23 (A) Men till slut försköt Herren Israel från sitt ansikte, så som han hade hotat genom alla sina tjänare profeterna. Så blev Israel bortfört från sitt land till Assyrien, där de är än i dag.

Read full chapter

23 förrän Herren drev bort dem, precis som han hade varnat genom sina tjänare profeterna. Israeliterna fördes alltså bort från sitt land till Assyrien, där de är än i dag.

Read full chapter

13 (A) Över Jerusalem ska jag sträcka ut det mätsnöre som jag använde på Samaria och det sänklod som jag använde på Ahabs släkt. Jag ska skölja Jerusalem rent, som när man sköljer ett fat och sedan vänder det upp och ner när man har sköljt det. 14 Jag ska förkasta den rest som är kvar av min arvedel och ge dem i deras fienders hand. De ska bli ett rov och ett byte för alla sina fiender, 15 därför att de har gjort det som är ont i mina ögon och väckt min vrede från den dag då deras fäder drog ut ur Egypten ända till denna dag.” 16 (B) Dessutom spillde Manasse så mycket oskyldigt blod att det uppfyllde Jerusalem från den ena änden till den andra, detta förutom den synd som han förledde Juda med så att de gjorde det som var ont i Herrens ögon.

17 Vad som mer finns att säga om Manasse och om allt det han gjorde och om den synd han begick, det är skrivet i Juda kungars krönika. 18 Manasse gick till vila hos sina fäder och blev begravd i trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård. Hans son Amon blev kung efter honom.

Amon blir kung i Juda

19 (C) Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Meshullemet. Hon var dotter till Harus från Jotba. 20 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. 21 Amon vandrade i allt på samma väg som sin far och han tjänade och tillbad de eländiga avgudar som hans far hade tjänat. 22 Han övergav Herren, sina fäders Gud, och vandrade inte på Herrens väg.

23 (D) Amons tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus. 24 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.

25 Vad som mer finns att säga om Amon och om vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 26 Man begravde honom i hans grav i Ussas trädgård. Hans son Josia blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:19 Amon … två år   Ca 642-640 f Kr. Amon betyder ”betrodd” eller ”hantverkare” och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Krön 33:21f.

13 ”Jag ska sträcka ut det mätsnöre över Jerusalem som jag använde över Samaria och det sänklod som jag använde på Achavs ätt. Jag ska torka av Jerusalem, som man torkar ett fat, först den ena sidan och sedan den andra. 14 Jag ska överge den kvarleva som återstår av mitt folk och överlämna dem åt deras fiender, och de ska bli rov och byte för alla sina fiender, 15 för att de har gjort det som är ont i mina ögon och orsakat min vrede, ända sedan deras förfäder drog ut ur Egypten, ända till denna dag.”

16 Manasse utgöt dessutom så mycket oskyldigt blod att det fyllde hela Jerusalem, från den ena änden till den andra, utöver synden att han förledde Juda till att begå och göra det som var ont i Herrens ögon.

17 Manasses historia i övrigt, vad han gjorde och den synd han begick, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

18 När Manasse dog och gick till vila hos sina förfäder, blev han begravd i Ussas trädgård utanför sitt palats, och hans son Amon blev kung efter honom.

Amon regerar i Juda

(2 Krön 33:21-25)

19 Amon var tjugotvå år gammal när han blev kung och han regerade i Jerusalem i två år. Hans mor hette Meshullemet och var dotter till Harus från Jotva.

20 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, precis som hans far Manasse hade gjort. 21 Han gick i sin fars fotspår och dyrkade de gudar som hans far hade dyrkat; dem tillbad han. 22 Han övergav Herren, sina förfäders Gud, och vandrade inte på Herrens väg. 23 Amons tjänare sammansvor sig mot honom och dödade kungen i hans palats. 24 Men folket i landet dödade alla dem som sammansvurit sig mot kung Amon och gjorde hans son Josia till kung efter honom. 25 Amons historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

26 Amon begravdes i en grav i Ussas trädgård, och hans son Josia blev kung efter honom.

Read full chapter

20 Det var på grund av Herrens vrede som detta hände med Jerusalem och Juda. Och till slut förkastade han dem från sitt ansikte.

Read full chapter

20 Herren förkastade till sist i sin vrede både Jerusalem och Juda.

Jerusalem erövras av Nebukadnessar

(2 Krön 36:15-20; Jer 39:1-10; 52:4-27)

Men Sidkia gjorde uppror mot kungen i Babylonien.

Read full chapter

17 (A) Min Gud ska förkasta dem,
        för de har inte lyssnat på honom.
    De ska bli flyktingar
        bland hednafolken.

Read full chapter

17 Min Gud förkastar dem,
    därför att de inte har lyssnat till honom,
och de ska bli flyktingar bland folken.

Read full chapter