Tempelbygget förbereds

5 ^(A) När kung Hiram^[a] i Tyrus fick höra att Salomo blivit smord till kung efter sin far, sände han sina tjänare till Salomo. Hiram hade alltid varit Davids vän. ² Och Salomo sände bud till Hiram och lät säga: ³ ”Du vet själv att min far David inte kunde bygga ett hus åt Herren sin Guds namn på grund av de krig han tvingades utkämpa på alla sidor tills Herren hade lagt hans fiender under hans fötter. ⁴ Men nu har Herren min Gud låtit mig få ro på alla sidor. Ingen motståndare finns, och ingen olycka nalkas. ^5 (B) Nu tänker jag bygga ett hus åt Herren min Guds namn, så som Herren talade till min far David när han sade: Din son som jag ska sätta på din tron efter dig, han ska bygga huset åt mitt namn. ⁶ Befall nu att man hugger cedrar på Libanon åt mig. Mina tjänare ska arbeta tillsammans med dina, och jag ska betala dig allt du begär för dina tjänares arbete. Du vet ju att det inte finns någon hos oss som kan hugga virke som sidonierna.”

^7 (C) När Hiram hörde Salomos ord blev han mycket glad, och han sade: ”Välsignad är Herren i dag, som har gett David en vis son att regera över detta stora folk!” ⁸ Hiram sände bud till Salomo och lät säga: ”Jag har hört budskapet du sände till mig. Jag ska göra allt du önskar i fråga om cederträ^[b] och cypressträ. ⁹ Mina tjänare ska föra virket från Libanon ner till havet. Jag ska låta dem lägga virket i flottar på havet och föra det till det ställe du anvisar mig och lossa det där. Men du får själv hämta det. Du i din tur ska göra vad jag önskar och förse mitt hus med livsmedel.” ¹⁰ Hiram gav Salomo cederträ och cypressträ, så mycket han önskade. ¹¹ Och Salomo gav Hiram 20 000 korer vete^[c] till mat för hans hushåll och tjugo korer olja^[d] av stötta oliver. Detta gav Salomo till Hiram varje år. ^12 (D) Herren gav Salomo vishet som han hade lovat honom. Det rådde fred mellan Hiram och Salomo, och de slöt förbund med varandra.

¹³ Kung Salomo kallade samman en arbetsstyrka ur hela Israel, och den utgjorde 30 000 man. ^14 (E) Han sände dem till Libanon, 10 000 för varje månad i skift, så att de var en månad i Libanon och två månader hemma. Adoniram hade uppsikt över de allmänna arbetena. ^15 (F) Salomo hade 70 000 man som bar bördor och 80 000 som högg sten i bergen. ¹⁶ Därtill kom de 3 300 högre arbetsledare som var anställda av Salomo för arbetet och ledde folket som utförde arbetet. ¹⁷ På kungens befallning bröt man stora och dyrbara stenar för att husets grund skulle kunna läggas med huggen sten. ^18 (G) Salomos byggnadsarbetare, Hirams byggnadsarbetare och folket från Gebal högg och beredde trävirke och stenar till huset.

Tempelbyggnaden

6 ^(H) I det fyrahundraåttionde året efter det att Israels barn drog ut ur Egypten, i det fjärde året av Salomos regering över Israel, i månaden Siv som är den andra månaden,^[e] började han bygga Herrens hus. ² Huset som kung Salomo byggde åt Herren var sextio alnar långt, tjugo alnar brett och trettio alnar^[f] högt. ³ Förhuset framför tempelsalen var tjugo alnar långt framför husets kortsida och tio alnar brett där det låg framför huset. ⁴ Han gjorde fönster på huset, slutna fönster med bjälkramar. ⁵ Runt huset uppförde han en ytterbyggnad som gick runt om husets väggar, både längs tempelsalen och längs koret, och i den gjorde han sidokamrar runt om. ⁶ Den nedersta våningen i ytterbyggnaden var fem alnar bred, den mellersta sex alnar och den tredje sju alnar^[g] bred. Han hade nämligen gjort avsatser utvändigt på huset, runt omkring, för att inte behöva göra bjälkhål i husets väggar.

^7 (I) När huset uppfördes byggdes det av redan färdighuggen sten från stenbrottet. Alltså hördes varken hammare eller yxa eller andra järnverktyg vid huset när det byggdes.

