^28 (A) Sedan kungen hade rådgjort om detta, lät han göra två kalvar^[a] av guld och sade till folket: ”Nu får det vara nog med era färder upp till Jerusalem. Se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land.” ^29 (B) Han ställde upp den ena i Betel^[b] och den andra i Dan^[c]. ^30 (C) Detta blev en orsak till synd. Folket gick ända till Dan för att träda fram för den ena av dem. ^31 (D) Han byggde också upp offerhöjdshus och gjorde alla slags män ur folket till präster, sådana som inte var leviter^[d].

^32 (E) Jerobeam anordnade en högtid på femtonde dagen i åttonde månaden^[e], lik högtiden i Juda, och gick då upp till altaret. Han gjorde det i Betel för att offra åt de kalvar som han hade låtit göra. Männen som han hade gjort till offerhöjdspräster lät han göra tjänst i Betel. ³³ Till det altare som han hade gjort i Betel steg han alltså upp på femtonde dagen i åttonde månaden, det var den månad som han själv hade valt. Han anordnade då en högtid för Israels barn och steg upp till altaret för att tända offereld.

⁷ Gå och säg till Jerobeam: Så säger Herren, Israels Gud: Se, jag har upphöjt dig ur folket och satt dig till furste över mitt folk Israel. ^8 (A) Jag har ryckt riket från Davids hus och gett det åt dig. Men du har inte varit sådan som min tjänare David var. Han höll mina bud och följde mig av hela sitt hjärta, så att han endast gjorde det som var rätt i mina ögon. ⁹ Du har gjort mer ont än alla som har varit före dig. Du har gjort andra gudar åt dig, ja, gjutna avgudabilder för att väcka min vrede, och du har kastat mig bakom din rygg. ^10 (B) Därför ska jag låta olycka drabba Jerobeams hus och utrota alla av mankön bland dem, både slavar och fria i Israel. Jag ska sopa bort Jerobeams hus, så som man sopar bort smuts, tills allt är borta. ^11 (C) Den av Jerobeams hus som dör i staden ska hundarna äta upp, och den som dör ute på marken ska himlens fåglar äta upp. För så har Herren talat.

¹² Res dig därför upp och gå hem igen. När din fot träder in i staden, ska barnet dö. ¹³ Hela Israel ska hålla dödsklagan efter honom och begrava honom. Han är den ende av Jerobeams hus som ska läggas i en grav, därför att han är den ende i Jerobeams hus, som Herren, Israels Gud, har funnit något gott hos. ^14 (D) Men Herren ska åt sig resa upp en kung över Israel, en kung som ska utrota Jerobeams hus på den dagen. Och vad ser jag redan nu? ^15 (E) Herren ska slå Israel, så att det blir likt vassen som vaggar hit och dit i vattnet. Han ska rycka upp Israel ur detta goda land som han har gett åt deras fäder och han ska skingra dem på andra sidan floden, därför att de har gjort sig asherapålar och därmed väckt Herrens vrede. ^16 (F) Han ska överge Israel för de synder som Jerobeam har begått och genom vilka han kommit Israel att synda.”

¹⁷ Då reste sig Jerobeams hustru och gick sin väg och kom till Tirsa^[a]. Just som hon steg över husets tröskel dog pojken. ¹⁸ Man begravde honom, och hela Israel höll dödsklagan efter honom enligt det ord som Herren hade talat genom sin tjänare, profeten Ahia.

Jerobeam dör

¹⁹ Vad som mer finns att säga om Jerobeam, om hans krig och om hans regering, är skrivet i Israels kungars krönika. ²⁰ Den tid Jerobeam regerade var tjugotvå år.^[b] Sedan gick han till vila hos sina fäder. Hans son Nadab blev kung efter honom.

Rehabeam kung i Juda

^21 (G) Rehabeam, Salomos son, var kung i Juda. Fyrtioett år gammal var Rehabeam när han blev kung, och han regerade sjutton år^[c] i Jerusalem, den stad som Herren hade utvalt ur alla Israels stammar för att där fästa sitt namn. Hans mor hette Naama^[d] och var ammonitiska.

²² Juda gjorde det som var ont i Herrens ögon. Med de synder de begick väckte de hans vrede långt mer än deras fäder hade gjort, ^23 (H) för de byggde sig också offerhöjder och reste stoder och asherapålar på alla höga kullar och under alla gröna träd. ^24 (I) Också manlig tempelprostitution förekom i landet. Man tog efter alla avskyvärda seder hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn.

^25 (J) Men i kung Rehabeams femte regeringsår drog kung Shishak^[e] av Egypten upp mot Jerusalem. ^26 (K) Han tog skatterna^[f] i Herrens hus och skatterna i kungapalatset. Alltsammans tog han. Han tog också de sköldar av guld som Salomo hade låtit göra. ²⁷ I deras ställe lät kung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dem lämnade han i förvar åt befälet för livvakterna som höll vakt vid ingången till kungapalatset. ²⁸ Så ofta kungen gick till Herrens hus, bar livvakterna dem. Sedan förde de dem tillbaka till livvaktssalen.

^29 (L) Vad som mer finns att säga om Rehabeam och om allt han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. ^30 (M) Rehabeam och Jerobeam låg ständigt i krig med varandra. ³¹ Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i Davids stad. Hans mor hette Naama och hon var ammonitiska. Hans son Abiam blev kung efter honom.