2 Moseboken 15
Svenska Folkbibeln 2015
Israels lovsång
15 Då sjöng Mose och Israels barn denna lovsång till Herren:
”Jag vill lovsjunga Herren,
högt är han upphöjd.
Häst och ryttare störtade han
i havet.
2 (A) Herren är min styrka
och min lovsång,
han blev min frälsning.
Han är min Gud,
jag vill prisa honom,
min fars Gud,
jag vill upphöja honom.
3 (B) Herren är en stridsman,
Herren är hans namn.
4 Faraos vagnar och här
kastade han i havet,
hans utvalda krigsmän
dränktes i Röda havet.
5 Djupen täckte dem,
de sjönk till botten som stenar.
6 Din högra hand, Herre,
är härlig i sin kraft,
din högra hand, Herre,
krossade fienden.
7 I din stora höghet
slog du ner dina motståndare,
du släppte lös din glödande vrede,
den förtärde dem som strå.
8 Av din näsas fnysning[a]
dämdes vattnen upp,
böljorna reste sig som en mur,
vattenströmmarna stelnade
i havets djup.
9 Fienden sade: Jag ska förfölja dem,
jag ska hinna upp dem,
jag ska dela upp bytet,
släcka min hämnd på dem.
Jag ska dra mitt svärd,
min hand ska förgöra dem.
10 Du andades på dem
och havet täckte dem,
de sjönk som bly
i de väldiga vattnen.
11 (C) Vem är som du bland gudarna,
Herre?
Vem är som du, härlig i helighet,
värdig fruktan och lovsång,
du som gör under?
12 Du sträckte ut din högra hand,
och jorden slukade dem.
13 (D) Du ledde med din nåd
det folk som du återlöst,
du förde dem med din makt
till din heliga boning.
14 (E) Folken hörde det och darrade,
ångest grep Filisteens invånare.
15 Då blev Edoms furstar förskräckta,
Moabs hövdingar bävade,
Kanaans alla invånare
smälte av ångest.
16 (F) Över dem föll skräck och fruktan.
Inför din mäktiga arm stod de
som förstenade
tills ditt folk drog förbi, Herre,
tills folket drog förbi
som du hade köpt.
17 (G) Du för dem in
och planterar dem
på din arvedels berg,
den plats som du gjort
till din boning, Herre,
den helgedom, Herre,
som dina händer berett.
18 (H) Herren ska regera alltid
och för evigt.”
19 När Faraos hästar med vagnar och ryttare hade kommit ner i havet, lät Herren havets vatten vända tillbaka över dem. Men Israels barn gick rakt genom havet på torr mark.
20 Och profetissan Mirjam[b], Arons syster, tog en tamburin i handen, och alla kvinnorna följde henne med tamburiner och dansade. 21 Mirjam sjöng för dem:
”Lovsjung Herren,
högt är han upphöjd!
Häst och ryttare störtade han
i havet.”
Det bittra vattnet i Mara
22 (I) Därefter lät Mose Israels barn bryta upp från Röda havet, och de drog ut i öknen Shur[c]. Under tre dagar vandrade de i öknen utan att finna vatten. 23 Sedan kom de till Mara[d], men de kunde inte dricka vattnet där, eftersom det var bittert. Därför kallade de platsen Mara. 24 Då klagade folket mot Mose och sade: ”Vad ska vi dricka?”
25 Men han ropade till Herren, och Herren visade honom ett visst slags trä. Han kastade det i vattnet och då blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov. 26 (J) Han sade: ”Om du hör Herren din Guds röst och noga lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, ska jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, för jag är Herren din läkare.
27 (K) Sedan kom de till Elim[e], där det fanns tolv vattenkällor och sjuttio palmer. Och de slog läger där vid vattnet.
Read full chapterFootnotes
- 15:8 din näsas fnysning Annan översättning (så Septuaginta): ”din vredes Ande”.
- 15:20 Mirjam Namnet kan tolkas som ”trotsig” (jfr 4 Mos 12) eller på egyptiska ”älskad”.
- 15:22 öknen Shur Ökenområde öster om Egypten (jfr 1 Mos 20:1, 25:18, 1 Sam 15:7, 27:8).
- 15:23 Mar aBetyder ”bitter”.