⁸ Dörren till den mellersta sidokammaren fanns på husets högra sida, och via en spiraltrappa kom man upp till den mellersta våningen och från den mellersta våningen upp till den tredje. ⁹ Så byggde han huset och gjorde det färdigt, och han täckte det med bjälkar och cederplankor i rader. ¹⁰ I ytterbyggnaden utmed hela huset byggde han våningarna fem alnar höga. Den var fäst vid huset med cederbjälkar.

¹¹ Och Herrens ord kom till Salomo. Han sade: ^12 (J) ”Med huset som du bygger ska detta ske: Om du vandrar efter mina stadgar och följer mina föreskrifter och håller fast vid alla mina bud och lever efter dem, ska jag med dig uppfylla mitt ord som jag talade till din far David: ^13 (K) Jag ska bo mitt ibland Israels barn och inte överge mitt folk Israel.”

¹⁴ Så byggde Salomo huset och gjorde det färdigt. ¹⁵ Han täckte husets väggar invändigt med cederbrädor. Från golvet ända upp till takbjälkarna klädde han det invändigt med trä. Husets golv klädde han med brädor av cypress. ¹⁶ Han täckte de tjugo alnarna i det innersta av huset, från golvet ända upp till bjälkarna, med cederbrädor. Så inredde han rummet därinne till ett kor: det allra heligaste. ¹⁷ Fyrtio alnar mätte den del av huset som utgjorde tempelsalen framför det. ¹⁸ Inuti var huset av cederträ med sniderier i form av gurkfrukter och blomsterband. Allt var av cederträ, ingen sten syntes.

¹⁹ I det inre av huset inredde han ett kor där han skulle ställa Herrens förbundsark. ²⁰ Koret var tjugo alnar långt, tjugo alnar brett och tjugo alnar högt^[h]. Han täckte det med fint guld och satte framför det ett altare, klätt med cederträ. ²¹ Och husets insida täckte Salomo med fint guld. Med kedjor av guld stängde han för koret, och även detta täckte han med guld. ²² Alltså täckte han hela huset med guld, helt och hållet. Han täckte också med guld hela det altare som hörde till koret.

^23 (L) Till koret gjorde han två keruber^[i] av olivträ. De var tio alnar höga. ²⁴ Kerubens ena vinge mätte fem alnar, och kerubens andra vinge var också fem alnar. Det var alltså tio alnar^[j] från ena vingspetsen till den andra. ²⁵ Den andra keruben var också tio alnar. Båda keruberna hade samma mått och samma form, ²⁶ den ena keruben var tio alnar hög och så var även den andra keruben. ²⁷ Och han ställde keruberna i mitten av det inre rummet, och keruberna bredde ut sina vingar så att den enes vinge rörde vid den ena väggen och den andra kerubens vinge rörde vid den andra väggen. Mitt i huset rörde deras båda andra vingar vid varandra. ²⁸ Salomo täckte keruberna med guld.

²⁹ Och alla husets väggar runtom prydde han med snidade bilder i form av keruber, palmer och blomsterband. Så gjorde han både i det inre rummet och i det yttre. ³⁰ Husets golv, både i det inre rummet och i det yttre, täckte han med guld.

³¹ För ingången till koret gjorde han dörrar av olivträ. Dörrinfattningen hade formen av en femkant. ³² De båda dörrarna av olivträ prydde han med sniderier i form av keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld. Han spred ut guldet över keruberna och palmerna.

³³ Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av olivträ, i fyrkant. ³⁴ De båda dörrarna var av cypressträ. Varje dörr bestod av två vridbara dörrhalvor. ³⁵ Han prydde dem med sniderier: keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld, som spreds ut jämnt över utskärningarna. ³⁶ Han byggde även den inre förgårdsmuren av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ.

³⁷ Det fjärde året, i månaden Siv, blev grunden till Herrens hus lagd. ³⁸ I det elfte året, i månaden Bul som är den åttonde månaden, stod huset klart till alla delar, just så som det skulle vara. Salomo byggde alltså på huset i sju år^[k].

Salomos palats

7 Det tog tretton år^[l] innan Salomo fick sitt eget hus färdigt. ² Han byggde Libanonskogshuset hundra alnar långt, femtio alnar brett och trettio alnar^[m] högt med fyra rader pelare av cederträ och med huggna bjälkar av cederträ på pelarna. ³ Huset hade också ett tak av cederträ över bjälkarna, som vilade på fyrtiofem pelare, femton i varje rad. ⁴ Det hade bjälklag i tre rader.

Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar. ⁵ Alla dörröppningar och dörrposter var fyrkantiga, av bjälkar. Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar.

