1 Kungaboken 1-2

Svenska Folkbibeln 2015

Abishag hos kung David

1 Kung David var nu gammal och hade nått hög ålder. Trots att man lade täcken över honom kunde han inte hålla sig varm. ² Därför sade hans tjänare till honom: ”Låt oss finna en ung kvinna åt min herre kungen, en jungfru som kan bli kungens tjänarinna och sköta om honom. Om hon får ligga i din famn så blir min herre kungen varm.”

³ De sökte över hela Israel efter en vacker ung kvinna, och de fann Abishag från Shunem^[a] och förde henne till kungen. ⁴ Hon var mycket vacker. Hon skötte om kungen och betjänade honom, men kungen låg inte med^[b] henne.

Adonia gör anspråk på tronen

^5 (A) Adonia,^[c] Haggits son, hade höga tankar om sig själv och sade: ”Det är jag som ska bli kung.” Han skaffade sig vagnar och ryttare och dessutom femtio man som sprang framför honom. ^6 (B) Hans far hade aldrig velat såra honom genom att säga: ”Varför gör du så?” Dessutom såg Adonia mycket bra ut, och han var född näst efter Absalom. ^7 (C) Han började förhandla med Joab^[d], Serujas son, och prästen Ebjatar, och de anslöt sig till Adonia och understödde honom. ^8 (D) Men prästen Sadok^[e] och Benaja^[f], Jojadas son, samt profeten Natan^[g], Shimei^[h], Rei och Davids hjältar^[i] stödde inte Adonia.

^9 (E) Adonia offrade får, oxar och gödkalvar vid Sohelet-stenen nära Rogelskällan^[j]. Han bjöd in alla sina bröder, kungens söner, och alla Juda män som var i kungens tjänst. ¹⁰ Men han bjöd inte profeten Natan, Benaja, hjältarna eller sin bror Salomo.

Salomo blir Davids efterträdare

¹¹ Då sade Natan till Bat-Seba^[k], Salomos mor: ”Du har väl hört att Adonia, Haggits son, har blivit kung utan att vår herre David vet om det? ¹² Nu vill jag ge dig ett råd så att du kan rädda ditt liv och din son Salomos liv. ¹³ Gå genast in till kung David och säg till honom: Har inte du själv, min herre och kung, med ed lovat din tjänarinna och sagt: Din son Salomo ska bli kung efter mig. Det är han som ska sitta på min tron. Varför har då Adonia blivit kung? ¹⁴ Medan du är där och talar med kungen ska jag komma in efter dig och bekräfta det du har sagt.”

¹⁵ Bat-Seba gick in till kungen i kammaren. Kungen var nu mycket gammal och Abishag från Shunem betjänade honom. ¹⁶ Bat-Seba bugade sig och föll ner för kungen. Och kungen frågade: ”Vad önskar du?”

¹⁷ Hon svarade honom: ”Min herre, du har själv lovat din tjänarinna med ed vid Herren din Gud och sagt: Din son Salomo ska bli kung efter mig. Det är han som ska sitta på min tron. ¹⁸ Men nu har Adonia blivit kung, utan att du, min herre och kung, har fått veta det. ¹⁹ Han har offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och bjudit in alla kungens söner och prästen Ebjatar och överbefälhavaren Joab. Men din tjänare Salomo har han inte bjudit. ²⁰ Nu är hela Israels ögon riktade på dig, min herre och kung, för att du ska säga dem vem som ska sitta på min herre kungens tron efter honom. ²¹ Annars kommer jag och min son Salomo att betraktas som brottslingar när min herre kungen har gått till vila hos sina fäder.”

²² Och medan hon ännu talade med kungen kom profeten Natan. ²³ Man anmälde det för kungen och sade: ”Profeten Natan är här.” När han kom inför kungen, föll han ner på sitt ansikte för kungen ²⁴ och sade: ”Min herre och kung, har du verkligen sagt att Adonia ska bli kung efter dig och att det är han som ska sitta på din tron? ²⁵ För i dag har han gått ner och offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och bjudit in alla kungens söner och befälhavare och prästen Ebjatar. Nu äter och dricker de hos honom och ropar: Leve kung Adonia! ²⁶ Men mig, din tjänare, har han inte bjudit, och inte heller prästen Sadok eller Benaja, Jojadas son, eller din tjänare Salomo. ²⁷ Har detta kommit från min herre kungen utan att du har låtit din tjänare veta vem som ska sitta på min herre kungens tron efter honom?”