- 15:27 Elim Betyder ”terebinter” (ett träd besläktat med eken).
2 Moseboken 15
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Moses och Mirjams sång till Herren
15 Sedan sjöng Mose och israeliterna denna sång till Herren:
”Jag vill sjunga till Herrens ära,
för högt är han upphöjd.
Han har kastat både häst och ryttare i havet.
2 Herren är min styrka
och min sång, han har blivit min räddning.
Han är min Gud,
och jag vill prisa honom.
Han är min fars Gud.
Jag vill upphöja honom.
3 Herren är en kämpe,
ja, Herren är hans namn.
4 Faraos vagnar och armé
har han kastat i havet.
Faraos ryktbara krigsmän
dränktes i Sävhavets vågor.
5 Vattenmassorna dränkte dem,
de sjönk som stenar i djupet.
6 Din högra hand, Herre,
har en väldig makt.
Din högra hand
krossade fienden.
7 I ditt höga majestät
besegrade du dem
som vände sig mot dig.
Du visade din vrede
och den förtärde dem,
som elden bränner upp gräset.
8 Du blåste på vattnet
och det delade sig.
Vågorna reste sig som murar,
stelnade mitt i havet.
9 Fienden sa:
’Jag ska förfölja dem och hinna upp dem,
jag ska ta byte och fördela det,
jag ska ta hämnd på dem.
Jag ska dra mitt svärd,
min hand ska förgöra dem.’
10 Men du andades på dem,
och havet slog ihop över dem.
De sjönk som bly
i de väldiga vattnen.
11 Vem är som du, Herre,
bland alla gudar?
Vem är så majestätisk och helig?
Vem är så fruktansvärd i härlighet?
Vem gör under som du?
12 Du räckte ut din hand,
och då svalde jorden dem.
13 I din nåd har du lett
det folk du befriade.
Med din makt har du fört det
till din heliga boning.
14 Folken hörde det och darrade.
Filistéerna greps av ångest.
15 Edoms furstar blev förskräckta.
Moabs mäktiga män darrade.
Kanaans invånare smälte ner av fruktan.
16 Skräck och ångest har kommit över dem.
Inför din väldiga arm
stod de förstenade,
medan ditt folk, Herre,
det folk som du har befriat, passerade dem.
17 Du leder dem
och planterar dem på ditt eget berg,
på den plats du gjort till din boning, Herre
– i den helgedom, Herre, som dina händer grundlagt.
18 Herren ska regera i all evighet.”
19 Faraos hästar, vagnar och vagnsförare försökte följa efter genom havet. Men Herren lät havsvattnen falla över dem, medan Israels folk vandrade genom havet på torr mark.
20 Profetissan Mirjam, Arons syster, tog sin tamburin och de andra kvinnorna följde henne. De spelade på tamburiner och dansade. 21 Mirjam sjöng för dem:
”Sjung till Herrens ära.
Han är högt upphöjd.
Hästar och vagnsförare
har han störtat i havet.”
Prövningen i öknen
(15:22—18:27)
Bittert vatten
22 Mose ledde Israels folk vidare från Sävhavet, och de kom ut i öknen Shur och gick där i tre dagar utan att hitta vatten. 23 När de kom till Mara, kunde de inte dricka vattnet, för det var bittert. Det var därför platsen fick heta Mara.[a]
24 Folket började anklaga Mose: ”Vad ska vi dricka?” frågade de. 25 Mose ropade då till Herren, och Herren visade honom en bit trä. Mose slängde den i vattnet, och då gick det att dricka.
Det var där han gav lag och rätt åt folket och prövade dem. 26 Han sa: ”Om du vill lyda Herrens, din Guds, röst och göra det som är rätt inför honom, följa hans befallningar och hålla hans bud, så ska jag låta dig slippa alla de sjukdomar jag lade på egypterna, för jag är Herren din läkare.” 27 Sedan kom de till Elim, där det fanns tolv källor och sjuttio palmer, och där vid vattnet slog de läger.
Read full chapterFootnotes
- 15:23 Mara betyder besk, bitter.
Jesaja 40:3-31
Svenska Folkbibeln 2015
3 (A) En röst ropar i öknen:
"Bana väg för Herren,
gör vägen rak i ödemarken
för vår Gud.[a]
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark ska jämnas,
kuperat land bli slät mark.