⁶ Dessutom gjorde han pelarhallen femtio alnar lång och trettio alnar^[n] bred, och framför den också ett förhus med pelare och med ett trapphus framför dessa. ⁷ Och han gjorde tronhallen, domshallen, där han skulle skipa rätt. Den var täckt med cederträ från golv till tak. ^8 (M) Hans eget hus där han själv skulle bo, på den andra gården innanför förhuset, var byggt på samma sätt. Salomo byggde också ett hus, likadant som detta förhus, åt faraos dotter som han hade tagit till hustru.

⁹ Allt detta var av dyrbara stenar, huggna efter mått som byggnadsblock och sågade med såg^[o] invändigt och utvändigt, ända från grunden upp till taklisterna, och likaså allt därutanför, ända till den stora förgårdsmuren. ¹⁰ Grunden var lagd med dyrbara och stora stenar som var tio och åtta alnar^[p] långa. ¹¹ Ovanpå dessa låg dyrbara stenar, huggna efter mått, och cederbjälkar. ¹² Den stora förgårdsmuren runt om var uppförd av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ. Så var det också med den inre förgårdsmuren till Herrens hus och likaså med husets förhus.

^13 (N) Kung Salomo sände bud och hämtade Hiram från Tyrus^[q]. ^14 (O) Han var son till en änka av Naftali stam^[r], och hans far var en tyrisk man som var kopparsmed. Hiram var full av konstnärlig begåvning, förstånd och kunskap att göra alla slags arbeten i koppar. Han kom till kung Salomo och utförde alla hans arbeten.

Jakin och Boas

^15 (P) Hiram tillverkade de båda pelarna av koppar. Arton alnar hög var den ena pelaren, och en tråd som var tolv alnar^[s] lång mätte omkretsen av den andra pelaren. ¹⁶ Han gjorde också två pelarhuvuden, gjutna av koppar, som skulle sättas ovanpå pelarna. Varje pelarhuvud var fem alnar högt. ¹⁷ Nätlika utsmyckningar som bildade ett flätverk, och hängprydnader i form av kedjor fanns på pelarhuvudena som satt ovanpå pelarna, sju på varje pelarhuvud. ¹⁸ Han gjorde pelarna så att två rader gick runt om det ena flätverket som täckte pelarhuvudena, som höjde sig över granatäpplena. Likadant gjorde han på det andra pelarhuvudet. ¹⁹ Pelarhuvudena, som satt ovanpå pelarna inne i förhuset, var formade som liljor och mätte fyra alnar. ²⁰ På båda pelarna fanns pelarhuvuden, upptill vid den bukformiga delen in emot flätverket.

Granatäpplena var tvåhundra i rader runt om, över det andra pelarhuvudet. ²¹ Pelarna reste han vid förhuset till tempelsalen. Pelaren som han reste på högra sidan gav han namnet Jakin, och den han reste på vänstra sidan gav han namnet Boas^[t]. ²² Överst var pelarna formade som liljor. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.

Kopparhavet

^23 (Q) Hiram gjorde också havet i gjutet arbete. Det var tio alnar från ena kanten till den andra, helt runt och fem alnar högt. Ett snöre som var trettio alnar^[u] långt mätte omkretsen. ²⁴ Under kanten satt gurkfrukter som omgav det och gick runt om havet. Det var tio alnar brett^[v]. Gurkfrukterna satt i två rader och var gjutna i ett stycke med det övriga.

²⁵ Havet stod på tolv oxar. Tre var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade ovanpå oxarna, och alla hade bakdelen vänd inåt. ²⁶ Havets tjocklek var en handsbredd, och kanten var gjord som kanten på en bägare och liknade en utslagen lilja. Det rymde tvåtusen bat^[w].

Kopparställ för tvättkaren

^27 (R) Dessutom gjorde han de tio tvättställen av koppar. Varje tvättställ var fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar^[x] högt. ²⁸ Dessa tvättställ var gjorda på följande sätt: De var försedda med sidolister som hade sin plats mellan hörnlisterna. ²⁹ På dessa sidolister mellan hörnlisterna fanns lejon, tjurar och keruber avbildade och likaså upptill på hörnlisterna. Under lejonen och tjurarna hängde blomsterslingor ner. ³⁰ Varje ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar, och de fyra fötterna var försedda med bärarmar. Dessa bärarmar var gjutna och satt under karet, och mitt för var och en satt blomsterslingor. ³¹ Sin öppning hade det inom kransstycket som höjde sig en aln uppåt. Öppningen i denna var rund. Det var gjort så att det kunde tjäna som underlag, och det mätte en och en halv aln. Det fanns också ornament på öppningen. Men sidolisterna till det var fyrkantiga, inte runda. ³² De fyra hjulen satt under sidolisterna, och hjulens hållare var fästa vid stället. Varje hjul mätte en och en halv aln. ³³ Hjulen var gjorda som vagnshjul. Deras axlar, ringar, ekrar och nav var alla gjutna.

