(A) Då grälade folket på Mose och sade: ”Ge oss vatten att dricka!” Mose svarade dem: ”Varför grälar ni med mig? Varför sätter ni Herren på prov?”

Read full chapter

Då började folket klaga på Mose och krävde: ”Ge oss vatten!” Mose frågade: ”Varför anklagar ni mig? Tänker ni sätta Herren på prov igen?”

Read full chapter

Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!”

(A) Då sände Herren giftiga[a] ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket. Herren sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva.”

(B) Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen[b] och fick leva.

Från berget Hor till Moab

10 Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. 11 Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. 12 Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal.

13 (C) Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon[c] som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. 14 Därför heter det i Boken om Herrens krig[d]:

”Vaheb i Sufa,
    och Arnons bäckravin,
15 och bäckravinens sidor
    som går ner till Ars bosättning
        och lutar sig mot Moabs gräns.”

16 Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som Herren sade till Mose: ”Samla folket så ska jag ge dem vatten.” 17 Då sjöng Israel denna sång:

”Flöda, du brunn!
    Sjung om den!
18 Brunnen som hövdingar grävde,
    som folkets främste grävde ut
        med spiran, med sina stavar.”

Från öknen drog de till Mattana, 19 från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, 20 från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon[e].

Seger över kungarna Sichon och Og

21 (D) Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung[f], och lät säga: 22 ”Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen[g] tills vi har kommit igenom ditt område.”

23 Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. 24 (E) Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst. 25 Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter. 26 Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. 27 Därför säger skalderna:

”Kom till Heshbon,
    Bygg och befäst Sichons stad,
28 (F) för en eld gick ut från Heshbon,
        en låga från Sichons stad.
    Den förtärde Ar i Moab,
        herrarna på Arnons höjder.
29 Ve dig, Moab!
        Förlorat är du, Kemoshs folk!
    Han lät sina söner bli flyktingar
        och sina döttrar gå i fångenskap,
            till amoreernas kung, Sichon.
30 Vi sköt ner dem.
    Förlorat var Heshbon,
        ända till Dibon.
    Vi härjade ända till Nofa
        som når till Medeba.”

31 Så bosatte sig Israel i amoreernas land. 32 Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. 33 (G) Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og[h] drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei.

34 Men Herren sade till Mose: ”Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon.” 35 Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:6 giftiga   Hebr. serafím, som betyder ”brännande”.
  2. 21:9 kopparormen   Användes av Jesus som profetisk förebild till hans kors (Joh 3:14). Krossades av kung Hiskia på grund av avgudadyrkan på 700-talet f Kr (2 Kung 18:4). En liknande kopparorm har hittats vid utgrävningar vid de närbelägna koppargruvorna i Timna 2 mil norr om Akabaviken, vid ett midjanitiskt tempel från ca 1200-talet f Kr.
  3. 21:13 Arnon   Bäckravin som rinner ner i Döda havet mitt på dess östra sida.
  4. 21:14 Boken om Herrens krig   Okänd tidig skrift. Mose skrev fortlöpande under ökenvandringen, t ex efter kriget mot Amalek (2 Mos 17:14).
  5. 21:20 Jeshimon   Den salta ödemarken norr om Döda havet.
  6. 21:21 Sichon, amoreernas kung   Amoreerna bodde över hela området från Kanaans land till Syrien och Mesopotamien. Sichons grupp bodde öster om Jeriko och Jordan (jfr 5 Mos 2:24f).
  7. 21:22 Kungsvägen   Den stora karavanvägen som gick från Egypten genom Sinaihalvön till Akabaviken och därifrån norrut öster om Döda havet upp till Damaskus och Mesopotamien.
  8. 21:33 Bashans kung Og   Högrest jättekung (5 Mos 3:11) vars rike låg öster om Galileiska sjön.

och började protestera mot Gud och Mose. ”Varför har ni lett oss ut ur Egypten så att vi måste dö här i öknen?” gnällde de. ”Här finns ju ingenting att äta och ingenting att dricka, och vi avskyr denna smaklösa mat!”

