17 (A) men av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö.”

Read full chapter

(A) Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom det gav förstånd, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.

Read full chapter

19 (A) I ditt anletes svett
        ska du äta ditt bröd
    tills du vänder åter till jorden,
        för av den är du tagen.
    Jord är du,
        och jord ska du åter bli.”

Read full chapter

23 (A) Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Read full chapter

21 (A) Eftersom döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa. 22 Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus. 23 (B) Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom. 24 (C) Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.

25 (D) Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den sista fienden berövas döden sin makt, 27 (E) för allt har han lagt under hans fötter. Men när det sägs att allt är lagt under honom gäller det självklart inte Gud som har lagt allt under Kristus.[a] 28 (F) Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla.

29 Vad uppnår annars de som döper sig för de döda[b]? Om döda alls inte uppstår, varför döper de sig då för deras skull? 30 (G) Och vi, varför utsätter vi oss för faror jämt och ständigt? 31 (H) Jag dör varje dag, så sant som jag i vår Herre Kristus Jesus är stolt över er, bröder. 32 (I) Om jag hade tänkt som människor i allmänhet[c] när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos[d], vad hade jag haft för nytta av det? Om döda inte uppstår kan vi äta och dricka, för i morgon dör vi.[e] 33 Låt inte bedra er. Dåligt sällskap fördärvar goda vanor[f]. 34 (J) Nyktra till på allvar och synda inte! Några av er känner inte Gud. Till er skam säger jag det.

Uppståndelsekroppen

35 Nu kanske någon frågar: Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer? 36 (K) Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. 37 Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. 38 (L) Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form. 39 Alla kroppar[g] är inte av samma slag. Det är skillnad mellan människors, boskapdjurs, fåglars och fiskars kroppar. 40 Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas glans är av ett slag och de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. 41 Solen har sin glans, månen en annan glans och stjärnorna en annan, och stjärna skiljer sig från stjärna i glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. 43 (M) Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. 44 Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 45 (N) Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam[h] blev en livgivande ande.[i]

46 Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. 47 (O) Den första människan kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. 48 Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 (P) Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

50 (Q) Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. 51 (R) Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, 52 (S) i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. 53 (T) Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.[j] 55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?[k] 56 (U) Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 (V) Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

58 Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:27 Ps 8:7.
  2. 15:29 döper sig för de döda   Bland gnostiska grupper fanns en sedvänja där man lät döpa sig i döda släktingars ställe, något som avvisades av fornkyrkan. Paulus använder sedvänjan för sin argumentation för de dödas uppståndelse utan att specifikt bejaka den ("de … 30Och vi").
  3. 15:32 tänkt som människor i allmänhet   Dvs att de döda inte uppstår.
  4. 15:32 vilddjuren i Efesos   Troligen syftar det på händelsen i Apg 19:24f, silversmedernas uppror.
  5. 15:32 Jes 22:13.
  6. 15:33 Dåligt sällskap fördärvar goda vanor   Detta ordspråk återfinns hos den grekiske skalden Menander (342-290 f Kr).
  7. 15:39 kroppar   Ordagrant: "kött" (endast i denna vers).
  8. 15:45 1 Mos 2:7.
  9. 15:45 Den siste Adam   Kristus (jfr Rom 5:14).
  10. 15:54 döden är uppslukad i segerJes 25:8. Det sista ordet, hebr. nésach, kan översättas antingen "seger" eller "evighet".
  11. 15:55 Hos 13:14.