²⁸ Då svarade kung David och sade: ”Kalla hit Bat-Seba till mig.” När hon kom inför kungen och stod framför honom, ^29 (F) svor kungen en ed och sade: ”Så sant Herren lever, han som har befriat mig ur all nöd: ³⁰ Så som jag lovade dig med ed vid Herren, Israels Gud, när jag sade: Din son Salomo ska bli kung efter mig, det är han som ska sitta på min tron i mitt ställe, så ska jag göra i dag.” ³¹ Då bugade sig Bat-Seba med ansiktet mot marken och föll ner för kungen och sade: ”Må min herre kung David leva för evigt!”

³² Kung David sade: ”Kalla hit till mig prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son.” När de kom inför kungen, ^33 (G) sade han till dem: ”Ta med er herres tjänare och sätt min son Salomo på min egen mulåsna^[l] och för honom ner till Gihon^[m]. ³⁴ Där ska prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung^[n] över Israel. Sedan ska ni blåsa i basunen och ropa: Leve kung Salomo! ³⁵ Därefter ska ni följa honom upp hit, och han ska komma och sitta på min tron. Det är han som ska vara kung i mitt ställe, för honom har jag utsett till härskare över Israel och Juda.” ³⁶ Då svarade Benaja, Jojadas son, kungen och sade: ”Amen. Så ska också Herren, min herre kungens Gud, säga. ³⁷ Så som Herren har varit med min herre kungen, så ska han också vara med Salomo. Han ska göra hans tron ännu mäktigare än min herre kung Davids tron.”

^38 (H) Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, gick dit ner tillsammans med kereteerna och peleteerna. De satte Salomo på kung Davids mulåsna och förde honom till Gihon. ^39 (I) Prästen Sadok tog oljehornet från tältet^[o] och smorde Salomo. Därefter blåste de i basunen och allt folket ropade: ”Leve kung Salomo!” ⁴⁰ Sedan följde allt folket med honom upp medan de blåste på flöjter och jublade med så stor glädje att marken kunde ha rämnat av deras rop.

⁴¹ Men Adonia och alla hans gäster hörde det just som de hade ätit färdigt. När Joab hörde basunens ljud sade han: ”Varför är det sådant oväsen i staden?” ^42 (J) Medan han ännu talade kom Jonatan, prästen Ebjatars son. Adonia sade till honom: ”Kom hit, en duktig man som du har säkert goda nyheter.” ⁴³ Jonatan svarade Adonia: ”Nej! Vår herre kung David har gjort Salomo till kung. ⁴⁴ Kungen har skickat med honom prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, dessutom kereteerna och peleteerna. De satte honom på kungens mulåsna, ⁴⁵ och prästen Sadok och profeten Natan smorde honom till kung i Gihon. Sedan drog de jublande upp därifrån och hela staden är i rörelse. Det var det ljudet ni hörde. ⁴⁶ Och nu sitter Salomo på kungatronen, ⁴⁷ och kungens tjänare har kommit och lyckönskat vår herre kung David och sagt: Må din Gud låta Salomos namn bli ännu större än ditt namn och hans tron ännu mäktigare än din tron. Och kungen tillbad, böjd över sin säng. ⁴⁸ Kungen har också sagt: Lovad är Herren, Israels Gud, som i dag har satt en efterträdare på min tron, så att jag fått se det med egna ögon!”

⁴⁹ Då blev Adonias alla gäster förskräckta och bröt upp och gick, var och en åt sitt håll. ^50 (K) Adonia själv blev så rädd för Salomo att han reste sig och gick och grep tag i hornen på altaret^[p]. ⁵¹ Och det berättades för Salomo: ”Se, Adonia är rädd för kung Salomo. Han har gripit tag i altarets horn och sagt: Kung Salomo måste i dag ge mig sin ed på att han inte kommer att döda sin tjänare med svärd.”

^52 (L) Då sade Salomo: ”Om han visar sig vara en hedersman ska inte ett hår på hans huvud falla till marken. Men finner man något ont hos honom ska han dö.” ⁵³ Därefter sände kung Salomo bud och lät hämta honom från altaret. Han kom och föll ner för kung Salomo, och Salomo sade till honom: ”Gå hem till ditt.”

