Tempelbygget förbereds

(A) När kung Hiram[a] i Tyrus fick höra att Salomo blivit smord till kung efter sin far, sände han sina tjänare till Salomo. Hiram hade alltid varit Davids vän. Och Salomo sände bud till Hiram och lät säga: ”Du vet själv att min far David inte kunde bygga ett hus åt Herren sin Guds namn på grund av de krig han tvingades utkämpa på alla sidor tills Herren hade lagt hans fiender under hans fötter. Men nu har Herren min Gud låtit mig få ro på alla sidor. Ingen motståndare finns, och ingen olycka nalkas. (B) Nu tänker jag bygga ett hus åt Herren min Guds namn, så som Herren talade till min far David när han sade: Din son som jag ska sätta på din tron efter dig, han ska bygga huset åt mitt namn. Befall nu att man hugger cedrar på Libanon åt mig. Mina tjänare ska arbeta tillsammans med dina, och jag ska betala dig allt du begär för dina tjänares arbete. Du vet ju att det inte finns någon hos oss som kan hugga virke som sidonierna.”

(C) När Hiram hörde Salomos ord blev han mycket glad, och han sade: ”Välsignad är Herren i dag, som har gett David en vis son att regera över detta stora folk!” Hiram sände bud till Salomo och lät säga: ”Jag har hört budskapet du sände till mig. Jag ska göra allt du önskar i fråga om cederträ[b] och cypressträ. Mina tjänare ska föra virket från Libanon ner till havet. Jag ska låta dem lägga virket i flottar på havet och föra det till det ställe du anvisar mig och lossa det där. Men du får själv hämta det. Du i din tur ska göra vad jag önskar och förse mitt hus med livsmedel.” 10 Hiram gav Salomo cederträ och cypressträ, så mycket han önskade. 11 Och Salomo gav Hiram 20 000 korer vete[c] till mat för hans hushåll och tjugo korer olja[d] av stötta oliver. Detta gav Salomo till Hiram varje år. 12 (D) Herren gav Salomo vishet som han hade lovat honom. Det rådde fred mellan Hiram och Salomo, och de slöt förbund med varandra.

13 Kung Salomo kallade samman en arbetsstyrka ur hela Israel, och den utgjorde 30 000 man. 14 (E) Han sände dem till Libanon, 10 000 för varje månad i skift, så att de var en månad i Libanon och två månader hemma. Adoniram hade uppsikt över de allmänna arbetena. 15 (F) Salomo hade 70 000 man som bar bördor och 80 000 som högg sten i bergen. 16 Därtill kom de 3 300 högre arbetsledare som var anställda av Salomo för arbetet och ledde folket som utförde arbetet. 17 På kungens befallning bröt man stora och dyrbara stenar för att husets grund skulle kunna läggas med huggen sten. 18 (G) Salomos byggnadsarbetare, Hirams byggnadsarbetare och folket från Gebal högg och beredde trävirke och stenar till huset.

Tempelbyggnaden

(H) I det fyrahundraåttionde året efter det att Israels barn drog ut ur Egypten, i det fjärde året av Salomos regering över Israel, i månaden Siv som är den andra månaden,[e] började han bygga Herrens hus. Huset som kung Salomo byggde åt Herren var sextio alnar långt, tjugo alnar brett och trettio alnar[f] högt. Förhuset framför tempelsalen var tjugo alnar långt framför husets kortsida och tio alnar brett där det låg framför huset. Han gjorde fönster på huset, slutna fönster med bjälkramar. Runt huset uppförde han en ytterbyggnad som gick runt om husets väggar, både längs tempelsalen och längs koret, och i den gjorde han sidokamrar runt om. Den nedersta våningen i ytterbyggnaden var fem alnar bred, den mellersta sex alnar och den tredje sju alnar[g] bred. Han hade nämligen gjort avsatser utvändigt på huset, runt omkring, för att inte behöva göra bjälkhål i husets väggar.

(I) När huset uppfördes byggdes det av redan färdighuggen sten från stenbrottet. Alltså hördes varken hammare eller yxa eller andra järnverktyg vid huset när det byggdes.

Dörren till den mellersta sidokammaren fanns på husets högra sida, och via en spiraltrappa kom man upp till den mellersta våningen och från den mellersta våningen upp till den tredje. Så byggde han huset och gjorde det färdigt, och han täckte det med bjälkar och cederplankor i rader. 10 I ytterbyggnaden utmed hela huset byggde han våningarna fem alnar höga. Den var fäst vid huset med cederbjälkar.

11 Och Herrens ord kom till Salomo. Han sade: 12 (J) ”Med huset som du bygger ska detta ske: Om du vandrar efter mina stadgar och följer mina föreskrifter och håller fast vid alla mina bud och lever efter dem, ska jag med dig uppfylla mitt ord som jag talade till din far David: 13 (K) Jag ska bo mitt ibland Israels barn och inte överge mitt folk Israel.”

14 Så byggde Salomo huset och gjorde det färdigt. 15 Han täckte husets väggar invändigt med cederbrädor. Från golvet ända upp till takbjälkarna klädde han det invändigt med trä. Husets golv klädde han med brädor av cypress. 16 Han täckte de tjugo alnarna i det innersta av huset, från golvet ända upp till bjälkarna, med cederbrädor. Så inredde han rummet därinne till ett kor: det allra heligaste. 17 Fyrtio alnar mätte den del av huset som utgjorde tempelsalen framför det. 18 Inuti var huset av cederträ med sniderier i form av gurkfrukter och blomsterband. Allt var av cederträ, ingen sten syntes.

19 I det inre av huset inredde han ett kor där han skulle ställa Herrens förbundsark. 20 Koret var tjugo alnar långt, tjugo alnar brett och tjugo alnar högt[h]. Han täckte det med fint guld och satte framför det ett altare, klätt med cederträ. 21 Och husets insida täckte Salomo med fint guld. Med kedjor av guld stängde han för koret, och även detta täckte han med guld. 22 Alltså täckte han hela huset med guld, helt och hållet. Han täckte också med guld hela det altare som hörde till koret.

23 (L) Till koret gjorde han två keruber[i] av olivträ. De var tio alnar höga. 24 Kerubens ena vinge mätte fem alnar, och kerubens andra vinge var också fem alnar. Det var alltså tio alnar[j] från ena vingspetsen till den andra. 25 Den andra keruben var också tio alnar. Båda keruberna hade samma mått och samma form, 26 den ena keruben var tio alnar hög och så var även den andra keruben. 27 Och han ställde keruberna i mitten av det inre rummet, och keruberna bredde ut sina vingar så att den enes vinge rörde vid den ena väggen och den andra kerubens vinge rörde vid den andra väggen. Mitt i huset rörde deras båda andra vingar vid varandra. 28 Salomo täckte keruberna med guld.

29 Och alla husets väggar runtom prydde han med snidade bilder i form av keruber, palmer och blomsterband. Så gjorde han både i det inre rummet och i det yttre. 30 Husets golv, både i det inre rummet och i det yttre, täckte han med guld.

31 För ingången till koret gjorde han dörrar av olivträ. Dörrinfattningen hade formen av en femkant. 32 De båda dörrarna av olivträ prydde han med sniderier i form av keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld. Han spred ut guldet över keruberna och palmerna.

33 Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av olivträ, i fyrkant. 34 De båda dörrarna var av cypressträ. Varje dörr bestod av två vridbara dörrhalvor. 35 Han prydde dem med sniderier: keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld, som spreds ut jämnt över utskärningarna. 36 Han byggde även den inre förgårdsmuren av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ.

37 Det fjärde året, i månaden Siv, blev grunden till Herrens hus lagd. 38 I det elfte året, i månaden Bul som är den åttonde månaden, stod huset klart till alla delar, just så som det skulle vara. Salomo byggde alltså på huset i sju år[k].

Salomos palats

Det tog tretton år[l] innan Salomo fick sitt eget hus färdigt. Han byggde Libanonskogshuset hundra alnar långt, femtio alnar brett och trettio alnar[m] högt med fyra rader pelare av cederträ och med huggna bjälkar av cederträ på pelarna. Huset hade också ett tak av cederträ över bjälkarna, som vilade på fyrtiofem pelare, femton i varje rad. Det hade bjälklag i tre rader.

Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar. Alla dörröppningar och dörrposter var fyrkantiga, av bjälkar. Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar.

Dessutom gjorde han pelarhallen femtio alnar lång och trettio alnar[n] bred, och framför den också ett förhus med pelare och med ett trapphus framför dessa. Och han gjorde tronhallen, domshallen, där han skulle skipa rätt. Den var täckt med cederträ från golv till tak. (M) Hans eget hus där han själv skulle bo, på den andra gården innanför förhuset, var byggt på samma sätt. Salomo byggde också ett hus, likadant som detta förhus, åt faraos dotter som han hade tagit till hustru.

Allt detta var av dyrbara stenar, huggna efter mått som byggnadsblock och sågade med såg[o] invändigt och utvändigt, ända från grunden upp till taklisterna, och likaså allt därutanför, ända till den stora förgårdsmuren. 10 Grunden var lagd med dyrbara och stora stenar som var tio och åtta alnar[p] långa. 11 Ovanpå dessa låg dyrbara stenar, huggna efter mått, och cederbjälkar. 12 Den stora förgårdsmuren runt om var uppförd av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ. Så var det också med den inre förgårdsmuren till Herrens hus och likaså med husets förhus.

13 (N) Kung Salomo sände bud och hämtade Hiram från Tyrus[q]. 14 (O) Han var son till en änka av Naftali stam[r], och hans far var en tyrisk man som var kopparsmed. Hiram var full av konstnärlig begåvning, förstånd och kunskap att göra alla slags arbeten i koppar. Han kom till kung Salomo och utförde alla hans arbeten.

Jakin och Boas

15 (P) Hiram tillverkade de båda pelarna av koppar. Arton alnar hög var den ena pelaren, och en tråd som var tolv alnar[s] lång mätte omkretsen av den andra pelaren. 16 Han gjorde också två pelarhuvuden, gjutna av koppar, som skulle sättas ovanpå pelarna. Varje pelarhuvud var fem alnar högt. 17 Nätlika utsmyckningar som bildade ett flätverk, och hängprydnader i form av kedjor fanns på pelarhuvudena som satt ovanpå pelarna, sju på varje pelarhuvud. 18 Han gjorde pelarna så att två rader gick runt om det ena flätverket som täckte pelarhuvudena, som höjde sig över granatäpplena. Likadant gjorde han på det andra pelarhuvudet. 19 Pelarhuvudena, som satt ovanpå pelarna inne i förhuset, var formade som liljor och mätte fyra alnar. 20 På båda pelarna fanns pelarhuvuden, upptill vid den bukformiga delen in emot flätverket.

Granatäpplena var tvåhundra i rader runt om, över det andra pelarhuvudet. 21 Pelarna reste han vid förhuset till tempelsalen. Pelaren som han reste på högra sidan gav han namnet Jakin, och den han reste på vänstra sidan gav han namnet Boas[t]. 22 Överst var pelarna formade som liljor. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.

Kopparhavet

23 (Q) Hiram gjorde också havet i gjutet arbete. Det var tio alnar från ena kanten till den andra, helt runt och fem alnar högt. Ett snöre som var trettio alnar[u] långt mätte omkretsen. 24 Under kanten satt gurkfrukter som omgav det och gick runt om havet. Det var tio alnar brett[v]. Gurkfrukterna satt i två rader och var gjutna i ett stycke med det övriga.

25 Havet stod på tolv oxar. Tre var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade ovanpå oxarna, och alla hade bakdelen vänd inåt. 26 Havets tjocklek var en handsbredd, och kanten var gjord som kanten på en bägare och liknade en utslagen lilja. Det rymde tvåtusen bat[w].

Kopparställ för tvättkaren

27 (R) Dessutom gjorde han de tio tvättställen av koppar. Varje tvättställ var fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar[x] högt. 28 Dessa tvättställ var gjorda på följande sätt: De var försedda med sidolister som hade sin plats mellan hörnlisterna. 29 På dessa sidolister mellan hörnlisterna fanns lejon, tjurar och keruber avbildade och likaså upptill på hörnlisterna. Under lejonen och tjurarna hängde blomsterslingor ner. 30 Varje ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar, och de fyra fötterna var försedda med bärarmar. Dessa bärarmar var gjutna och satt under karet, och mitt för var och en satt blomsterslingor. 31 Sin öppning hade det inom kransstycket som höjde sig en aln uppåt. Öppningen i denna var rund. Det var gjort så att det kunde tjäna som underlag, och det mätte en och en halv aln. Det fanns också ornament på öppningen. Men sidolisterna till det var fyrkantiga, inte runda. 32 De fyra hjulen satt under sidolisterna, och hjulens hållare var fästa vid stället. Varje hjul mätte en och en halv aln. 33 Hjulen var gjorda som vagnshjul. Deras axlar, ringar, ekrar och nav var alla gjutna.

34 Fyra bärarmar fanns på varje ställ i de fyra hörnen. Bärarmarna var gjorda i ett stycke med sitt ställ. 35 Överst på varje ställ var en helt och hållet rund upphöjning, en halv aln hög. Upptill på varje ställ satt hållare och sidolister, gjorda i ett stycke med det. 36 På hållarnas ytor och på sidolisterna graverade han in keruber, lejon och palmer där utrymme fanns på var och en. Han gjorde också blomsterslingor runt omkring. 37 På samma sätt gjorde han de tio tvättställen. Alla var gjutna på samma sätt och hade samma mått och samma form.

38 (S) Han gjorde också tio tvättkar av koppar. Varje tvättkar rymde fyrtio batmått och mätte fyra alnar[y]. Till vart och ett av de tio ställen gjordes ett tvättkar. 39 (T) Han ställde fem av tvättställen på högra sidan om huset och fem på vänstra sidan om huset. Havet ställde han på högra sidan om huset, åt sydost. 40 (U) Hiram gjorde dessa tvättkar och likaså skovlarna och skålarna.

Föremålen i Herrens hus

Så slutförde Hiram allt det arbete som han skulle göra åt kung Salomo för Herrens hus. 41 Han gjorde två pelare och två klotformiga pelarhuvuden ovanpå pelarna samt de två flätverk som skulle täcka de båda klotformiga pelarhuvuden som satt ovanpå pelarna, 42 dessutom de fyrahundra granatäpplena till de båda flätverken, två rader granatäpplen till varje flätverk, för att de båda klotformiga pelarhuvuden som satt uppe på pelarna skulle bli täckta, 43 vidare de tio tvättställen och de tio karen på tvättställen, 44 och även havet – det var bara ett – och de tolv oxarna under havet, 45 vidare askkärlen, skovlarna och skålarna. Alla dessa föremål, som Hiram gjorde åt kung Salomo för Herrens hus, var av polerad koppar. 46 På Jordanslätten lät kungen gjuta det i lerformar mellan Suckot och Saretan. 47 På grund av den mycket stora mängden lämnade Salomo alla föremålen ovägda, och därför blev kopparens vikt inte fastställd.

48 (V) Salomo gjorde alla de föremål som skulle finnas i Herrens hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet där skådebröden skulle ligga, 49 (W) så också ljusstakarna, fem på högra sidan och fem på vänstra framför koret. De var av fint guld, med blomverk, lampor och lamptänger av guld.

50 Dessutom gjorde han faten, knivarna, skålarna, bägarna och fyrfaten av fint guld, och gångjärnen av guld till de dörrar som ledde till det innersta av huset, det allra heligaste, och till de dörrar i huset som ledde till tempelsalen.

51 (X) Sedan allt det arbete som kung Salomo lät utföra på Herrens hus var färdigt, förde Salomo in dit vad hans far David hade helgat åt Herren: silvret, guldet och kärlen. Detta lade han in i skattkamrarna i Herrens hus.

Herrens ark förs in i templet

(Y) Därefter samlade Salomo Israels äldste och stammarnas alla huvudmän, Israels barns alla familjeöverhuvuden, till sig i Jerusalem för att hämta upp Herrens förbundsark från Davids stad, alltså Sion. Så samlades alla Israels män hos kung Salomo under högtiden i månaden Etanim, som är den sjunde månaden.[z] När Israels alla äldste hade kommit lyfte prästerna upp arken.

(Z) De bar upp Herrens ark och uppenbarelsetältet tillsammans med alla heliga föremål som fanns i tältet. Prästerna och leviterna hämtade dem dit. (AA) Och kung Salomo stod framför arken tillsammans med Israels hela församling som hade samlats hos honom. Man offrade får och oxar i sådan mängd att de inte kunde räknas eller uppskattas.

(AB) Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i husets kor, i det allra heligaste, till platsen under kerubernas vingar. Keruberna bredde ut sina vingar över platsen där arken stod så att arken och dess stänger upptill täcktes av keruberna. Stängerna var så långa att deras ändar kunde ses från helgedomen framför koret, men de var inte synliga längre ut. De har blivit kvar där ända till denna dag. (AC) I arken fanns inget annat än de två stentavlor[aa] som Mose hade lagt ner i den vid Horeb, när Herren slöt förbund med Israels barn sedan de dragit ut ur Egyptens land.

10 (AD) Men när prästerna gick ut ur helgedomen, uppfylldes Herrens hus av molnet 11 (AE) så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus.

12 (AF) Då sade Salomo:

Herren har sagt
    att han vill bo i dunklet.
13 Jag har nu byggt ett hus
        till boning åt dig,
    en plats där du kan bo
        till evig tid.”

Salomo talar till folket

14 Sedan vände sig kungen om och välsignade Israels hela församling medan allt folket stod. 15 Han sade: ”Välsignad är Herren, Israels Gud, som med sin hand har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David, när han sade: 16 (AG) Från den dag då jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten har jag inte i någon av Israels stammar utvalt en stad för att bygga ett hus där mitt namn skulle vara. Men David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel. 17 (AH) Min far David hade i sinnet att bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds, namn. 18 Men Herren sade till min far David: Du har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, och du gör rätt i att ha det i sinnet. 19 (AI) Men det är inte du som ska bygga huset, utan din son som ska utgå från dig. Han ska bygga huset åt mitt namn.

20 Och Herren har hållit det löfte han gav, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron så som Herren lovade, och jag har byggt huset åt Herrens, Israels Guds, namn. 21 Där har jag inrett ett rum för arken, och i den förvaras det förbund som Herren slöt med våra fäder när han förde dem ut ur Egyptens land.”

Salomos bön vid tempelinvigningen

22 Därefter trädde Salomo fram för Herrens altare inför hela Israels församling. Han räckte ut sina händer mot himlen 23 och sade: ”Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåd mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta. 24 Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun fullbordade du med din hand, så som nu har skett. 25 (AJ) Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar inför mig så som du har vandrat inför mig. 26 (AK) Och förverkliga nu, Israels Gud, det ord som du har talat till din tjänare, min far David.

27 (AL) Men kan verkligen Gud bo på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då det hus som jag har byggt! 28 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre min Gud, så att du hör det rop och den bön som din tjänare i dag sänder upp till dig. 29 (AM) Låt dina ögon natt och dag vara öppna mot detta hus, mot den plats om vilken du har sagt: ”Mitt namn ska vara där”, så att du hör den bön som din tjänare ber när han vänder sig mot denna plats.[ab] 30 Ja, hör din tjänares och ditt folk Israels bön när de vänder sig mot denna plats. Hör den på platsen där du bor, i himlen. Och när du hör, må du förlåta.

31 (AN) Om någon syndar mot sin nästa och man ger honom en ed att svära, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus, 32 hör det då i himlen och utför ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Förklara den skyldige skyldig och låt hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låt honom få efter sin rättfärdighet.

33 Om ditt folk Israel blir slaget inför en fiende för att de har syndat mot dig, men de vänder om till dig och prisar ditt namn och ber och ropar till dig om nåd i detta hus, 34 hör det då i himlen och förlåt ditt folk Israels synd och låt dem komma tillbaka till det land som du har gett deras fäder.

35 Om himlen stängs och regnet uteblir för att de har syndat mot dig, men de ber, vända mot denna plats, och prisar ditt namn och vänder om från sin synd eftersom du har ödmjukat dem, 36 hör det då i himlen och förlåt dina tjänares och ditt folk Israels synd och lär dem den goda väg de ska vandra. Låt det också regna över ditt land som du har gett ditt folk till arvedel.

37 Om det blir svält i landet, om det blir pest, om det blir sot eller rost,[ac] om det kommer gräshoppor eller gräsmaskar, om fienden tränger in i deras land och belägrar deras städer eller någon annan plåga eller sjukdom drabbar, 38 om då någon människa eller hela ditt folk Israel ber och ropar till dig när de var och en känner plågan i sitt hjärta och räcker ut sina händer mot detta hus, 39 (AO) hör det då i himlen där du bor och förlåt och utför ditt verk. Ge var och en efter hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta. För bara du känner alla människors hjärtan. 40 Så ska de frukta dig så länge de lever i det land som du har gett våra fäder.

41 Även om en främling som inte tillhör ditt folk Israel kommer från något land långt borta, för ditt namns skull 42 – för också där ska man höra talas om ditt stora namn och din starka hand och din uträckta arm – ja, om han kommer och ber vänd mot detta hus, 43 (AP) hör det då i himlen där du bor och gör allt som främlingen ropar till dig om. Så ska alla folk på jorden lära känna ditt namn och vörda dig så som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

44 Om ditt folk drar ut till strid mot sin fiende på den väg du sänder dem och de ber till Herren, vända mot den stad som du utvalt och det hus som jag har byggt åt ditt namn, 45 hör då i himlen deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

46 (AQ) Om de syndar mot dig – och det finns ingen människa som inte syndar – och du blir vred på dem och ger dem i fiendens våld och man tillfångatar dem och för bort dem till fiendens land, långt bort eller nära, 47 (AR) men de då kommer till besinning i det land där de är fångna och vänder om och ropar till dig om nåd i det land där de hålls fångna och säger: Vi har syndat och gjort fel, vi har varit ogudaktiga – 48 (AS) om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ i sina fienders land dit de förts i fångenskap och ber till dig, vända mot sitt land som du har gett deras fäder och den stad som du utvalt och det hus som jag har byggt åt ditt namn, 49 hör då i himlen där du bor deras bön och deras rop om nåd och skaffa dem rätt. 50 Förlåt ditt folk vad de har syndat mot dig, och förlåt alla brott de begått mot dig och låt dem finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna så att dessa förbarmar sig över dem. 51 (AT) De är ju ditt folk och din arvedel, som du har fört ut ur smältugnen Egypten.

52 (AU) Låt dina ögon vara öppna och vända till din tjänares och ditt folk Israels rop om nåd, så att du hör dem så ofta de ropar till dig. 53 (AV) För du har själv avskilt dem till din arvedel bland alla folk på jorden, så som du talade genom din tjänare Mose när du förde våra fäder ut ur Egypten, Herre Gud.”

54 När Salomo hade slutat be och åkalla Herren med dessa ord, reste han sig från Herrens altare där han legat på knä med händerna lyfta mot himlen. 55 (AW) Han steg fram och välsignade Israels hela församling med hög röst. Han sade: 56 (AX) ”Välsignad är Herren som har gett sitt folk Israel ro, precis som han har sagt! Ingenting har uteblivit av allt det goda som han lovade genom sin tjänare Mose. 57 (AY) Må då Herren vår Gud vara med oss, så som han har varit med våra fäder. Må han inte överge oss eller lämna oss 58 utan vända våra hjärtan till sig, så att vi alltid går på hans vägar och håller fast vid de bud och stadgar och föreskrifter som han gett våra fäder.

59 Må dessa mina ord som jag har bett inför Herren vara nära Herren vår Gud, dag och natt, så att han dag efter dag skaffar rätt åt sin tjänare och rätt åt sitt folk Israel, 60 (AZ) för att jordens alla folk ska veta att Herren är Gud och ingen annan. 61 Låt era hjärtan vara hängivna Herren vår Gud, så att ni alltid lever efter hans stadgar och håller hans bud, så som ni nu gör.”

Templet invigs

62 (BA) Kungen och hela Israel offrade slaktoffer inför Herrens ansikte. 63 Till det gemenskapsoffer som Salomo offrade åt Herren tog han 22 000 tjurar och 120 000 av småboskapen. Så invigdes Herrens hus av kungen och alla Israels barn. 64 Samma dag helgade kungen den mellersta delen av förgården framför Herrens hus. Där offrade han brännoffret, matoffret och fettstyckena av gemenskapsoffret. Kopparaltaret som stod inför Herrens ansikte var nämligen för litet för att brännoffret, matoffret och fettstyckena av gemenskapsoffret skulle kunna rymmas där.

65 (BB) Vid detta tillfälle firade Salomo högtiden och med honom hela Israel. Det var en stor församling, ända från stället där vägen går mot Hamat och fram till Egyptens bäckravin[ad], som var inför Herren vår Guds ansikte i sju dagar och sju dagar till, tillsammans fjorton dagar. 66 På åttonde dagen lät han folket gå, och de välsignade kungen. Sedan gick de hem, fyllda av glädje i sina hjärtan över allt det goda som Herren hade gjort mot sin tjänare David och mot sitt folk Israel.

