1 Krönikeboken 11
Svenska Folkbibeln 2015
David blir kung över hela Israel
11 (A) Hela Israel samlades till David i Hebron och sade: ”Vi är ditt eget kött och blod.[a] 2 (B) Redan för länge sedan, när Saul fortfarande var kung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren din Gud har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara en furste över mitt folk Israel.” 3 (C) När alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem i Hebron inför Herren. Sedan smorde de David till kung över Israel, enligt Herrens ord genom Samuel.
4 (D) David begav sig med hela Israel till Jerusalem, det vill säga Jebus, där jebusiterna bodde. 5 Invånarna i Jebus sade till David: ”Här kommer du inte in!” Men David intog Sions borg,[b] som nu är Davids stad. 6 David sade: ”Den som först slår jebusiterna, han ska bli överbefälhavare och överste.” Joab, Serujas son, kom upp först, och han blev överbefälhavare. 7 David bosatte sig sedan i borgen, och därför kallade man den Davids stad. 8 Han byggde staden runt om den, från Millo och vidare runt omkring, och Joab återställde resten av staden. 9 David blev allt mäktigare, och Herren Sebaot var med honom.
Davids hjältar
10 (E) Dessa är de främsta bland Davids hjältar, som starkt stödde honom i hans rike tillsammans med hela Israel, så att man gjorde honom till kung över Israel enligt Herrens ord.
11 (F) Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jashobeam[c], son till en hakmonit, den främste bland kämparna, som svängde sitt spjut över trehundra slagna på en gång. 12 (G) Efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo. Han var en av de tre hjältarna[d]. 13 Han var med David vid Pas-Dammim när filisteerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filisteerna. 14 Då ställde de sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna, och Herren lät dem vinna en stor seger.
15 (H) Tre av de trettio främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 16 David var då på borgen, och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 17 David sade längtansfullt: ”Tänk om någon kunde ge mig lite vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” 18 Då bröt de tre sig igenom filisteernas linjer, hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog med det och bar det till David. Men David ville inte dricka det, utan hällde ut det som ett dryckesoffer åt Herren. 19 Han sade: ”Aldrig inför min Gud att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, de har burit hit det med fara för sina liv.” Och han ville inte dricka det.
Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört.
20 Abshaj, Joabs bror, var den främste av tre andra. Han svängde en gång sitt spjut över trehundra slagna. Han hade ett stort namn bland de tre. 21 Han var dubbelt så mycket ansedd som någon annan i detta tretal, och han var deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
22 (I) Dessutom Benaja,[e] son till Jojada från Kabseel, som var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna[f] i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. 23 (J) Han slog också ner egyptiern, en reslig man som var fem alnar lång.[g] Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad med bara sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 24 Sådana bragder hade Benaja, Jojadas son, utfört, och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. 25 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom till ledare för sin livvakt.
26 (K) De tappra hjältarna var:
Asael, Joabs bror,
Elhanan, Dodos son, från Betlehem,
27 (L) haroriten Shammot,
peloniten Heles,
28 tekoaiten Ira, Ickeshs son,
anatotiten Abieser,
29 hushatiten Sibbekaj,
ahoaiten Ilaj,
30 (M) netofatiten Mahraj,
netofatiten Heled, Baanas son,
31 Itaj, Ribajs son, från Gibea i Benjamins barns stam,
pirgatoniten Benaja,
32 Huraj från Gaashs dalar,
arabatiten Abiel,
33 aharumiten Asmavet,
shaalboniten Eljaba,
34 gisoniten Bene-Hashem,
harariten Jonatan, Shages son,
35 harariten Ahiam, Sakars son,
Elifal, Urs son,
36 mekeratiten Hefer,
peloniten Ahia,
37 Hesro från Karmel,
Naaraj, Esbais son,
38 Joel, bror till Natan,
Mibhar, Hagris son,
39 ammoniten Selek,
berotiten Nahraj, väpnare åt Joab, Serujas son,
40 jeteriten Ira,
jeteriten Gareb,
41 (N) hetiten Uria,
Sabad, Alajs son,
42 rubeniten Adina, Shisas son, en huvudman bland rubeniterna, och med honom trettio andra,
43 Hanan, Maakas son,
och mitniten Joshafat,
44 ashtarotiten Ussia,
Shama och Jeguel, aroeriten Hotams söner,
45 Jediael, Shimris son, och hans bror Joha, tisiten,
46 Eliel mahaviten
samt Jeribaj och Joshavja, Elnaams söner,
och moabiten Jitma,
47 slutligen Eliel, Obed
och Jaasiel mesobajiten.
Footnotes
- 11:1 kött och blod Ordagrant: ”kött och ben” (skelettet stod för människans innersta, jfr 1 Mos 2:23).
- 11:5 Sions borg Det äldsta Jerusalems högsta punkt. Dess grund (”Millo”) finns bevarad till i dag.
- 11:11 Jashobeam Betyder ”folket vänder om”. Kallas i 2 Sam 23:8 Josheb-Bashebet.
- 11:12 de tre hjältarna Se 2 Sam 23:8f. Den tredje bar namnet Shamma.
- 11:22 Benaja Betyder ”Herren har byggt”. Överbefälhavare under Salomos tid (1 Kung 4:4).
- 11:22 de två arielerna Kan syfta på två söner till en viss Ariel eller på ”lejonkrigare”.
- 11:23 fem alnar lång Nästan 2,5 meter.
1 Krönikeboken 11
Svenska 1917
11 Då församlade sig hela Israel till David i Hebron och sade: »Vi äro ju ditt kött och ben.
2 Redan för länge sedan, redan då Saul ännu var konung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN, din Gud, sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över mitt folk Israel.»
3 När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel, i enlighet med HERRENS ord genom Samuel.
4 Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det är Jebus; där befunno sig jebuséerna, som ännu bodde kvar i landet.
5 Och invånarna i Jebus sade till David: »Hitin kommer du icke.» Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad
6 Och David sade: »Vemhelst som först slår ihjäl en jebusé, han skall bliva hövding och anförare.» Och Joab, Serujas son, kom först ditupp och blev så hövding.
7 Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.
8 Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.
9 Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom
10 Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.
11 Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.
12 Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.
13 Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.
14 Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.
15 En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.
16 Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.
17 Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»
18 Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.
19 Han sade nämligen: »Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit.» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.
20 Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.
21 Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.
22 Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.
23 Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honom med hans eget spjut.
24 Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.
25 Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.
26 De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;
27 haroriten Sammot; peloniten Heles;
28 tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser;
29 husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai;
30 netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son;
31 Itai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja;
32 Hurai från Gaas' dalar; arabatiten Abiel;
33 baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba;
34 gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son;
35 harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son;
36 mekeratiten Hefer; peloniten Ahia;
37 Hesro från Karmel; Naarai, Esbais son;
38 Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son;
39 ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare åt Joab, Serujas son;
40 jeteriten Ira; jeteriten Gareb;
41 hetiten Uria; Sabad, Alais son;
42 rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och jämte honom trettio andra;
43 Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat;
44 astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams söner;
45 Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten;
46 Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams söner, och moabiten Jitma;
47 slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation