29 (A) När kung Salomo fick höra att Joab hade flytt till Herrens tält och att han stod vid altaret, sände Salomo i väg Benaja, Jojadas son, och sade: ”Gå och hugg ner honom!” 30 När Benaja kom till Herrens tält, sade han till honom: ”Så säger kungen: Gå härifrån!” Men han svarade: ”Nej, jag vill dö här.” Benaja framförde det till kungen och sade: ”Så har Joab sagt och så har han svarat mig.”

31 (B) Då sade kungen till honom: ”Gör som han har sagt, hugg ner honom[a] och begrav honom, så att du befriar mig och min fars hus från skulden för det oskyldiga blod som Joab har spillt. 32 (C) Herren ska låta hans blod komma tillbaka över hans eget huvud, därför att han högg ner två män som var rättfärdigare och bättre än han själv. Han dödade dem med svärd utan att min far David visste det, nämligen Israels befälhavare Abner, Ners son, och Juda befälhavare Amasa, Jeters son. 33 (D) Ja, deras blod ska komma tillbaka över Joabs och hans efterkommandes huvuden för evigt. Men åt David och hans efterkommande, hans hus och hans tron ska Herren ge frid till evig tid.”

34 Benaja, Jojadas son, gick då dit upp och högg ner Joab och dödade honom. Han blev begravd i öknen[b] där han bodde. 35 (E) Kungen satte Benaja, Jojadas son, i hans ställe över hären, och prästen Sadok satte han i Ebjatars ställe.

Shimei dör

36 Därefter sände kungen bud och kallade till sig Shimei och sade till honom: ”Bygg dig ett hus i Jerusalem och bo där. Du får inte gå därifrån, varken hit eller dit. 37 För du ska veta att den dag du går ut och går över Kidrondalen[c] måste du dö. Ditt blod kommer över ditt eget huvud.” 38 Shimei sade till kungen: ”Det är bra. Så som min herre kungen har sagt, så ska din tjänare göra.” Och Shimei bodde i Jerusalem en lång tid.

39 (F) Men tre år därefter hände det att två av hans tjänare flydde till Gats[d] kung Akish, Maakas son. Man berättade det för Shimei och sade: ”Dina tjänare är i Gat.” 40 Då bröt Shimei upp, sadlade sin åsna och tog sig till Akish i Gat för att leta efter sina tjänare. Shimei gav sig alltså av och hämtade sina tjänare från Gat.

41 Men när man berättade för Salomo att Shimei hade begett sig från Jerusalem till Gat och kommit tillbaka, 42 sände kungen bud och kallade till sig Shimei och sade till honom: ”Har jag inte bundit dig med ed vid Herren och varnat dig och sagt: Du ska veta att den dag du går ut och beger dig hit eller dit måste du dö? Du svarade mig: Det är bra, jag har hört det. 43 Varför har du då inte hållit eden inför Herren och lytt den befallning som jag gett dig?” 44 (G) Kungen sade sedan till Shimei: ”Du vet själv allt det onda som ditt hjärta vet med sig att du har gjort mot min far David. Herren ska låta din ondska komma tillbaka över ditt eget huvud. 45 Men kung Salomo ska bli välsignad, och Davids tron ska bli befäst inför Herren till evig tid.”

46 På kungens befallning gick därefter Benaja, Jojadas son, fram och högg ner honom så att han dog. Och kungadömet blev befäst i Salomos hand.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:31 hugg ner honom   Den som var skyldig till överlagt mord saknade asylrätt (5 Mos 19:11f).
  2. 2:34 begravd i öknen   Kanske i ett öde område kring Betlehem (jfr 2 Sam 2:32).
  3. 2:37 över Kidrondalen   Till sin släkt bland benjaminiterna som hade gjort uppror (2 Sam 20).
  4. 2:39 Gat   Filisteisk stad på Gazaremsan där David tillbringat en tid i exil (1 Sam 21:10, 27:2f).