Då sände Herren giftiga ormar bland dem och många israeliter blev bitna och dog.

Folket kom till Mose och sa: ”Vi syndade när vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss!” Då bad Mose för folket och Herren sa till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på ett banér! Den som blir biten av en orm ska se på den, så får han leva.”

Mose gjorde då en kopparorm och satte den upp på ett banér och när någon blev biten fick han leva, bara han såg på kopparormen.

10 Israel vandrade därefter vidare och slog läger vid Ovot. 11 Sedan fortsatte de till Ije Haavarim i öknen, inte långt från Moab som låg österut 12 och därifrån vandrade de till Sereddalen där de slog läger. 13 De fortsatte sedan över till andra sidan av floden Arnon till öknen nära amoréernas gräns. Floden Arnon är gränsen mellan moabiterna och amoréerna. 14 Detta omtalas i ”Boken om Herrens krig”:

”Vahev i Sufa
    och bäckravinerna.
Arnon, 15 och bäckravinens sluttningar
    som leder till landet kring Ar,
mot Moabs gräns.”

16 De fortsatte till Beer, den källa där Herren sa till Mose: ”Kalla samman folket, så ska jag ge det vatten!”

17 Där sjöng folket denna sång:

”Flöda, du källa!
    Sjung om den,
18 källan som grävdes av de förnämsta bland folket,
    av furstar med spira och stav.”

De lämnade öknen och drog vidare mot Mattana, 19 från Mattana till Nachaliel och därifrån till Bamot 20 och från Bamot till dalen vid Moabs högslätt där man har utsikt över Jeshimon[a] från berget Pisga.

Israel besegrar kung Sichon

(5 Mos 2:24-37)

21 Israel sände budbärare till kung Sichon, amoréernas kung:

22 Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska inte trampa ner åkrar eller vingårdar eller dricka vatten ur källor. Vi går Kungsvägen[b] tills vi kommit igenom ditt område.

23 Men kung Sichon inte bara vägrade Israel att tåga genom hans land, utan mobiliserade hela sin armé, anföll Israel i öknen och gav sig i strid med dem vid Jahas. 24 Men Israel besegrade honom med svärd och ockuperade hans land från floden Arnon till floden Jabbok, bort till ammoniternas gräns som var befäst.

25 Israel intog alla amoréernas städer och bosatte sig i dem, i Heshbon och dess lydstäder. 26 Heshbon var amoréerkungen Sichons huvudstad. Han hade fört krig mot Moabs förre kung och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. 27 Diktarna säger:

”Kom till Heshbon,
    bygg och befäst Sichons stad,
28 för en eld har flammat upp från Heshbon,
    en låga från Sichons stad.
Den har förtärt Ar i Moab
    och den som bodde på Arnons höjder.
29 Ve dig, Moab!
    Förlorat är du, Kemoshs folk.
Han har låtit sina söner fly
    och sina döttrar tas till fånga
av Sichon, amoréernas kung.

30 Vi har segrat.
    Heshbon är ödelagt ända bort till Dibon,
ja, ända bort till Nofa och Medeba.”[c]

Israel besegrar kung Og

(5 Mos 3:1-11)

31 Israel bosatte sig i amoréernas land.

32 Mose sände ut spejare att utforska Jasers område. Israeliterna anföll lydstäderna och drev ut de amoréer som fanns där. 33 Därefter började de gå mot Bashan. Og, kungen i Bashan, mobiliserade genast sin armé för att anfalla dem vid Edrei.

34 Men Herren uppmanade Mose att inte vara rädd för honom: ”Allt hans folk och hela hans land överlämnar jag åt dig. Du ska göra med honom likadant som du gjorde med amoréernas kung Sichon som härskade i Heshbon.” 35 De dödade kung Og, hans söner och hela hans folk. Ingen enda överlevde och Israel ockuperade landet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:20 Betyder ödemark.
  2. 21:22 Se not till 20:17.
  3. 21:30 Versens innebörd är oklar och översättningen därför osäker.