³⁴ Fyra bärarmar fanns på varje ställ i de fyra hörnen. Bärarmarna var gjorda i ett stycke med sitt ställ. ³⁵ Överst på varje ställ var en helt och hållet rund upphöjning, en halv aln hög. Upptill på varje ställ satt hållare och sidolister, gjorda i ett stycke med det. ³⁶ På hållarnas ytor och på sidolisterna graverade han in keruber, lejon och palmer där utrymme fanns på var och en. Han gjorde också blomsterslingor runt omkring. ³⁷ På samma sätt gjorde han de tio tvättställen. Alla var gjutna på samma sätt och hade samma mått och samma form.

^38 (S) Han gjorde också tio tvättkar av koppar. Varje tvättkar rymde fyrtio batmått och mätte fyra alnar^[y]. Till vart och ett av de tio ställen gjordes ett tvättkar. ^39 (T) Han ställde fem av tvättställen på högra sidan om huset och fem på vänstra sidan om huset. Havet ställde han på högra sidan om huset, åt sydost. ^40 (U) Hiram gjorde dessa tvättkar och likaså skovlarna och skålarna.

Föremålen i Herrens hus

Så slutförde Hiram allt det arbete som han skulle göra åt kung Salomo för Herrens hus. ⁴¹ Han gjorde två pelare och två klotformiga pelarhuvuden ovanpå pelarna samt de två flätverk som skulle täcka de båda klotformiga pelarhuvuden som satt ovanpå pelarna, ⁴² dessutom de fyrahundra granatäpplena till de båda flätverken, två rader granatäpplen till varje flätverk, för att de båda klotformiga pelarhuvuden som satt uppe på pelarna skulle bli täckta, ⁴³ vidare de tio tvättställen och de tio karen på tvättställen, ⁴⁴ och även havet – det var bara ett – och de tolv oxarna under havet, ⁴⁵ vidare askkärlen, skovlarna och skålarna. Alla dessa föremål, som Hiram gjorde åt kung Salomo för Herrens hus, var av polerad koppar. ⁴⁶ På Jordanslätten lät kungen gjuta det i lerformar mellan Suckot och Saretan. ⁴⁷ På grund av den mycket stora mängden lämnade Salomo alla föremålen ovägda, och därför blev kopparens vikt inte fastställd.

^48 (V) Salomo gjorde alla de föremål som skulle finnas i Herrens hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet där skådebröden skulle ligga, ^49 (W) så också ljusstakarna, fem på högra sidan och fem på vänstra framför koret. De var av fint guld, med blomverk, lampor och lamptänger av guld.

⁵⁰ Dessutom gjorde han faten, knivarna, skålarna, bägarna och fyrfaten av fint guld, och gångjärnen av guld till de dörrar som ledde till det innersta av huset, det allra heligaste, och till de dörrar i huset som ledde till tempelsalen.

^51 (X) Sedan allt det arbete som kung Salomo lät utföra på Herrens hus var färdigt, förde Salomo in dit vad hans far David hade helgat åt Herren: silvret, guldet och kärlen. Detta lade han in i skattkamrarna i Herrens hus.

Herrens ark förs in i templet

8 ^(Y) Därefter samlade Salomo Israels äldste och stammarnas alla huvudmän, Israels barns alla familjeöverhuvuden, till sig i Jerusalem för att hämta upp Herrens förbundsark från Davids stad, alltså Sion. ² Så samlades alla Israels män hos kung Salomo under högtiden i månaden Etanim, som är den sjunde månaden.^{[z] 3} När Israels alla äldste hade kommit lyfte prästerna upp arken.

^4 (Z) De bar upp Herrens ark och uppenbarelsetältet tillsammans med alla heliga föremål som fanns i tältet. Prästerna och leviterna hämtade dem dit. ^5 (AA) Och kung Salomo stod framför arken tillsammans med Israels hela församling som hade samlats hos honom. Man offrade får och oxar i sådan mängd att de inte kunde räknas eller uppskattas.

