24 (A) Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom,[a] det fanns inget vatten i den.

Read full chapter

Footnotes

  1. 37:24 brunnen … tom   Torra brunnar eller cisterner användes ofta som fånghålor (jfr Jer 38:6, Sak 9:11).

24 och tog honom och kastade honom i brunnen som var tom på vatten.

Read full chapter

24 och grepo honom och kastade honom i brunnen; men brunnen var tom, intet vatten fanns däri.

Read full chapter

(A) Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sade: ”Se, detta är blodet för det förbund som Herren har slutit med er i enlighet med alla dessa ord.”[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 24:8 Citeras i Hebr 9:20 och tas upp av Jesus vid nattvarden (Matt 26:28, Luk 22:20).

Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sa: ”Detta blod bekräftar det förbund Herren har ingått med er i enlighet med alla dessa ord.”

Read full chapter

Då tog Mose blodet och stänkte därav på folket och sade: »Se, detta är förbundets blod, det förbunds som HERREN har slutit med eder, i enlighet med alla dessa ord.»

Read full chapter

32 (A) inte som förbundet jag slöt
        med deras fäder
    den dag då jag tog deras hand
        och förde dem ut
            ur Egyptens land –
    förbundet med mig som de bröt
        fastän jag var deras rätte herre –
    säger Herren.

Read full chapter

32 inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder,
    när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten,
det förbund med mig som de bröt,
    trots att jag var deras herre[a], säger Herren.

Read full chapter

Footnotes

  1. 31:32 Ordagrant: …jag var deras make.

32 icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN.

Read full chapter

(A) Då tog de Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias[a] brunn på vaktgården. De släppte ner Jeremia med rep. I brunnen fanns inget vatten utan dy, och Jeremia sjönk ner i dyn.

Read full chapter

Footnotes

  1. 38:6 kungasonen Malkia   Hans personliga sigill finns bevarat.

De tog då Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias brunn på vaktgården. De sänkte ner Jeremia med rep. Det fanns inget vatten i brunnen, bara gyttja, som Jeremia sjönk ner i.

Read full chapter

Då togo de Jeremia och kastad honom i konungasonen Malkias brunn på fängelsegården; de släppte Jeremia ditned med tåg. I brunnen var intet vatten, men dy, och Jeremia sjönk ned i dyn.

Read full chapter

(A) I det andra rummet är det bara översteprästen som går in, en gång om året, och då aldrig utan blod som han bär fram för sina och folkets oavsiktliga synder.

Read full chapter

Men i det innersta rummet fick bara översteprästen gå in, en gång om året, och då alltid med blod, som han offrade för sina egna och folkets synder som de hade begått i sin tanklöshet.

Read full chapter

men i det andra går allenast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod; och han frambär blodet för sig själv och för folkets ouppsåtliga synder.

Read full chapter

19 (A) När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. 20 (B) Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla.[a] 21 (C) På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. 22 (D) Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.

23 Alltså måste avbilderna av det som finns i himlen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än så. 24 (E) Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull.

25 (F) Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. 26 (G) I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger sedan världens skapelse. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. 27 (H) Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, 28 (I) så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas[b] synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:20 2 Mos 24:8.
  2. 9:28 mångas   Anspelning på Jes 53:12, i betydelsen “alla människors" (jfr även Matt 20:28).

19 När Mose hade läst upp alla lagens bud för hela folket, tog han blod från kalvar och getter, tillsammans med vatten, röd ull och isopstjälkar och stänkte det över lagboken och över allt folket. 20 Sedan sa han: ”Detta blod bekräftar det förbund Gud har befallt er att hålla.” 21 På samma sätt stänkte han blod på tältet och på alla föremål som skulle användas där.[a] 22 Ja, enligt lagen renas nästan allt med blod. Utan att blod utgjuts finns det ingen förlåtelse.

23 Det var därför nödvändigt att avbilderna av det som finns i himlen renades på det sättet. Men de himmelska tingen själva krävde ett mycket bättre offer. 24 Kristus har ju inte gått in i någon helgedom som är gjord av människor och bara är en bild av den verkliga. Nej, han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud själv för vår skull. 25 Hans offer var inte ett offer som måste göras om många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. 26 Nej, då hade ju Kristus behövt lida gång på gång ända sedan världens skapelse. Men nu kom han vid tidsåldrarnas slut för att en gång för alla offra sig själv och därmed utplåna synden.

27 Det är bestämt att människan en gång ska dö och sedan dömas. 28 Därför offrades Kristus bara en gång, för att ta bort mångas synder. Men han ska uppenbara sig en andra gång, fast inte för syndens skull, utan för att rädda[b] dem som väntar på honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:21 Jfr 2 Mos 24:3-8.
  2. 9:28 Syftar på den slutgiltiga räddningen till Guds rike, dit Jesus kommer att hämta de sina.

19 Ty sedan alla buden, såsom de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda för allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och röd ull och isop, och bestänkte såväl själva boken som allt folket

20 och sade: »Detta är förbundets blod, det förbunds som Gud har stadgat för eder.»

21 Likaledes stänkte han ock blod på tabernaklet och på alla de ting som hörde till gudstjänsten.

22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjutes gives ingen förlåtelse.

23 Alltså var det nödvändigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom sådana medel; men de himmelska tingen själva måste renas genom bättre offer än dessa.

24 Ty Kristus har icke gått in i ett allraheligaste som är gjort med händer, och som allenast är en efterbildning av det sannskyldiga, utan han har gått in i själva himmelen, för att nu träda fram inför Guds ansikte, oss till godo.

25 Ej heller har han gått ditin, för att många gånger offra sig själv, såsom översteprästen år efter år går in i det allraheligaste, med blod som icke är hans eget.

26 Han hade annars måst lida många gånger allt ifrån världens begynnelse. I stället har han uppenbarats en enda gång, nu vid tidernas ände, för att genom offret av sig själv utplåna synden.

27 Och såsom det är människorna förelagt att en gång dö och sedan dömas,

28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning. förbund.

Read full chapter