Tempelbyggnaden

(A) I det fyrahundraåttionde året efter det att Israels barn drog ut ur Egypten, i det fjärde året av Salomos regering över Israel, i månaden Siv som är den andra månaden,[a] började han bygga Herrens hus.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:1 fyrahundraåttionde året … andra månaden   I april ca år 966 f Kr. Septuaginta: ”fyrahundrafyrtionde året”, vilket skulle flytta fram samtliga dateringar i Moseböckerna och Josua med 40 år.

Salomos palats

Det tog tretton år[a] innan Salomo fick sitt eget hus färdigt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:1 tretton år ... sitt eget hus   Ca 959-946 f Kr. Jfr Pred 2:4f.

Templet byggs

(A) Salomo började bygga Herrens hus i Jerusalem på Moria[a] berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans far David, på den plats som David hade ställt i ordning, jebusiten Ornans[b] tröskplats. (B) Han började bygga på andra dagen i andra månaden i sitt fjärde regeringsår.[c]

När Salomo byggde Guds hus, lade han grunden så att det blev sextio alnar långt och tjugo alnar[d] brett efter det gamla alnmåttet. Förhuset som låg framför långhuset, framför husets kortsida, mätte tjugo alnar, och dess höjd var hundratjugo.[e] På insidan överdrog han det med rent guld. Det stora huset klädde han med cypressträ. Detta i sin tur överdrog han med fint guld och prydde det med palmer och kedjor. Dessutom smyckade han huset med dyrbara stenar. Guldet han använde var från Parvajim.[f] Han klädde huset, bjälkarna, trösklarna liksom väggarna och dörrarna i huset med guld och skar ut keruber[g] på väggarna.

Dessutom ställde han i ordning det rum som skulle vara det allra heligaste. Det låg utefter husets kortsida och var tjugo alnar[h] långt och tjugo alnar brett. Han klädde det med fint guld, sexhundra talenter i vikt. Spikarna vägde femtio siklar[i] i guld. De övre salarna klädde han också med guld.

10 Till det rum som var det allra heligaste lät han skulptera två keruber, och man överdrog dem med guld. 11 Längden på kerubernas vingar var tillsammans tjugo alnar. Den enas ena vinge, fem alnar lång[j], rörde vid husets ena vägg, och hans andra vinge, fem alnar lång, rörde vid den andra kerubens vinge. 12 Den andra kerubens ena vinge, fem alnar lång, rörde vid husets andra vägg, och hans andra vinge, fem alnar lång, nådde till den första kerubens vinge. 13 (C) Tillsammans bredde alltså keruberna ut sina vingar tjugo alnar, där de stod på sina fötter med ansiktena vända inåt.

14 (D) Förhänget gjorde han av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och fint lingarn och prydde den med keruber.

Jakin och Boas

15 (E) Framför huset gjorde han två pelare, trettiofem alnar[k] höga. Pelarhuvudet ovanpå var och en av dem var fem alnar. 16 Han gjorde kedjor till koret och satte också kedjor upptill på pelarna. Dessutom gjorde han hundra granatäpplen och satte dem på kedjorna. 17 Och pelarna ställde han upp framför tempelsalen, den ena på högra sidan och den andra på vänstra. Åt den högra gav han namnet Jakin och åt den vänstra namnet Boas[l].

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:1 Moria   Berget där Abraham en gång var beredd att offra Isak (1 Mos 22:2, 14f).
  2. 3:1 Ornan   Kallas i 2 Sam 24:18 Arauna. Motsvarar kanske ewrine, ”herreman” på hurritiska som kan ha varit jebusiternas språk.
  3. 3:2 andra månaden … fjärde regeringsår   April 966 f Kr. Jfr skildringen i 1 Kung 5-6.
  4. 3:3 sextio … tjugo alnar   Ca 30 x 10 meter.
  5. 3:4 hundratjugo   Nästan 60 meter. Andra handskrifter (Peshitta): ”tjugo alnar” (ca 10 meter).
  6. 3:6 Parvajim   Okänd ort, kanske i södra Arabien där det fanns guldgruvor.
  7. 3:7 keruber   Bevingade änglaväsen med egenskaper från människa, lejon, tjur och örn (2 Mos 25:18f, Hes kap 1, 10).
  8. 3:8 tjugo alnar   Ca 10 x 10 meter.
  9. 3:8f sexhundra talenter … femtio siklar   Ca 18 ton respektive 0,5 kg guld.
  10. 3:11 vinge, fem alnar lång   Ca 2,5 meter.
  11. 3:15 trettiofem alnar   Ca 17 meter, troligen de bådas sammanlagda längd (jfr 1 Kung 7:15).
  12. 3:17 Jakin … Boas   Betyder ”ska upprätta” och ”har styrka”.

11 Salomo[a] hade en vingård
        i Baal-Hamon[b],
    en vingård som han lämnade
        åt väktare.
    Tusen siklar silver
        fick man ge för dess frukt.
12 Min egen vingård tillhör mig.
    Tusen tillhör dig, Salomo,
        och tvåhundra dem
            som vaktar dess frukt.

Brudgummen

13 (A) Du som bor i lustgårdarna,
        vännerna lyssnar till din röst.
    Låt mig få höra den!

Bruden

14 (B) Skynda, min vän,
    och var som en gasell
        eller en ung hjort
    på de kryddoftande bergen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 8:11 Salomo   Betyder ”frid” (jfr vers 10).
  2. 8:11 Baal-Hamon   Betyder ”ägare till många”, en möjlig anspelning på kungens harem (6:7, 1 Kung 11:3). Tusen siklar silver motsvarade drygt 10 kg (jfr Jes 7:23).