Davids sista ord till Salomo

2 Då tiden närmade sig att David skulle dö, befallde han sin son Salomo och sade: ^2 (M) ”Jag går nu all världens väg^[q]. Var stark och visa dig som en man. ^3 (N) Håll fast vid vad Herren din Gud har befallt dig, så att du vandrar på hans vägar och håller hans stadgar, bud, föreskrifter och vittnesbörd, så som det är skrivet i Mose lag. Då får du framgång i allt du gör och vart du än vänder dig, ^4 (O) så att Herren kan uppfylla sitt ord som han uttalade över mig när han sade: Om dina barn ger akt på sin väg och vandrar inför mig i trohet av hela sitt hjärta och hela sin själ, sade han, då ska det aldrig saknas en ättling till dig på Israels tron.

^5 (P) Du vet också vad Joab, Serujas^[r] son, har gjort mot mig, och vad han gjorde mot de två befälhavarna i Israel, Abner, Ners son, och Amasa, Jeters son. Han dödade dem och spillde blod i fredstid som om det var krig^[s], han skvätte blod över bältet runt sina höfter och över skorna på sina fötter som om det var krig. ⁶ Gör efter din vishet och låt inte hans grå hår fara ner i dödsriket med frid.

^7 (Q) Men mot gileaditen Barsillajs söner^[t] ska du visa godhet och låta dem vara med bland dem som äter vid ditt bord. För så gjorde de mot mig när jag flydde för din bror Absalom.

^8 (R) Sedan har du Shimei, Geras son, benjaminiten från Bahurim. Han uttalade hemska förbannelser mot mig den dagen då jag gick till Mahanajim. Sedan kom han ner till Jordan och mötte mig^[u], och jag gav honom min ed inför Herren och sade: Jag ska inte döda dig med svärd. ⁹ Men låt honom nu inte bli ostraffad. Du är ju en vis man och vet vad du ska göra med honom. Låt hans grå hår fara ner i dödsriket med blod.”

David dör

^10 (S) David gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Davids stad. ^11 (T) Den tid David regerade över Israel var fyrtio år.^[v] I Hebron regerade han i sju år, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år. ¹² Och Salomo satt på sin far Davids tron, och hans kungamakt var starkt befäst.

Adonia dör

¹³ Adonia, Haggits son, gick till Salomos mor Bat-Seba. Hon frågade då: ”Kommer du med fredliga avsikter?” Han svarade: ”Ja, med fred.” ¹⁴ Han fortsatte: ”Jag har något att tala med dig om.” Hon svarade: ”Säg det.” ^15 (U) Då sade han: ”Du vet ju att kungadömet var mitt och att hela Israel hade fäst sina blickar på mig och väntade att jag skulle bli kung. Men kungadömet gick ifrån mig och över till min bror. Genom Herren blev det hans. ¹⁶ Nu har jag en enda bön till dig. Visa inte bort mig.” Hon svarade: ”Tala.” ^17 (V) Då sade han: ”Tala med kung Salomo – dig visar han ju inte bort – och be att han ger mig Abishag från Shunem till hustru.” ¹⁸ Bat-Seba svarade: ”Visst, jag ska tala med kungen om dig.”

¹⁹ Bat-Seba gick till kung Salomo för att tala med honom om Adonia. Då reste sig kungen och gick henne till mötes, bugade sig för henne och satte sig på sin tron. Man ställde också fram en stol^[w] åt kungens mor, och hon satte sig till höger om honom. ²⁰ Sedan sade hon: ”Jag har en enda liten bön till dig. Visa inte bort mig.” Kungen svarade henne: ”Mor, låt mig höra din bön. Jag ska inte visa bort dig.” ²¹ Då sade hon: ”Låt Adonia få Abishag från Shunem till hustru.”

^22 (W) Men kung Salomo svarade sin mor: ”Varför begär du bara Abishag från Shunem åt Adonia? Du kunde lika gärna be mig ge kungadömet^[x] till honom – han är ju min äldre bror – till honom och till prästen Ebjatar och till Joab, Serujas son!” ²³ Kung Salomo svor en ed inför Herren och sade: ”Må Gud straffa mig både nu och i framtiden om inte Adonia får betala med sitt liv för att han sagt detta. ²⁴ Och nu, så sant Herren lever, han som har utsett mig och satt mig på min far Davids tron och som har byggt mig ett hus efter sitt löfte: I dag ska Adonia dödas.” ²⁵ Och kung Salomo sände i väg Benaja, Jojadas son, som högg ner Adonia så att han dog.