^6 (AB) Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i husets kor, i det allra heligaste, till platsen under kerubernas vingar. ⁷ Keruberna bredde ut sina vingar över platsen där arken stod så att arken och dess stänger upptill täcktes av keruberna. ⁸ Stängerna var så långa att deras ändar kunde ses från helgedomen framför koret, men de var inte synliga längre ut. De har blivit kvar där ända till denna dag. ^9 (AC) I arken fanns inget annat än de två stentavlor^[aa] som Mose hade lagt ner i den vid Horeb, när Herren slöt förbund med Israels barn sedan de dragit ut ur Egyptens land.

^10 (AD) Men när prästerna gick ut ur helgedomen, uppfylldes Herrens hus av molnet ^11 (AE) så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus.

^12 (AF) Då sade Salomo:

Salomo talar till folket

¹⁴ Sedan vände sig kungen om och välsignade Israels hela församling medan allt folket stod. ¹⁵ Han sade: ”Välsignad är Herren, Israels Gud, som med sin hand har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David, när han sade: ^16 (AG) Från den dag då jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten har jag inte i någon av Israels stammar utvalt en stad för att bygga ett hus där mitt namn skulle vara. Men David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel. ^17 (AH) Min far David hade i sinnet att bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds, namn. ¹⁸ Men Herren sade till min far David: Du har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, och du gör rätt i att ha det i sinnet. ^19 (AI) Men det är inte du som ska bygga huset, utan din son som ska utgå från dig. Han ska bygga huset åt mitt namn.

²⁰ Och Herren har hållit det löfte han gav, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron så som Herren lovade, och jag har byggt huset åt Herrens, Israels Guds, namn. ²¹ Där har jag inrett ett rum för arken, och i den förvaras det förbund som Herren slöt med våra fäder när han förde dem ut ur Egyptens land.”

Salomos bön vid tempelinvigningen

²² Därefter trädde Salomo fram för Herrens altare inför hela Israels församling. Han räckte ut sina händer mot himlen ²³ och sade: ”Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåd mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta. ²⁴ Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun fullbordade du med din hand, så som nu har skett. ^25 (AJ) Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar inför mig så som du har vandrat inför mig. ^26 (AK) Och förverkliga nu, Israels Gud, det ord som du har talat till din tjänare, min far David.

^27 (AL) Men kan verkligen Gud bo på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då det hus som jag har byggt! ²⁸ Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre min Gud, så att du hör det rop och den bön som din tjänare i dag sänder upp till dig. ^29 (AM) Låt dina ögon natt och dag vara öppna mot detta hus, mot den plats om vilken du har sagt: ”Mitt namn ska vara där”, så att du hör den bön som din tjänare ber när han vänder sig mot denna plats.^{[ab] 30} Ja, hör din tjänares och ditt folk Israels bön när de vänder sig mot denna plats. Hör den på platsen där du bor, i himlen. Och när du hör, må du förlåta.

^31 (AN) Om någon syndar mot sin nästa och man ger honom en ed att svära, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus, ³² hör det då i himlen och utför ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Förklara den skyldige skyldig och låt hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låt honom få efter sin rättfärdighet.

³³ Om ditt folk Israel blir slaget inför en fiende för att de har syndat mot dig, men de vänder om till dig och prisar ditt namn och ber och ropar till dig om nåd i detta hus, ³⁴ hör det då i himlen och förlåt ditt folk Israels synd och låt dem komma tillbaka till det land som du har gett deras fäder.

³⁵ Om himlen stängs och regnet uteblir för att de har syndat mot dig, men de ber, vända mot denna plats, och prisar ditt namn och vänder om från sin synd eftersom du har ödmjukat dem, ³⁶ hör det då i himlen och förlåt dina tjänares och ditt folk Israels synd och lär dem den goda väg de ska vandra. Låt det också regna över ditt land som du har gett ditt folk till arvedel.

³⁷ Om det blir svält i landet, om det blir pest, om det blir sot eller rost,^[ac] om det kommer gräshoppor eller gräsmaskar, om fienden tränger in i deras land och belägrar deras städer eller någon annan plåga eller sjukdom drabbar, ³⁸ om då någon människa eller hela ditt folk Israel ber och ropar till dig när de var och en känner plågan i sitt hjärta och räcker ut sina händer mot detta hus, ^39 (AO) hör det då i himlen där du bor och förlåt och utför ditt verk. Ge var och en efter hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta. För bara du känner alla människors hjärtan. ⁴⁰ Så ska de frukta dig så länge de lever i det land som du har gett våra fäder.