Footnotes

  1. 5:1 Hiram   Regerade ca 980-947 f Kr. Hade hjälpt David när han byggde sitt palats (2 Sam 5:11).
  2. 5:8 cederträ   Berömt barrträ rikt på kåda, vilket skyddar mot insekter och ger en behaglig doft.
  3. 5:11 20 000 korer vete   Ca 4,5 miljoner liter eller dagsransoner. Det sjöfarande Tyrus (9:27) var beroende av att importera mat, även under nytestamentlig tid (Apg 12:20).
  4. 5:11 tjugo korer olja   Ca 4 500 liter. Andra handskrifter (Septuaginta): ”tjugotusen bat-mått olja” (ca 450 000 liter). Oliver stötta i mortel gav den bästa kvaliteten.
  5. 6:1 fyrahundraåttionde året … andra månaden   I april ca år 966 f Kr. Septuaginta: ”fyrahundrafyrtionde året”, vilket skulle flytta fram samtliga dateringar i Moseböckerna och Josua med 40 år.
  6. 6:2 sextio … tjugo … trettio alnar   Nästan 30 x 10 x 15 meter.
  7. 6:6 fem … sex … sju alnar   Nästan 2,5 meter, 3 meter och 3,5 meter.
  8. 6:20 tjugo alnar långt … brett … högt   Nästan 10 x 10 x 10 meter.
  9. 6:23 keruber   Bevingade änglaväsen med egenskaper från människa, lejon, tjur och örn (2 Mos 25:18f, Hes kap 1, 10).
  10. 6:24 fem … tio alnar   Nästan 2,5 respektive 5 meter.
  11. 6:38 elfte året … åttonde månaden   I oktober-november år 959 f Kr.
  12. 7:1 tretton år ... sitt eget hus   Ca 959-946 f Kr. Jfr Pred 2:4f.
  13. 7:2 hundra … femtio … trettio alnar   Nästan 50 x 25 x 15 meter.
  14. 7:6 femtio … trettio alnar   Nästan 25 x 15 meter.
  15. 7:9 sågade med såg   Områdets mjuka kalksten kunde sågas loss men hårdnade i kontakt med luft.
  16. 7:10 tio och åtta alnar   Nästan 5 meter och 4 meter.
  17. 7:13 Hiram från Tyrus   Hantverkare hos kung Hiram (kap 5). Kallas i 2 Krön 2:13 Huram-Abi (”Huram min fader”).
  18. 7:14 en änka av Naftali stam   Ingift i Naftali men härstammade från Dans stam (2 Krön 2:14).
  19. 7:15 Arton … tolv alnar   Nästan 9 meter hög och 6 meter i omkrets.
  20. 7:21 Jakin … Boas   Betyder ”ska upprätta” och ”har styrka”.
  21. 7:23 tio … fem … trettio alnar   Nästan 5 meter i diameter, 2,5 meter högt och 15 meter i omkrets.
  22. 7:24 var tio alnar brett   Annan översättning: ”fanns tio (gurkfrukter) per aln”.
  23. 7:26 tvåtusen bat   Ca 45 000 liter.
  24. 7:27 fyra … tre alnar   Nästan 2 x 2 x 1,5 meter.
  25. 7:38 fyrtio batmått … fyra alnar   Ca 900 liter och nästan 2 meter.
  26. 8:2 högtiden i ... sjunde månaden   Hösthögtiden efter skörden i september-oktober. Se 3 Mos 23:24f, 5 Mos 16:13f.
  27. 8:9 inget annat än de två stentavlor   Tidigare fanns där även manna och Arons stav (Heb 9:4, 2 Mos 16:33, 4 Mos 17:10).
  28. 8:29 vänder sig mot denna plats   Judar vänder sig normalt mot Jerusalem under sin bön (Dan 6:10).
  29. 8:37 sot och rost   Sädessjukdomar som orsakades av ökenvindar och svampangrepp.
  30. 8:65 Egyptens bäckravin   Wadi el-Arish, Israels traditionella gräns i sydväst mot Sinai (4 Mos 34:5).

Salomo bygger templet

Förberedelser för tempelbygget

(2 Krön 2:1-18)

Kung Hiram från Tyros hade alltid varit Davids vän. När han fick höra att Salomo hade smorts till kung efter sin far, sände han sina tjänare till Salomo.

Salomo sände tillbaka detta budskap till Hiram:

”Du vet att på grund av krig och hot från alla sidor kunde min far inte bygga ett tempel åt Herrens, sin Guds, namn förrän Herren lagt alla fiender under hans fötter. Men nu har Herren, min Gud, gett mig fred vid alla gränser, jag har inga fiender och ingen fara hotar. Därför planerar jag nu att bygga ett tempel åt Herrens, min Guds, namn, precis som Herren talade till min far David: ’Din son ska bli din efterträdare på tronen och bygga ett tempel åt mitt namn.’

Ge nu order om att man ska hugga ner cedrar åt mig från Libanon. Mina män ska arbeta tillsammans med dina. Jag ska betala vilken lön du än begär, för som du vet finns det ingen bland oss som är lika skicklig att hugga timmer som sidonierna.”

Hiram kände sig mycket nöjd med Salomos meddelande. ”Pris ske Herren som gett David en sådan vis son till kung över detta stora folk”, sa han. Han svarade Salomo:

”Jag har tagit emot ditt meddelande och jag ska göra allt som du har bett mig och förse dig med både cedrar och cypresser. Mina män ska föra virket från Libanon ner till havet för att sedan flotta det utmed kusten och leverera det dit du vill ha det. Jag löser upp flottarna där och så får du ta dem därifrån. Vad beträffar ersättningen, så kan du betala med livsmedel till mitt hushåll.”

10 Hiram skaffade alltså Salomo allt det virke av ceder och cypress som han önskade 11 och som betalning sände Salomo till hans hushåll 60 000 kubik vete och 6 000 liter[a] av den finaste olivoljan. Detta gav Salomo Hiram år efter år. 12 Herren uppfyllde sitt löfte och gav Salomo vishet. Och mellan Hiram och Salomo rådde fred och de slöt ett förbund med varandra.

13 Salomo inkallade 30 000 arbetare från hela Israel till arbetet. 14 Salomo lät dem arbeta i skift om 10 000 man, en månad i Libanon och två månader hemma. Adoniram övervakade arbetet. 15 Salomo hade 70 000 bärare och 80 000 stenhuggare i bergen. 16 3 300[b] förmän övervakade och ledde arbetet. 17 På kung Salomos order bröt man stora stenblock av yppersta kvalité för att templets grund skulle kunna läggas med huggen sten. 18 Salomos och Hirams hantverkare och män från Geval högg timret och avpassade virket och stenblocken för tempelbygget.

Salomo börjar bygga templet

(2 Krön 3:1—5:1)

Det var under Salomos fjärde regeringsår och i månaden siv, den andra månaden, 480 år efter det att Israels folk lämnat slaveriet i Egypten, som Salomo började bygga Herrens hus. Templet som kung Salomo byggde åt Herren var 30 meter långt, 10 meter brett och 15 meter högt. Utmed hela framsidan av templet fanns en 10 meter bred portal som motsvarade templets bredd och som var 5 meter djup och den låg på framsidan. Han gjorde smala, slutna fönster med bjälkramar på templet.

Runt den stora salens väggar och det inre rummet byggdes ett ramverk som avdelades i kamrar. Den nedersta våningen var 2,5 meter bred, den mellersta 3 och den övre 3,5 meter bred. Man gjorde avsatser längs utsidan, och på så sätt behövde inte fästhål göras i väggarna.

Stenarna som användes vid tempelbygget hade huggits färdiga redan vid stenbrottet och därför kunde hela byggnaden uppföras utan ljudet från hammare, yxa eller andra verktyg.

Ingången till mellanvåningen fanns på templets södra sida. En trappa ledde upp till andra våningen och vidare till den tredje. När han hade byggt templet och färdigställt det, lade man på ett tak av bjälkar och klädde alltsammans med paneler av cederträ.[c] 10 Han byggde sidokamrarna runt om templets väggar och fäste dem vid byggnaden med cederbjälkar. Varje våning var 2,5 meter hög.

11 Herrens ord kom sedan till Salomo: 12 ”När det gäller detta hus som du nu bygger, om du gör som jag har sagt och följer alla mina befallningar och instruktioner, så ska jag uppfylla det löfte genom dig som jag gav din far David 13 och bo bland Israels folk och aldrig överge mitt folk Israel.”

14 Salomo byggde så templet färdigt. 15 Hela insidan från golv till tak klädde han med paneler av cederträ och golven var lagda med brädor av cypressträ. 16 Det innersta rummet som var 10 meter långt, det allra heligaste i templet, byggde han också med panel från golv till tak av cederträ. 17 Det stora rummet framför detta rum var 20 meter långt. 18 Cederträpanelerna på templets insida var överallt dekorerade med utsirningar i form av kurbitsblad och blommor. Allt var täckt med cederträ, så att man inte såg sten någonstans.

19 Inne i huset ordnade han ett inre rum åt Herrens förbundsark. 20 Detta inre rum var 10 meter långt, 10 meter brett och 10 meter högt. Dess väggar och tak var klädda med rent guld, liksom altaret av cederträ. 21 Hela templets interiör klädde han med rent guld och Salomo lät göra guldkedjor som sattes för ingången till det inre rummet som också var klätt med guld. 22 Han klädde alltså hela huset med guld så att allting var täckt av guld, även altaret, som tillhörde det inre rummet, blev klätt med guld.

23 Därinne gjorde Salomo också två keruber av olivträ, var och en 5 meter hög. 24 Den första kerubens vinge var 2,5 meter lång och likaså den andra vingen, alltså var avståndet mellan vingspetsarna 5 meter. 25 Också den andra keruben var 5 meter hög. Båda keruberna hade samma mått och samma form, 26 den ena liksom den andra var 5 meter hög. 27 Han placerade keruberna i det inre rummet, så att deras utbredda vingar tillsammans räckte från vägg till vägg när de berörde varandra i rummets mitt. 28 Och han klädde båda keruberna med guld.

29 Salomo lät snida reliefbilder av keruber, palmer och olika slags blommor i väggarna i templets båda rum 30 och golven i båda rummen belade han med guld.

31 Dörrarna till det inre rummet gjorde han av olivträ och med femkantig infattning. 32 På de båda dörrarna av olivträ lät han snida keruber, palmer och blommor, allt överdraget med hamrat guld.

33 På samma sätt gjorde han fyrkantiga dörrkarmar av olivträ till det större rummet. 34 Det fanns också två dörrar av cypressträ, var och en med två vridbara dörrhalvor. 35 Han lät snida keruber, palmer och blommor på alla dörrar och de var klädda med hamrat guld.

36 Muren till den inre förgården byggde han i tre lager av huggna stenar och ett lager av huggna bjälkar av cederträ.

37 Grunden till Herrens hus lades fjärde året i månaden siv. 38 Hela byggnaden var färdig in i minsta detalj så som den skulle vara i den åttonde månaden, månaden bul, under Salomos elfte regeringsår. Det tog alltså sju år att bygga templet.

Salomo bygger sitt palats

Sedan byggde Salomo sitt eget hus som det däremot tog tretton år att få färdigt.

Han byggde Libanonskogshuset som var 50 meter långt, 25 meter brett och 15 meter högt, med fyra rader av cederpelare och med huggna cederbjälkar på pelarna. Taket var av cederträ över bjälkarna som låg på pelarna, 45 bjälkar, 15 i varje rad. Fönstren var placerade mitt emot varandra i rader om tre. Alla dörröppningar var fyrkantiga och i den främre delen fanns tre dörrar i varje grupp mitt emot varandra.[d]

Han gjorde också en pelarhall. Den var 25 meter lång och 15 meter bred och hade ett förrum med en baldakin som hölls upp av pelare.

Han byggde också tronrummet eller domsalen där Salomo satt när han dömde folket. Det hade panel av cederträ från golv till tak.

Rummen som han själv skulle bo i längre in i byggnaden var av liknande utseende. Han byggde också ett hus i samma stil åt faraos dotter som var en av hans hustrur. Alla dessa byggnader, från grunden till utsidan av den stora förgården, uppfördes av stora stenblock av dyrbar sten som huggits ut efter mått både på insidan och utsidan. 10 Grundstenarna var utvalda stora stenar 4 till 5 meter långa. 11 Ovanpå dem låg också utvalda stenar uthuggna efter mått och cederträ. 12 Den stora förgårdsmuren var gjord av tre varv uthuggna stenar och ett varv cederbjälkar på samma sätt som vid den inre förgården till Herrens hus.

Templets utrustning

13 Salomo lät sända bud efter Hiram från Tyros, 14 son till en änka av Naftalis stam och hans far var en kopparsmed från Tyros. Hiram var en skicklig och begåvad konstnär och kunde göra alla slags koppararbeten. Han kom nu för att utföra alla kung Salomos arbeten.

15 Hiram tillverkade två pelare av koppar, var och en 9 meter hög och med en omkrets av 6 meter. 16 På toppen av varje pelare gjorde han ett kapitäl av gjuten koppar, 2,5 meter högt. 17 Varje kapitäl var dekorerat med flätverk med sju kedjor i form av hängprydnader 18 och han gjorde granatäpplen i två rader runt varje flätverk, likadant på båda kapitälen. 19 Kapitälen på pelartopparna vid förhuset var liljeformade och 2 meter höga.[e] 20 På båda pelarhuvudena ovanför den skålformade delen nära flätverket var 200 granatäpplen i rader som omgav vart och ett av dem.[f] 21 Hiram placerade dessa pelare vid templets ingång. Den till höger kallades Jakin[g] och den till vänster Boas[h]. 22 Pelarhuvudena var liljeformade. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.

23 Han gjorde Havet av gjutgods, runt, 5 meter i diameter och hälften så högt, med en omkrets på 15 meter. 24 Runt dess kant fanns två rader av kurbitsdekorationer, tio stycken per varje halvmeter, gjutna i samma stycke som själva Havet. 25 Havet stod på tolv oxar. Tre av dem var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade på dem, och deras bakdelar var vända inåt. 26 Havet var en handsbredd tjockt och kanten var formad som i en skål, så att den liknade en utslagen lilja. Det rymde 60 000 liter[i].

27 Därefter gjorde han tio flyttbara ställ. De var 2 meter långa, 2 meter breda och 1,5 meter höga. 28 De var tillverkade på följande sätt: De hade sidoplåtar som var fästa mellan hörnlisterna. 29 Sidoplåtarna var dekorerade med lejon, oxar och keruber, liksom hörnlisterna. Under och över lejonen och oxarna fanns hamrade blomsterkransar. 30 Vart och ett av dessa ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar. Vart och ett av dem vilade på fyra gjutna stöd under fatet med blomsterkransar på varje sida. 31 På insidan av stället fanns en öppning, en halv meter hög. Dess mitt var rund, 75 centimeter djup, och runt öppningen var utsirade blomsterkransar. Listerna var fyrkantiga, inte runda. 32 Ställen hade fyra hjul som satt under sidoplåtarna på hjulaxlar fästade i ställets hörn. Hjulen var 75 centimeter höga 33 och gjorda som vagnshjul, i alla delar gjutna i brons, axlar, ekrar, hjulringar och hjulnav. 34 I vart och ett av de fyra hörnen fanns ett handtag, gjort i ett stycke med stället i övrigt. 35 Överst på varje ställ fanns en rund kant, 25 centimeter hög och hållare med sina lister. 36 Keruber, lejon och palmer omgivna av blomsterkransar var ingraverade på hållarnas ytor där det fanns utrymme. 37 Alla tio ställen var gjutna exakt lika i samma storlek och form.

