11 (A) När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ[a] i stor mängd och dyrbara stenar. 12 Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset samt harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

Salomos rikedom

14 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter[b], 15 utöver det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet.

16 (B) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld 17 (C) samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor[c] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. 18 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. 19 Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

22 (D) Kungen hade en egen Tarshishflotta[d] på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 (E) Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,[e] både i rikedom och vishet. 24 (F) Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 25 Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

26 (G) Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 27 Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. 28 (H) Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. 29 Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150[f]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:11 almugträ   Kanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien.
  2. 10:14 sexhundrasextiosex talenter   Ca 20 ton guld.
  3. 10:16f sexhundra siklar … tre minor   Drygt 6 kg och nästan 2 kg guld.
  4. 10:22 Tarshishflotta   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se 22:49, 1 Mos 10:4).
  5. 10:23 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  6. 10:29 600 siklar … 150   Drygt 6 kg och 1,5 kg silver. Salomos vagnar var långt mycket dyrare än det vanliga priset om ca 100 siklar per vagn.

11 När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[a] och ädelstenar. 12 Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[b], 15 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[c] 17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[d] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[e].

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[f]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag.
  2. 10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat.
  3. 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
  4. 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
  5. 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
  6. 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.

10 (A) När Hirams folk och Salomos folk hämtade guld från Ofir, förde de också hem algumträ[a] och dyrbara stenar. 11 Av algumträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset, samt harpor och lyror för sångarna. Sådant hade man aldrig tidigare sett i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde, förutom gengåvor för det som hon hade fört med sig till kungen. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

Kung Salomos rikedom och storhet

13 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter[b], 14 förutom det som kringresande handelsmän och andra köpmän förde in. Också Arabiens alla kungar och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo. 15 (B) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar uthamrat guld 16 samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld trehundra siklar[c] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset.[d] 17 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med rent guld. 18 Tronen hade sex trappsteg och en pall av guld, fastsatta vid tronen. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden, 19 och tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant hade aldrig tillverkats i något annat rike.

20 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silver ansågs inte vara något värt på Salomos tid. 21 Kungen hade skepp som gick till Tarshish med Hurams folk, och en gång vart tredje år kom Tarshishskeppen[e] hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden[f], både i rikedom och i vishet. 23 Alla kungar på jorden kom för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 24 Var och en av dem förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

25 (C) Salomo hade 4 000 stallplatser för hästar med vagnar och 12 000 ridhästar, som han inrymde dels i vagnstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 26 (D) Han härskade över alla kungarna från floden[g] till filisternas land och vidare ner till Egyptens gräns. 27 (E) Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Och hästar fördes in till Salomo från Egypten och från alla andra länder.

Salomo dör

29 (F) Vad som mer finns att säga om Salomo, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i profeten Natans krönika, i shiloniten Ahias profetia och i siaren Iddos[h] syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.[i] 31 Och Salomo gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i hans far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:10 algumträ   Kanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien.
  2. 9:13 sexhundrasextiosex talenter   Ca 20 ton guld.
  3. 9:15f sexhundra … trehundra siklar   Ca 6 kg och 3 kg guld.
  4. 9:16 Libanonskogshuset   Möjligen en förhall till palatset (1 Kung 7:2f), byggt av cedrar från Libanon.
  5. 9:21 Tarshishskeppen   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se not till 1 Mos 10:4).
  6. 9:22 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  7. 9:26 floden   Dvs Eufrat.
  8. 9:29 Iddos   Andra handskrifter: ”Jedais” (men jfr 12:15).
  9. 9:30 Salomo … fyrtio år   Ca 970-930 f Kr.

10 Hirams och Salomos besättningar hämtade guld från Ofir men förde också med almugträ[a] och ädelstenar. 11 Kungen använde almugträet till att göra trappor till Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Aldrig tidigare hade man sett något sådant i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(1 Kung 10:14-29; 2 Krön 1:14-17)

13 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[b], 14 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med. Också kungarna i Arabien och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo[c]. 15 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo[d], 16 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18 Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen[e]. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23 och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Hästar köptes till Salomo från Egypten[f] och alla andra länder.

Salomo dör

(1 Kung 11:41-43)

29 Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31 Sedan dog[g] han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:10 Eller algumträ, se 1 Kung 10:4 med not.
  2. 9:13 Ordagrant: 666 talenter; jfr not till 3:8.
  3. 9:14 Versens exakta innebörd i grundtexten är osäker.
  4. 9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften.
  5. 9:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  6. 9:28 Eller Musri.
  7. 9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet.