ Om någon mat, som annars kunde ha ätits, kommer i beröring med vattnet, så blir den oren. Drycker, som annars kunde ha druckits, blir också orena i orena kärl.

³⁵ Allt som en sådan död kropp faller på blir orent. Om det är en lerugn eller en härd, blir den orenad och måste slås sönder. Den är oren för er. ³⁶ En källa eller behållare, där det finns vatten förblir däremot ren, men den som tar upp den döda kroppen blir oren. ³⁷ Och om den döda kroppen kommer i beröring med utsäde som ska sås på åkern, blir inte detta orenat, ³⁸ men om säden är våt och den döda kroppen faller på den, blir säden oren för er.

³⁹ Om ett djur som man får äta dör, ska den som rör vid kroppen vara oren till kvällen. ⁴⁰ Den som äter dess kött eller bär bort den döda kroppen ska också tvätta sina kläder och vara oren till kvällen.

⁴¹ Djur som krälar på marken ska ni avsky och får inte ätas. ⁴² Detta gäller både dem som tar sig fram på buken och dem som har fyra eller fler ben. Inga sådana får ätas, för de är orena. ⁴³ Orena inte er själva genom dem, utan akta er för deras orenhet så att ni inte själva blir orena.

⁴⁴ Jag är Herren, er Gud. Avskilj er och håll er heliga, för jag är helig. Orena er inte genom något av de djur som rör sig på marken. ⁴⁵ Jag är Herren som ledde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Håll er därför heliga, för jag är helig.

⁴⁶ Detta är lagen beträffande landdjuren, fåglarna och allt som lever i vattnet eller krälar på jorden. ⁴⁷ Ni måste kunna skilja på orent och rent, vilka djur som kan ätas och vilka som inte får ätas.”

Rening efter en förlossning

12 Herren talade till Mose: ² ”Säg till israeliterna: ’När en kvinna som är med barn föder en pojke, ska hon vara oren i sju dagar på samma sätt som när hon har sin menstruation. ³ På den åttonde dagen ska sonen omskäras. ⁴ Sedan ska hon vänta 33 dagar för att renas från sin blödning och då får hon inte röra vid något som är heligt och inte heller gå in i helgedomen förrän hennes reningstid är över. ⁵ Om det är en flicka som föds, ska modern vara oren i två veckor så som under menstruationen. Sedan ska hennes rening från blödningen pågå ytterligare 66 dagar.

⁶ När hennes reningsdagar för en son eller en dotter är över, ska hon föra fram ett årsgammalt lamm som brännoffer och en ung duva eller en turturduva som syndoffer. Hon ska föra fram dem till prästen vid ingången till uppenbarelsetältet ⁷ och prästen ska offra dem inför Herren och skaffa försoning för henne. Sedan ska hon vara ren igen efter sina blödningar.

Detta är lagen vid barnafödande, både efter en pojkes och en flickas födelse.

⁸ Om hon inte har råd att föra fram ett lamm, ska hon ta två turturduvor eller två unga duvor. Den ena ska vara till brännoffret och den andra till syndoffret. Prästen ska skaffa försoning för henne med dessa, så att hon blir ren igen.’ ”

Regler vid misstänkt spetälska

13 Herren talade till Mose och Aron: ² ”Om någon lägger märke till en svullnad, ett utslag, en böld eller en ljus fläck på sin hud kan man misstänka spetälska.^[d] Han måste då föras till prästen Aron eller till någon av dennes söner som är präst ³ för att undersökas av prästen. Om håret på det sjuka stället har vitnat, och om det ser ut som om fläcken trängt djupare än huden, är det spetälska och prästen måste när han konstaterar detta förklara honom oren.

⁴ Men om den vita fläcken inte tycks ha trängt djupare ner än till huden och håret på det angripna stället inte har vitnat, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar. ⁵ Sedan ska prästen undersöka honom igen på den sjunde dagen och om fläcken inte har förändrats och inte spritt sig, måste prästen hålla honom isolerad i ytterligare sju dagar. ⁶ Därefter ska han undersöka honom än en gång på den sjunde dagen och om märkena av sjukdomen har bleknat och inte spritt sig, ska prästen meddela att han är ren. Det var då bara utslag och mannen behöver bara tvätta sina kläder för att bli ren.

⁷ Men om fläcken sprider sig på huden sedan han en gång varit hos prästen för att bli förklarad ren, måste han visa upp sig för prästen igen ⁸ och om denne då konstaterar att fläcken har spritt sig, måste han förklaras som oren. Då är det spetälska.

⁹ När någon har spetälska ska han föras till prästen ¹⁰ och prästen ska se efter om det finns en vit svullnad med vitnat hår på det angripna stället eller om det bildats nytt svullet kött där. ¹¹ Då är det spetälska och prästen ska förklara honom för oren. Mannen behöver inte isoleras för han är oren.

¹² Men om prästen ser att spetälskan har brutit ut och spritt sig över hela kroppen, från huvudet till fötterna, ¹³ då ska prästen förklara honom ren när han har blivit alldeles vit^[e]. Han är ren. ¹⁴ Men om det bildas nytt svallkött är han oren igen. ¹⁵ När prästen ser svallköttet ska han förklara honom oren. För svallköttets skull är han nu oren. Det är spetälska. ¹⁶ Men om svallköttet förändras och blir vitt, ska den spetälske gå tillbaka till prästen ¹⁷ för att bli undersökt på nytt. Om fläckarna verkligen har blivit vita, ska prästen förklara honom ren. Då är han ren.

¹⁸ Om någon har en böld på sin kropp och denna läks ¹⁹ men det sedan på samma ställe uppstår en vit upphöjning eller en rödvit fläck, måste mannen visa sig för prästen. ²⁰ Prästen ska undersöka honom. Om det har trängt ner under huden och om håret på det angripna stället har blivit vitt, ska prästen förklara honom oren för spetälska har uppstått genom bölden. ²¹ Men om prästen ser att det inte finns några vita hår på stället, om fläcken tycks vara helt ytlig och har mist sin färg, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar. ²² Om det onda sprider sig under den tiden, måste prästen förklara honom oren; det är spetälska. ²³ Men om fläcken inte förändras och inte blir större är den bara ett ärr efter bölden och prästen ska förklara honom ren.

²⁴ Om någon bränner sig och det i brännsåret blir en rödvit eller vit fläck ²⁵ måste prästen undersöka den. Om håret vid brännsåret har blivit vitt och det ser ut att ha trängt djupare än huden är det spetälska som har utvecklats och prästen måste förklara honom oren; det är spetälska. ²⁶ Men om prästen inte upptäcker några vita hår på den ljusa fläcken och inte anser att den har trängt djupare ner än till huden och att den bleknar, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar ²⁷ och undersöka honom igen på den sjunde dagen. Om fläcken sprider sig på huden, måste prästen förklara honom oren; det är spetälska. ²⁸ Men om den ljusa fläcken inte ändrat sig eller spritt sig över huden eller om den bleknat, är den bara ett ärr efter brännskadan och prästen ska förklara mannen ren. Det är inget annat än ett ärr efter brännskadan.

²⁹ Om en man eller en kvinna har ett sår på huvudet eller hakan ³⁰ ska prästen undersöka det. Om det ser ut att vara en infektion under huden och man upptäcker gula hår i såret, måste prästen förklara den personen för oren. Det är skorv, spetälska på huvudet eller hakan. ³¹ Men om prästens undersökning visar att såret inte trängt djupare än huden och att det är svarta hår i det, då ska den som undersökts hållas isolerad i sju dagar ³² och sedan undersökas igen på den sjunde dagen. Om såret inte har spritt sig och inga gula hår visar sig och om infektionen inte tycks ha gått djupare än huden, ³³ ska man raka av håret runt det angripna stället – men inte i själva såret – och prästen ska hålla den som undersökts isolerad i ytterligare sju dagar. ³⁴ Prästen ska undersöka skorven igen på den sjunde dagen och om fläcken då inte har spritt sig och inte tycks ha trängt djupare än huden, ska prästen förklara honom ren och sedan han tvättat sina kläder är han ren. ³⁵ Men om fläcken senare, efter att han förklarats för ren, börjar sprida sig, ³⁶ ska prästen efter en ny undersökning kunna förklara honom oren utan att behöva bekräfta att det finns gula hår. ³⁷ Fast om det visar sig att såret inte sprider sig och svart hår växer upp på det angripna stället, då är han ren och prästen ska förklara honom ren.

³⁸ Om en man eller kvinna har vita fläckar på huden, ³⁹ ska prästen undersöka honom. Och om dessa fläckar sedan blir svagare är det inte spetälska utan en ofarlig hudinfektion. Han är ren.

⁴⁰ Om en man tappar håret på hjässan är han skallig men ren. ⁴¹ Om håret faller av från främre delen av huvudet är det bara vanlig skallighet; han är ren. ⁴² Men om det på det skalliga stället upptill eller framtill visar sig en rödvit fläck, kan det vara spetälska som brutit ut. ⁴³ I så fall ska prästen undersöka honom och om han finner en rödvit upphöjning upptill eller framtill som ser ut som spetälska, ⁴⁴ är han spetälsk och prästen ska förklara honom oren. Hans huvud är angripet.

⁴⁵ Den som konstateras ha spetälska måste riva sönder sina kläder, låta håret vara oordnat, täcka nedre delen av ansiktet och ropa ut där han går fram: ’Oren, oren!’ ⁴⁶ Så länge sjukdomen varar är han oren och måste bo avskilt utanför lägret.

⁴⁷ Om spetälskemögel angriper kläder av ylle eller lin ⁴⁸ eller något som är vävt eller virkat av lin, ylle eller något som är gjort av läder ⁴⁹ och det finns grön- eller rödaktiga fläckar på plagget, lädret, det som vävts eller virkats eller tillverkats av läder, är det spetälskemögel och i så fall måste det visas upp för prästen. ⁵⁰ Prästen ska undersöka plagget och hålla det isolerat i sju dagar. ⁵¹ Den sjunde dagen ska han undersöka det igen. Om fläcken har spritt sig på något av de plagg han lämnade till prästen är det skadligt mögel. Det angripna är då orent. ⁵² Han ska bränna upp det – vad det än må vara för plagg, vävt eller virkat av ull eller lin eller gjort av läder som har blivit angripet av spetälskemögel. Det måste brännas upp.

⁵³ Men om prästen finner att möglet inte har spritt sig på klädesplagget eller på det vävda eller virkade eller det som tillverkats av läder när han undersöker det igen, ⁵⁴ ska han låta tvätta det angripna och sedan isolera det i ytterligare sju dagar. ⁵⁵ Om det inte ändrat sig efter tvätten och möglet inte spridit sig när prästen undersöker det, är det orent. Det ska brännas. Det är spetälskemögel, på vilken sida det än förekommer. ⁵⁶ Men om prästen ser att fläcken har bleknat sedan den tvättats, ska han skära bort den från kläderna eller lädern eller det vävda eller det virkade. ⁵⁷ Om den sedan kommer tillbaka på klädesplagget eller det vävda eller virkade eller av läder tillverkade föremålet är det mögel och han måste då bränna det angripna föremålet. ⁵⁸ Om det inte efter tvättningen syns något på klädesplagget eller det vävda eller virkade eller det som gjorts är av läder, är föremålet rent efter ännu en tvättning.”

⁵⁹ Detta är lagen beträffande mögel på kläder av ylle eller lin eller saker som är vävda eller virkade liksom föremål av läder för att det ska kunna fastställas om föremålen ska förklaras som rena eller orena.