38 Till detta gjorde han tio fat av koppar. Varje fat var 2 meter i diameter och rymde 1 200 liter[j] vatten. Han satte ett fat på vart och ett av de tio ställen. 39 Fem av ställen placerade han i rummets södra del och fem i den norra. Havet ställde han i det hörn av templet som låg mot sydost. 40 Hiram gjorde också grytorna, skovlarna och offerskålarna. Han fullbordade allt det arbete som han fått i uppdrag att göra åt kung Salomo i Herrens hus:

41 De två pelarna,

de skålliknande pelarhuvudena,

de två flätverken som dekorationer på pelarhuvudena,

42 400 granatäpplen till de båda flätverken, två rader granatäpplen för varje flätverk, som dekorerade de skålformade pelarhuvudena,

43 de tio ställen med tio fat,

44 Havet och de tolv oxarna under det,

45 grytorna, skovlarna och skålarna med alla tillhörande föremål.

Mäster Hiram tillverkade alla föremålen åt kung Salomo till Herrens hus i polerad koppar. 46 Kungen lät gjuta dem i lerformar på Jordanslätten mellan Suckot och Saretan. 47 Salomo gjorde så mycket av alla dessa ting att vikten av koppar inte kunde fastställas.

48 Salomo gjorde alla föremålen i Herrens hus:

det gyllene altaret,

det gyllene bordet för skådebröden,

49 lampställen av rent guld, fem på högra sidan och fem på vänstra framför det inre rummet, blomsterdekorationerna, lamporna och tängerna, allt av guld,

50 faten, knivarna, skålarna, pannorna och fyrfaten av rent guld,

gångjärnen till dörrarna in till det allra heligaste och till templets huvudingång. Allt detta gjordes alltså av guld.

51 När allt arbete Salomo gjorde för Herrens hus var klart, förde han in det som blivit helgat åt Herren av hans far David: silvret och guldet och alla kärlen och lade dem i skattkammaren i Herrens hus.

Arken flyttas till templet

(2 Krön 5:2—6:2)

Därefter kallade Salomo samman alla äldste i Israel, alla stamhövdingar och överhuvuden för de israelitiska familjerna. Han kallade dem till sig i Jerusalem för att hämta Herrens ark från Sion, Davids stad. Alla israeliterna samlades hos kung Salomo för högtiden i den sjunde månaden, etanim. När alla Israels äldste hade kommit lyfte prästerna arken. De bar upp Herrens ark och uppenbarelsetältet samt alla de heliga föremålen som fanns i det. Det var alltså prästerna och leviterna som hämtade dem dit upp. Kung Salomo och hela Israels menighet som var samlad hos honom stod framför arken. De offrade får och boskap i en sådan mängd att de inte kunde räknas.

Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i det inre rummet av templet, det allra heligaste, under kerubernas vingar, som var utbredda över platsen där arken stod, så att den och dess bärstänger täcktes av keruberna. Stängerna var så långa att deras ändar kunde ses från det heliga, framför koret, men inte utifrån. De finns där än idag. Ingenting annat fanns i arken förutom de två stentavlorna, som Mose lade ner i den vid Horeb, när Herren hade ingått förbundet med Israels folk efter uttåget ur Egypten.

10 När prästerna gick ut från helgedomen, fylldes Herrens hus av ett moln. 11 Prästerna kunde inte fullgöra sin tjänst, därför att Herrens härlighet uppfyllde hans hus.

12 Salomo sa då: ”Herren har sagt att han ska bo i dunklet, 13 men jag har gjort ett magnifikt tempel åt dig, en plats, där du kan bo i evighet.”

14 Sedan vände kungen sig till hela Israels församling och välsignade dem medan de stod upp.

15 Han sa:

”Välsignad vare Herren, Israels Gud, som nu med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David när han sa: 16 ’Jag har aldrig, sedan jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten, valt någon stad bland Israels stammar för att bygga ett hus för mitt namn. Men nu har jag valt David till att härska över mitt folk Israel.’

17 Min far David tänkte bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds namn, 18 men Herren sa till honom: ’Din tanke att bygga ett hus åt mitt namn var god, 19 men du är inte den som ska bygga det, utan din son, som föds åt dig, är den som ska bygga det huset åt mitt namn.’

20 Herren har gjort vad han lovade. Jag har efterträtt min far David och sitter nu på Israels tron, som Herren har lovat, och jag har byggt templet åt Herrens, Israels Guds, namn. 21 Jag har gjort i ordning en plats där för arken med förbundet som Herren slutit med våra förfäder när han förde dem ut ur Egypten.”

Salomo inviger templet

(2 Krön 6:12-40)

22 Och inför hela Israels församling stod sedan Salomo framför Herrens altare och sträckte ut sina händer mot himlen.

23 Han sa:

Herre, Israels Gud, det finns ingen annan Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden. Du håller förbundet och visar nåd mot dina tjänare, när de helhjärtat vandrar dina vägar. 24 Du har hållit ditt löfte till din tjänare, min far David; vad du med din mun lovat har du idag med din hand fullbordat.

25 Herre, Israels Gud, uppfyll nu också det löfte du gav din tjänare, min far David, när du sa: ’Det ska aldrig saknas en ättling till dig på Israels tron, om bara dina efterkommande är vaksamma och lever inför mig som du har gjort.’ 26 Ja, Israels Gud, låt ditt löfte till din tjänare David gå i uppfyllelse.

27 Men skulle Gud vilja bo på jorden? Inte ens himlen, himlarnas himmel, kan rymma dig, så mycket mindre då templet som jag har byggt! 28 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och vädjan, Herre, min Gud! Lyssna på det rop och den bön jag, din tjänare, idag ber inför dig: 29 Låt din blick vaka över detta tempel natt och dag, över denna plats där du har sagt att ditt namn ska vara. Hör den bön jag, din tjänare, ber till dig, vänd mot denna plats. 30 Hör din tjänares och ditt folk Israels vädjan, när de ber vända mot denna plats. Ja, hör i himlen där du bor och när du hör, förlåt!

31 När någon har begått ett brott mot en annan och blir ålagd en ed och kommer och svär den inför ditt altare i detta tempel, 32 lyssna då från himlen och agera, skaffa rätt åt dina tjänare. Förklara den skyldige skyldig och låt honom få vad han förtjänar, men frikänn den oskyldige och återupprätta honom i rättfärdighet.