⁴¹ Även om en främling som inte tillhör ditt folk Israel kommer från något land långt borta, för ditt namns skull ⁴² – för också där ska man höra talas om ditt stora namn och din starka hand och din uträckta arm – ja, om han kommer och ber vänd mot detta hus, ^43 (AP) hör det då i himlen där du bor och gör allt som främlingen ropar till dig om. Så ska alla folk på jorden lära känna ditt namn och vörda dig så som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

⁴⁴ Om ditt folk drar ut till strid mot sin fiende på den väg du sänder dem och de ber till Herren, vända mot den stad som du utvalt och det hus som jag har byggt åt ditt namn, ⁴⁵ hör då i himlen deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

^46 (AQ) Om de syndar mot dig – och det finns ingen människa som inte syndar – och du blir vred på dem och ger dem i fiendens våld och man tillfångatar dem och för bort dem till fiendens land, långt bort eller nära, ^47 (AR) men de då kommer till besinning i det land där de är fångna och vänder om och ropar till dig om nåd i det land där de hålls fångna och säger: Vi har syndat och gjort fel, vi har varit ogudaktiga – ^48 (AS) om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ i sina fienders land dit de förts i fångenskap och ber till dig, vända mot sitt land som du har gett deras fäder och den stad som du utvalt och det hus som jag har byggt åt ditt namn, ⁴⁹ hör då i himlen där du bor deras bön och deras rop om nåd och skaffa dem rätt. ⁵⁰ Förlåt ditt folk vad de har syndat mot dig, och förlåt alla brott de begått mot dig och låt dem finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna så att dessa förbarmar sig över dem. ^51 (AT) De är ju ditt folk och din arvedel, som du har fört ut ur smältugnen Egypten.

^52 (AU) Låt dina ögon vara öppna och vända till din tjänares och ditt folk Israels rop om nåd, så att du hör dem så ofta de ropar till dig. ^53 (AV) För du har själv avskilt dem till din arvedel bland alla folk på jorden, så som du talade genom din tjänare Mose när du förde våra fäder ut ur Egypten, Herre Gud.”

⁵⁴ När Salomo hade slutat be och åkalla Herren med dessa ord, reste han sig från Herrens altare där han legat på knä med händerna lyfta mot himlen. ^55 (AW) Han steg fram och välsignade Israels hela församling med hög röst. Han sade: ^56 (AX) ”Välsignad är Herren som har gett sitt folk Israel ro, precis som han har sagt! Ingenting har uteblivit av allt det goda som han lovade genom sin tjänare Mose. ^57 (AY) Må då Herren vår Gud vara med oss, så som han har varit med våra fäder. Må han inte överge oss eller lämna oss ⁵⁸ utan vända våra hjärtan till sig, så att vi alltid går på hans vägar och håller fast vid de bud och stadgar och föreskrifter som han gett våra fäder.

⁵⁹ Må dessa mina ord som jag har bett inför Herren vara nära Herren vår Gud, dag och natt, så att han dag efter dag skaffar rätt åt sin tjänare och rätt åt sitt folk Israel, ^60 (AZ) för att jordens alla folk ska veta att Herren är Gud och ingen annan. ⁶¹ Låt era hjärtan vara hängivna Herren vår Gud, så att ni alltid lever efter hans stadgar och håller hans bud, så som ni nu gör.”

Templet invigs

^62 (BA) Kungen och hela Israel offrade slaktoffer inför Herrens ansikte. ⁶³ Till det gemenskapsoffer som Salomo offrade åt Herren tog han 22 000 tjurar och 120 000 av småboskapen. Så invigdes Herrens hus av kungen och alla Israels barn. ⁶⁴ Samma dag helgade kungen den mellersta delen av förgården framför Herrens hus. Där offrade han brännoffret, matoffret och fettstyckena av gemenskapsoffret. Kopparaltaret som stod inför Herrens ansikte var nämligen för litet för att brännoffret, matoffret och fettstyckena av gemenskapsoffret skulle kunna rymmas där.

^65 (BB) Vid detta tillfälle firade Salomo högtiden och med honom hela Israel. Det var en stor församling, ända från stället där vägen går mot Hamat och fram till Egyptens bäckravin^[ad], som var inför Herren vår Guds ansikte i sju dagar och sju dagar till, tillsammans fjorton dagar. ⁶⁶ På åttonde dagen lät han folket gå, och de välsignade kungen. Sedan gick de hem, fyllda av glädje i sina hjärtan över allt det goda som Herren hade gjort mot sin tjänare David och mot sitt folk Israel.