21 (A) Herren gick framför dem, om dagen i en molnpelare för att visa dem vägen och om natten i en eldpelare[a] för att ge dem ljus. På så sätt kunde de vandra både dag och natt. 22 Molnpelaren upphörde inte att gå framför folket på dagen och inte heller eldpelaren på natten.

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:21 molnpelare … eldpelare   Ett moln av strålande härlighet som omgav Gud när han uppenbarade sig (40:34f, 1 Kung 8:10, Ps 97:2, Matt 17:5, Luk 21:27, Apg 1:9).

21 Herren ledde dem i en molnpelare om dagen för att visa dem vägen och med en eldpelare om natten för att lysa dem. På så sätt kunde de vandra både dag och natt, 22 för molnpelaren gick ständigt framför dem om dagen liksom eldpelaren om natten.

Read full chapter

24 Men vid morgonväkten[a] såg Herren ner från pelaren av eld och moln på egyptiernas här och förvirrade den.

Read full chapter

Footnotes

  1. 14:24 morgonväkten   Nattens sista tredjedel mellan kl 2 och 6 (se Mått, mynt och tid i Uppslagsdelen).

24 Men tidigt på morgonen såg Herren ner på egypternas trupper från eld- och molnpelaren och skapade förvirring bland dem.

Read full chapter

39 [a]Han bredde ut ett moln till skydd
    och en eld till att lysa i natten.
40 [b]De bad, och han sände vaktlar
    och mättade dem
        med bröd från himlen.
41 [c]Han öppnade klippan
        och vattnet flödade,
    det rann i öknen som en ström,
42 för han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.

43 Så förde han ut
    sitt folk med fröjd,
        sina utvalda med jubel.
44 [d]Han gav dem hednafolkens länder,
    det folken förvärvat fick de ärva,
45 [e]för att de skulle hålla hans lagar
    och följa hans undervisning.
        Halleluja!

Read full chapter

39 Han bredde ut ett moln som skydd
    och en eld som lyste om natten.
40 De[a] bad, och han sände vaktlar,
    han mättade dem med bröd från himlen.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.
    Det flöt som en flod genom det torra landet.

42 För han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.
43 Han ledde ut sitt folk under jubel,
    sina utvalda under glädjerop.
44 Han gav dem land som tillhört andra folk.
    De fick överta frukten av deras möda,
45 för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.

Halleluja!

Read full chapter

Footnotes

  1. 105:40 Egentligen han eller det, syftande på folket. Översättningen följer här Septuaginta m.fl.