Templet byggs

(A) Salomo började bygga Herrens hus i Jerusalem på Moria[a] berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans far David, på den plats som David hade ställt i ordning, jebusiten Ornans[b] tröskplats. (B) Han började bygga på andra dagen i andra månaden i sitt fjärde regeringsår.[c]

När Salomo byggde Guds hus, lade han grunden så att det blev sextio alnar långt och tjugo alnar[d] brett efter det gamla alnmåttet. Förhuset som låg framför långhuset, framför husets kortsida, mätte tjugo alnar, och dess höjd var hundratjugo.[e] På insidan överdrog han det med rent guld. Det stora huset klädde han med cypressträ. Detta i sin tur överdrog han med fint guld och prydde det med palmer och kedjor. Dessutom smyckade han huset med dyrbara stenar. Guldet han använde var från Parvajim.[f] Han klädde huset, bjälkarna, trösklarna liksom väggarna och dörrarna i huset med guld och skar ut keruber[g] på väggarna.

Dessutom ställde han i ordning det rum som skulle vara det allra heligaste. Det låg utefter husets kortsida och var tjugo alnar[h] långt och tjugo alnar brett. Han klädde det med fint guld, sexhundra talenter i vikt. Spikarna vägde femtio siklar[i] i guld. De övre salarna klädde han också med guld.

10 Till det rum som var det allra heligaste lät han skulptera två keruber, och man överdrog dem med guld. 11 Längden på kerubernas vingar var tillsammans tjugo alnar. Den enas ena vinge, fem alnar lång[j], rörde vid husets ena vägg, och hans andra vinge, fem alnar lång, rörde vid den andra kerubens vinge. 12 Den andra kerubens ena vinge, fem alnar lång, rörde vid husets andra vägg, och hans andra vinge, fem alnar lång, nådde till den första kerubens vinge. 13 (C) Tillsammans bredde alltså keruberna ut sina vingar tjugo alnar, där de stod på sina fötter med ansiktena vända inåt.

14 (D) Förhänget gjorde han av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och fint lingarn och prydde den med keruber.

Jakin och Boas

15 (E) Framför huset gjorde han två pelare, trettiofem alnar[k] höga. Pelarhuvudet ovanpå var och en av dem var fem alnar. 16 Han gjorde kedjor till koret och satte också kedjor upptill på pelarna. Dessutom gjorde han hundra granatäpplen och satte dem på kedjorna. 17 Och pelarna ställde han upp framför tempelsalen, den ena på högra sidan och den andra på vänstra. Åt den högra gav han namnet Jakin och åt den vänstra namnet Boas[l].

Footnotes

  1. 3:1 Moria   Berget där Abraham en gång var beredd att offra Isak (1 Mos 22:2, 14f).
  2. 3:1 Ornan   Kallas i 2 Sam 24:18 Arauna. Motsvarar kanske ewrine, ”herreman” på hurritiska som kan ha varit jebusiternas språk.
  3. 3:2 andra månaden … fjärde regeringsår   April 966 f Kr. Jfr skildringen i 1 Kung 5-6.
  4. 3:3 sextio … tjugo alnar   Ca 30 x 10 meter.
  5. 3:4 hundratjugo   Nästan 60 meter. Andra handskrifter (Peshitta): ”tjugo alnar” (ca 10 meter).
  6. 3:6 Parvajim   Okänd ort, kanske i södra Arabien där det fanns guldgruvor.
  7. 3:7 keruber   Bevingade änglaväsen med egenskaper från människa, lejon, tjur och örn (2 Mos 25:18f, Hes kap 1, 10).
  8. 3:8 tjugo alnar   Ca 10 x 10 meter.
  9. 3:8f sexhundra talenter … femtio siklar   Ca 18 ton respektive 0,5 kg guld.
  10. 3:11 vinge, fem alnar lång   Ca 2,5 meter.
  11. 3:15 trettiofem alnar   Ca 17 meter, troligen de bådas sammanlagda längd (jfr 1 Kung 7:15).
  12. 3:17 Jakin … Boas   Betyder ”ska upprätta” och ”har styrka”.

Templet börjar byggas

(1 Kung 6:1-38)

Så började Salomo bygga Herrens hus på Moria berg i Jerusalem, där Herren visat sig för hans far, kung David, på den plats som David gjort i ordning på jevusén Ornans tröskplats. Han började bygga på den andra dagen[a] i andra månaden av sitt fjärde regeringsår.

När Salomo byggde Guds hus, lade han grunden så att den blev 30 meter lång och 10 meter bred. Portalen, som låg framför templet, var 10 meter bred, liksom själva templet, och höjden var 10 meter[b]. Han belade insidan med rent guld.

Det stora rummet klädde han med panel av cypressträ, som han klädde med rent guld och prydde med palmer och kedjor. Han smyckade huset ytterligare med dyrbara stenar. Guldet som han använde kom från Parvajim. Han belade templets väggar, bjälkar, dörrar och trösklar med guld och graverade keruber på väggarna.

Han gjorde också det allra heligaste. Dess bredd motsvarade templets, och det var 10 meter långt och 10 meter brett. Han belade det med 21 ton[c] finaste guld. Guldet till spikarna vägde 600 gram. De övre rummen belade han också med guld. 10 Inne i det allra heligaste gjorde Salomo två skulpturer, två keruber, belagda med guld. 11 Den sammanlagda längden på kerubernas vingar var 10 meter. Den ena kerubens ena vinge, som var 2,5 meter lång, rörde vid tempelväggen, och dess andra vinge, också 2,5 meter, rörde vid den andra kerubens vinge. 12 Den andra kerubens ena vinge, som också var 2,5 meter lång, rörde vid tempelväggen, och dess andra vinge, även den 2,5 meter, rörde vid den första kerubens vinge. 13 Dessa kerubers vingar bredde alltså ut sig 10 meter. De stod på sina fötter med ansiktena mot det yttre rummet. 14 Framför ingången till det allra heligaste gjorde han ett förhänge av blått, purpurrött, karminrött och vitt lingarn, som han smyckade med keruber.

15 Därefter gjorde Salomo två pelare, sjutton och en halv meter höga, och varje kapitäl upptill var 2,5 meter högt. 16 Han gjorde också kedjor till koret[d] och satte dem högst upp på pelarna med 100 granatäpplen fästa vid kedjorna. 17 Han placerade pelarna framför templet, en till höger och en till vänster. Den till höger kallade han Jakin, och den till vänster Boas.

Footnotes

  1. 3:2 Dagen finns inte i grundtexten men kan antas.
  2. 3:4 Uppgiften om höjden är olika i olika handskrifter; enligt den masoretiska texten var den 120 alnar, alltså ca 60 meter. 20 alnar, här 10 meter, vilket är mer sannolikt, kommer från vissa Septuaginta- och syriska handskrifter.
  3. 3:8 Ordagrant: 600 talenter. En talent motsvarade ca 34 kilo (vikten har varierat genom tiderna).
  4. 3:16 Det hebreiska uttryckets betydelse är osäker.