Ebjatar och Joab straffas

^26 (X) Till prästen Ebjatar^[y] sade kungen: ”Gå till dina ägor i Anatot^[z]. Du har förtjänat döden, men i dag ska jag inte döda dig, för du har burit Herren Guds ark framför min far David och lidit med min far i allt han fått lida.” ^27 (Y) Så drev Salomo bort Ebjatar och lät honom inte längre vara Herrens präst, för att Herrens ord som han hade talat över Elis hus i Shilo skulle fullbordas.

²⁸ Ryktet nådde Joab. Han hade anslutit sig till Adonia, men inte till Absalom. Han flydde till Herrens tält och grep tag i hornen på altaret.

^29 (Z) När kung Salomo fick höra att Joab hade flytt till Herrens tält och att han stod vid altaret, sände Salomo i väg Benaja, Jojadas son, och sade: ”Gå och hugg ner honom!” ³⁰ När Benaja kom till Herrens tält, sade han till honom: ”Så säger kungen: Gå härifrån!” Men han svarade: ”Nej, jag vill dö här.” Benaja framförde det till kungen och sade: ”Så har Joab sagt och så har han svarat mig.”

^31 (AA) Då sade kungen till honom: ”Gör som han har sagt, hugg ner honom^[aa] och begrav honom, så att du befriar mig och min fars hus från skulden för det oskyldiga blod som Joab har spillt. ^32 (AB) Herren ska låta hans blod komma tillbaka över hans eget huvud, därför att han högg ner två män som var rättfärdigare och bättre än han själv. Han dödade dem med svärd utan att min far David visste det, nämligen Israels befälhavare Abner, Ners son, och Juda befälhavare Amasa, Jeters son. ^33 (AC) Ja, deras blod ska komma tillbaka över Joabs och hans efterkommandes huvuden för evigt. Men åt David och hans efterkommande, hans hus och hans tron ska Herren ge frid till evig tid.”

³⁴ Benaja, Jojadas son, gick då dit upp och högg ner Joab och dödade honom. Han blev begravd i öknen^[ab] där han bodde. ^35 (AD) Kungen satte Benaja, Jojadas son, i hans ställe över hären, och prästen Sadok satte han i Ebjatars ställe.

Shimei dör

³⁶ Därefter sände kungen bud och kallade till sig Shimei och sade till honom: ”Bygg dig ett hus i Jerusalem och bo där. Du får inte gå därifrån, varken hit eller dit. ³⁷ För du ska veta att den dag du går ut och går över Kidrondalen^[ac] måste du dö. Ditt blod kommer över ditt eget huvud.” ³⁸ Shimei sade till kungen: ”Det är bra. Så som min herre kungen har sagt, så ska din tjänare göra.” Och Shimei bodde i Jerusalem en lång tid.

^39 (AE) Men tre år därefter hände det att två av hans tjänare flydde till Gats^[ad] kung Akish, Maakas son. Man berättade det för Shimei och sade: ”Dina tjänare är i Gat.” ⁴⁰ Då bröt Shimei upp, sadlade sin åsna och tog sig till Akish i Gat för att leta efter sina tjänare. Shimei gav sig alltså av och hämtade sina tjänare från Gat.

⁴¹ Men när man berättade för Salomo att Shimei hade begett sig från Jerusalem till Gat och kommit tillbaka, ⁴² sände kungen bud och kallade till sig Shimei och sade till honom: ”Har jag inte bundit dig med ed vid Herren och varnat dig och sagt: Du ska veta att den dag du går ut och beger dig hit eller dit måste du dö? Du svarade mig: Det är bra, jag har hört det. ⁴³ Varför har du då inte hållit eden inför Herren och lytt den befallning som jag gett dig?” ^44 (AF) Kungen sade sedan till Shimei: ”Du vet själv allt det onda som ditt hjärta vet med sig att du har gjort mot min far David. Herren ska låta din ondska komma tillbaka över ditt eget huvud. ⁴⁵ Men kung Salomo ska bli välsignad, och Davids tron ska bli befäst inför Herren till evig tid.”

⁴⁶ På kungens befallning gick därefter Benaja, Jojadas son, fram och högg ner honom så att han dog. Och kungadömet blev befäst i Salomos hand.