5 Herrens härlighet ska uppenbaras,
alla människor ska se det
tillsammans,
för Herrens mun har talat."
6 (B) Hör, någon säger: "Predika!"
Och en annan[b] svarar:
"Vad ska jag predika?"
"Allt kött är gräs,
och all dess härlighet
som blomman på marken.[c]
7 Gräset vissnar,
blomman faller av
när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
8 (C) Gräset vissnar,
blomman faller av,
men vår Guds ord består för evigt."
9 Sion, du glädjens budbärarinna,
stig upp på ett högt berg.
Jerusalem,
du glädjens budbärarinna,[d]
höj din röst med kraft!
Höj den utan fruktan,
säg till Juda städer:
"Se er Gud!"
10 (D) Ja, Herren Gud kommer med kraft,
hans arm visar sin makt.
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte
går framför honom.
11 (E) Han vallar sin hjord som en herde,
han samlar lammen i sina armar
och bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.
Ingen kan liknas vid Gud
12 (F) Vem har mätt vattnen
i sin kupade hand
och mätt upp himlens vidd
med sina fingrar?
Vem har samlat jordens stoft
i ett mått,
vägt bergen på en våg
och höjderna i en vågskål?
13 (G) Vem har utforskat Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd
och undervisa honom?[e]
14 Vem rådfrågar han,
vem ska ge honom förstånd
och lära honom den rätta stigen,
lära honom kunskap
och visa honom förståndets väg?
15 (H) Se, folken är som en droppe
i en spann,
som ett dammkorn i en vågskål.
Kustländerna lyfter han
som ett stoftkorn.
16 Libanons skog
räcker inte till offerved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Alla folk är som ingenting
inför honom,
mindre än noll och tomhet
anser han dem vara.
18 (I) Vem vill ni likna Gud vid?
Vad vill ni jämföra honom med?
19 (J) Hantverkaren gjuter en gudabild,
och guldsmeden belägger den
med guld
och smider silverkedjor.
20 Den som inte har råd
att offra så mycket
väljer ett stycke trä
som inte ruttnar.
Sedan söker han
en skicklig hantverkare
som kan forma en gudabild
som inte faller omkull.
21 Vet ni inte det?
Har ni inte hört?
Har det inte förkunnats för er
från begynnelsen?
Har ni inte förstått det
sedan jordens grund blev lagd?
22 (K) För honom som tronar
över jordens rund
är dess invånare som gräshoppor.
Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält
att bo under.
23 (L) Han gör furstar till intet,
förvandlar jordens domare
till tomhet.
24 Knappt är de planterade,
knappt är de sådda,
knappt har deras stam
slagit rot i jorden,
så blåser han på dem
och de förtorkar,
och en stormvind
för bort dem som strå.
25 Vem vill ni då likna mig vid,
vem är min like?
säger den Helige.
26 (M) Lyft blicken mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta?
Det är han som för fram härskaran
däruppe i räknade skaror.
Med sin stora makt
och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn –
ingen enda uteblir.
27 Hur kan du Jakob säga,
du Israel påstå:
"Min väg är dold för Herren,
Gud bryr sig inte om min rätt"?
28 Vet du inte? Har du inte hört
att Herren är en evig Gud
som har skapat jordens ändar?
Han blir inte trött och mattas inte,
hans förstånd kan inte utforskas.
29 Han ger den trötte kraft
och ökar den maktlöses styrka.
30 Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
unga män kan falla.
31 (N) Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de lyfter med vingar som örnar.
De springer utan att mattas,
de vandrar utan att bli trötta.
Footnotes
- 40:3f Citeras i Luk 3:4f, Matt 3:3, Mark 1:3 och Joh 1:23 som profetia om Johannes Döparen.
- 40:6 en annan Jesajarullen från Qumran och Septuaginta: "jag".
- 40:6f Citeras av Petrus i 1 Petr 1:24f.
- 40:9 Sion … Jerusalem, du glädjens budbärarinna Annan översättning: "Du som bär glädjebud till Sion/Jerusalem".
- 40:13 Citeras av Paulus i Rom 11:34 och 1 Kor 2:16.
Jesaja 40:3-31
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
3 En röst ropar:
”Bana väg genom ödemarken för Herren!
Jämna en väg genom vildmarken för vår Gud!
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Oländig mark ska jämnas
och kullar bli till slätt.
5 Herrens härlighet ska visa sig,
och alla människor ska få se den.”
Herren har talat.
6 En röst säger:
”Förkunna!”
Jag frågar:
”Vad ska jag förkunna?”
”Människan[a] är som gräset,
och all hennes prakt är
som ängsblomman.
7 Gräset torkar
och blomman vissnar,
när Herrens vind blåser på dem.
Ja, människorna är gräs.
8 Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består i evighet.”
9 Gå upp på ett högt berg,
du Sion, som bringar glada nyheter,
höj din röst, du som kommer med glädjebud,
höj din röst, Jerusalem,
ropa, var inte rädd!
Tala om för städerna i Juda:
”Se, er Gud!”
10 Ja, Herren, Herren kommer med kraft,
och han ska regera med makt.
Han har med sig sin lön,
hans arbetslön går före honom.
11 Han vallar sin hjord som en herde.
Lammen samlar han i sina armar
och bär dem i sin famn,
och varsamt leder han tackorna.
12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand
och himlarna med sina fingrar?
Vem kan lägga jordens stoft i ett mått,
och vem väger bergen och höjderna på en våg?
13 Vem kan granska Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd?
14 Vem rådfrågar han
för att få upplysning
och undervisning om den rätta vägen?
Vem kan ge honom kunskap
och visa honom insiktens väg?
15 Folken är bara som en droppe i en spann,
som damm i vågskålen.
Han väger öar som om de var fint damm.
16 Libanons skogar räcker inte till ved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Folken på jorden är ingenting inför honom.
I hans ögon betyder de ingenting.
18 Vem kan ni då likna Gud vid?
Vad kan ni jämföra honom med?
19 Med en avgud
som gjuts av en hantverkare
och som guldsmeden drar över med guld
och gör silverkedjor åt? [b]
20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer
väljer ett stycke trä som inte ruttnar,
och anlitar en skicklig hantverkare
som ställer upp en avgudabild
som inte faller omkull.
21 Förstår ni inte? Har ni inte hört?
Har det inte berättats för er från början?
Har ni inte insett det
sedan jorden grundlades?
22 Han sitter högt ovanför jordens rund,
och dess befolkning är
som gräshoppor för honom.
Han breder ut himlarna som en duk
och spänner upp den som ett tält att bo i.
23 Han gör furstarna till intet
och jordens domare till ingenting.
24 Knappt har de hunnit planteras,
knappt sås, knappt slå rot,
förrän han blåser på dem,
och de vissnar
och förs bort av stormvinden som agnar.
25 ”Vem kan ni jämföra mig med?
Vem är lik mig?” frågar den Helige.
26 Se upp mot himlen!
Vem har skapat allt detta?
Han leder stjärnornas skaror
och kallar var och en av dem vid namn.
Hans makt och styrka är så stor
att inte en enda av dem fattas.
27 Hur kan du, Jakob, säga,
och du, Israel, klaga:
”Herren ser inte till mig,
min Gud tar sig inte an min sak?”
28 Vet du inte, har du inte hört
att Herren är en evig Gud,
som har skapat hela jorden?
Han blir aldrig trött och svag.
Ingen kan utforska hans förstånd.
29 Han ger kraft åt den trötte
och styrka åt den svage.
30 Unga kan bli trötta och utmattade,
och unga män kan falla.
31 Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta
och vandrar utan att mattas.
Jesaja 62:10
Svenska Folkbibeln 2015
10 (A) Gå fram, fram genom portarna,
bana väg för folket!
Röj, röj en väg
och rensa bort stenarna,
res ett baner för folken!
Jesaja 62:10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
10 Dra ut! Dra ut genom portarna!
Bered väg för folket!
Bygg väg, bygg väg,
röj undan alla stenar
och hissa ett banér för folken!
Matteusevangeliet 3:3
Svenska Folkbibeln 2015
3 Det var om honom det sades genom profeten Jesaja:
En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom![a]
Matteus 3:3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
3 Det var honom det talades om genom profeten Jesaja, när han sa:
”En röst ropar i ödemarken:
’Bana väg för Herren!
Jämna vägen för honom![a]’ ”
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.