Men efteråt slog Davids samvete honom för att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. (A) Han sade till sina män: ”Aldrig inför Herren att jag skulle göra detta mot min herre, mot Herrens smorde[a], att räcka ut min hand mot honom! Han är ju Herrens smorde.” David höll tillbaka sina män med stränga ord och lät dem inte överfalla Saul.

Och Saul reste sig och gick ut ur grottan och fortsatte sin väg.

Read full chapter

Footnotes

  1. 24:7 HERRENS smorde   Den som var smord av Herren stod under hans beskydd (Ps 105:15).