Juda rikes undergång

¹⁸ Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. ¹⁹ Och från staden tog han hovmannen som var anförare för krigsfolket och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst samt sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. ²⁰ Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. ²¹ Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.

Gedalja sätts över dem som är kvar

^22 (A) Men över folket som blev kvar i Juda land, folket som Babels kung Nebukadnessar lämnade kvar, satte han Gedalja^[a], son till Ahikam, son till Shafan. ²³ När alla krigsbefälhavare tillsammans med sina män fick höra att Babels kung hade satt Gedalja över landet, kom de till Gedalja i Mispa^[b], nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja^[c], maakatitens son, med sina män. ²⁴ Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: ”Var inte rädda för kaldeernas tjänare. Stanna kvar i landet och tjäna Babels kung, så ska det gå er väl.”

^25 (B) Men i sjunde månaden^[d] kom Ismael, son till Netanja, son till Elishama av kunglig börd, med tio män. De slog ihjäl Gedalja och de judar och kaldeer som var hos honom i Mispa.

^26 (C) Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillsammans med härförarna och begav sig till Egypten. De var nämligen rädda för kaldeerna.

Jojakin befrias ur fängelset

^27 (D) Men i det trettiosjunde året^[e] efter att Juda kung Jojakin hade förts bort i fångenskap, i tolfte månaden på tjugosjunde dagen i månaden, benådade Babels kung Evil-Merodak^[f] – samma år han blev kung – Juda kung Jojakin och hämtade ut honom ur fängelset. ²⁸ Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland kungarna som var hos honom i Babel. ²⁹ Han fick lägga av sin fångdräkt och ständig^[g]t äta vid kungens bord så länge han levde. ³⁰ Ett fast underhåll fick han från kungen, dag för dag, så länge han levde.

^10 (A) Och Babels kung lät avrätta Sidkias barn inför hans ögon. Dessutom lät han också avrätta alla Juda furstar i Ribla.

Juda rikes undergång

²⁴ Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid dörren. ²⁵ Och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och sju av kungens närmaste män som påträffades i staden. Likaså tog han överbefälhavarens skrivare, som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst, och 60 andra män av landets folk som påträffades i staden. ²⁶ Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. ²⁷ Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.

²⁸ Antalet av dem som Nebukadressar förde bort var i det sjunde året 3 023 judar ²⁹ och i Nebukadressars artonde regeringsår^[a] 832 personer från Jerusalem. ³⁰ I Nebukadressars tjugotredje regeringsår^[b] förde Nebusaradan, översten för livvakterna,^[c] bort 745 personer. Hela antalet utgjorde 4 600 personer.

Kung Jojakins benådning

^31 (A) Men i det trettiosjunde året^[d] sedan Juda kung Jojakin hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden på tjugofemte dagen i månaden, tog Babels kung Evil-Merodak^[e] – samma år han blev kung – Jojakin, Juda kung, till nåder och förde honom ut ur fängelset. ³² Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babel. ^33 (B) Han fick lägga av sin fångdräkt och ständigt äta vid kungens bord så länge han levde. ³⁴ Ett fast underhåll^[f] fick han från kungen i Babel, visst för varje dag, ända till sin dödsdag, så länge han levde.