33 Om ditt folk Israel blir slaget av en fiende, därför att det har syndat mot dig och om folket sedan vänder om och bekänner ditt namn och ber och vädjar till dig om nåd i detta tempel, 34 lyssna då till dem från himlen och förlåt ditt folk Israel deras synder och för dem tillbaka till det land som du gav deras förfäder.

35 När himlen stängs, så att det inte regnar på grund av att de har syndat mot dig och om de då ber, vända mot denna plats, och bekänner ditt namn och vänder om från sin synd när du har straffat dem, 36 lyssna då i himlen och förlåt dina tjänares, ditt folk Israels, synd. Lär dem den rätta vägen som de ska vandra och sänd regn över det land som du har gett åt ditt folk.

37 Om det blir hungersnöd eller epidemier i landet, om det är mjöldagg och mögel som härjar säden, eller gräshoppor och gräsmaskar, eller om fienden belägrar deras städer, eller vilken sjukdom eller plåga det än kommer, 38 och vilken bön eller vädjan någon av ditt folk Israel än uppsänder – var och en känner bäst sin egen plåga i sitt hjärta – och sträcker ut sina händer mot detta hus, 39 hör det då från himlen, där du bor. Förlåt och grip in! Ge var och en vad han förtjänar, för du känner hans innersta, ja endast du känner människornas innersta. 40 Då ska de frukta dig så länge de lever i det land som du gav våra förfäder.

41 Om en främling som inte tillhör ditt folk Israel kommer från ett avlägset land för ditt namns skull, 42 för även där ska man få höra om ditt stora namn och om din mäktiga hand och din utsträckta arm, och han kommer och ber vänd mot detta tempel, 43 hör då i himlen där du bor och gör vad främlingen begär av dig. Då kommer alla folk på jorden att lära känna ditt namn och frukta dig så som ditt folk Israel gör och inse att detta tempel som jag har byggt är kallat efter ditt namn.

44 Om ditt folk på din befallning drar ut för att strida mot sin fiende och de ber till dig, Herre, vända mot denna stad som du har utvalt och mot detta tempel som jag har byggt åt ditt namn, 45 hör då i himlen deras böner och vädjan och skaffa dem rätt.

46 Om de syndar mot dig, för det finns ingen människa som inte syndar, och du blir vred på dem och överlämnar dem åt fienden och de förs bort i fångenskap till fiendens land, nära eller fjärran, 47 och om de där i sitt fångenskapsland vänder om, åter vädjar till dig om nåd i sitt fångenskapsland och säger: ’Vi har syndat och handlat fel, vi har gjort det onda: Vi har syndat och handlat fel, vi har gjort det onda,’ 48 om de då där i sina fienders land vänder om till dig helhjärtat och med uppriktigt sinne och ber till dig, vända mot sitt land som du gav deras förfäder och mot den stad som du har utvalt och det tempel som jag har byggt åt ditt namn, 49 hör då, i himlen där du bor, deras bön och vädjan och skaffa dem rätt.

50 Förlåt ditt folk som har syndat mot dig, förlåt alla deras onda gärningar och låt deras erövrare vara barmhärtiga mot dem, 51 för de är ditt folk, ditt arv, som du förde ut ur Egypten, den heta smältugnen. 52 Låt din blick vara riktad mot din tjänare och ditt folk Israel när de vädjar till dig och låt dina öron höra när de ropar till dig! Lyssna till dem när de än ber till dig, 53 för du har själv avskilt dem till arvedel åt dig bland alla jordens folk, så som du talade om för din tjänare Mose när du, Herre, Herre, förde våra förfäder ut ur Egypten.”

54 När Salomo hade avslutat sin bön och vädjan till Herren, reste han sig upp framför Herrens altare där han hade böjt knä med händerna sträckta mot himlen. 55 Han reste sig och välsignade med hög röst hela Israels församling:

56 ”Välsignad vare Herren, som har uppfyllt sitt löfte och låtit sitt folk Israel få ro! Ingenting har uteblivit av allt det goda som han lovade sin tjänare Mose. 57 Herren, vår Gud, må vara med oss som han var med våra förfäder! Må han aldrig lämna eller överge oss! 58 Må han vända våra hjärtan till sig så att vi vandrar på hans vägar och håller alla de bud, stadgar och befallningar som han gett våra förfäder. 59 Orden i den bön som jag bett inför Herren, vår Gud, må alltid vara inför honom, både dag och natt, så att han dagligen skaffar rätt åt sin tjänare och hela Israel. 60 Folk över hela jorden ska få veta att Herren är Gud och att det inte finns någon annan. 61 Överlämna era hjärtan helt åt Herren, vår Gud, så att ni alltid följer hans lagar och befallningar precis som ni gör i dag!”

62 Kungen och hela Israel frambar offer till Herren. 63 Salomo offrade gemenskapsoffer till Herren, sammanlagt 22 000 tjurar och 120 000 får och getter. Så invigde kungen och hela Israels folk Herrens hus. 64 Den dagen helgade kungen den mellersta delen av förgården framför Herrens hus och offrade där brännoffer, matoffer och fettstycken av gemenskapsoffer, eftersom kopparaltaret inför Herren var för litet för att rymma alla brännoffer, matoffer och fettstycken av gemenskapsoffren.

65 Salomo firade högtiden tillsammans med hela Israel. Det var en stor församling, ända från Levo-Hamat till Egyptens bäck. De firade högtiden inför Herren, vår Gud, i sju dagar[k] och sedan i ytterligare sju dagar, sammanlagt fjorton dagar. 66 Sedan sände Salomo hem dem på åttonde dagen. Folket välsignade kungen och gick hem glada och lyckliga över allt det goda Herren hade gjort mot sin tjänare David och mot sitt folk Israel.

Footnotes

  1. 5:11 Enligt den masoretiska texten 20 000 kor vete och 20 kor av den finaste olivoljan Beräkningen är gjord på motsvarande sätt som i 4:22, se not där. Jfr 2 Krön 2:10. Enligt Septuaginta var också mängden olivolja 20 000 kor, alltså lika mycket som vete.
  2. 5:16 Enligt vissa Septuaginta-handskrifter 3 600; se även 2 Krön 2:2,18.
  3. 6:9 Innebörden i den masoretiska texten i versens sista del är osäker.
  4. 7:5 Grundtextens innebörd i denna vers är osäker.
  5. 7:19 Den senare delen av versen är mycket svårförståelig och översättningen därför osäker.
  6. 7:20 Innebörden i versens första del är högst osäker och därmed också översättningen av versen i sin helhet.
  7. 7:21 Betyder troligen: han befäster
  8. 7:21 Betyder troligen: i honom finns styrka.
  9. 7:26 På hebreiska 2 000 bat. 1 bat var lika med 1 efa, mellan 20 och 40 liter. Här är beräkningen gjord utifrån 30 liter.
  10. 7:38 På hebreiska 40 bat. Se not till 7:26.
  11. 8:65 Enligt Septuaginta endast sju dagar. Jfr v. 8, åttonde dagen.