(A) Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, ska ni av alla folk vara min dyrbara egendom[a], för hela jorden är min.

Read full chapter

Footnotes

  1. 19:5 dyrbara egendom   Hebr. segulá användes om privat egendom (1 Krön 29:3), men även om en person som stod särskilt nära sin överordnade (kung eller gud).

Om ni nu vill lyda mig och hålla mitt förbund, ska ni vara min egendom bland alla andra folk på jorden, för hela jorden är min.

Read full chapter

Skådebröden

(A) Du ska ta fint mjöl och baka tolv kakor av det. Varje kaka ska innehålla två tiondels efa[a]. Du ska lägga upp dem i två rader[b], sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. På varje rad ska du lägga ren rökelse, och den ska vara ett påminnelseoffer[c] för bröden, ett eldsoffer åt Herren. Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. De ska tillhöra Aron och hans söner, och de ska äta dem på helig plats, för de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Smädares och mördares straff

10 En man som var son till en israelitisk kvinna och en egyptisk man gick ut bland Israels barn. Den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kom då i gräl med varandra i lägret. 11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet[d] och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Dibri, av Dans stam. 12 De satte honom i förvar för att få ett bestämt uttalande från Herrens mun.

13 Och Herren sade till Mose: 14 (B) För ut hädaren utanför lägret. Sedan ska alla som hörde hädelsen lägga sina händer på hans huvud[e], och hela församlingen ska stena honom. 15 Till Israels barn ska du säga: Om någon hädar sin Gud kommer han att bära på synd. 16 (C) Och den som smädar Herrens namn ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom. Vare sig det är en främling eller en infödd som smädar Namnet ska han dödas.

17 (D) Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden. 18 Och den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det: liv för liv. 19 (E) Om någon tillfogar sin nästa kroppsskada, ska man göra mot honom som han själv har gjort: 20 (F) bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand[f]. Samma skada som han har vållat en annan, ska han själv tillfogas. 21 (G) Den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det, och den som slår ihjäl en människa ska dödas. 22 (H) En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud.

23 Mose talade detta till Israels barn. Och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Israels barn gjorde så som Herren hade befallt Mose.

Read full chapter

Footnotes

  1. 24:5 kakor … två tiondels efa   Ca 4,5 liter mjöl. Bröden representerade folkets stammar (jfr 1 Kor 10:17). Jesus anknöt till hur kung David en gång åt av skådebröden (1 Sam 21:6, Matt 12:4).
  2. 24:6 rader   Annan översättning: ”staplar” (även i vers 7).
  3. 24:7 påminnelseoffer   Den del av matoffret som brändes (resten tillhörde prästen, se 2:9f).
  4. 24:11 Namnet   Dvs Guds namn (se not till 2 Mos 3:14). Hädelse straffades med döden även i t ex Assyrien.
  5. 24:14 lägga sina händer på hans huvud   För att förlägga skulden dit (jfr 4:24).
  6. 24:20 öga för öga, tand för tand   Citeras av Jesus i Matt 5:38.

Av siktat mjöl ska du baka tolv bröd och använda fyra liter mjöl till varje bröd. Du ska stapla dem i två högar med sex bröd i var på bordet av rent guld inför Herren och bredvid dem ska du lägga ren rökelse som i stället för bröd är ett påminnelseoffer, ett eldoffer inför Herren.

Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man lägga ut bröden inför Herren som ett evigt förbund för israeliterna. Aron och hans söner ska ha bröden som sin del och äta dem på en helig plats. De är högheliga och ska för alltid vara hans andel av eldoffret till Herren.”

Straffet för hädelse mot Gud

10 Ute i lägret började en man vars mor var israelit och hans far egypter att slåss med en israelitisk man. 11 Sonen till den israelitiska kvinnan smädade och förbannade Namnet[a] och fördes fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Divri av Dans stam. 12 Han hölls i förvar till dess Herrens vilja blev kungjord.

13 Herren talade till Mose: 14 ”För ut honom utanför lägret och be alla som hört vad han sagt att lägga sina händer på hans huvud. Sedan ska hela menigheten stena honom till döds. 15 Säg till israeliterna att den som hädar sin Gud måste stå för det. 16 Den som smädar Herrens namn måste dö. Hela församlingen ska stena honom. Såväl en utlänning som en israelit som hädar Herrens namn måste dö.

17 Den som dödar en annan människa måste straffas med döden. 18 Den som dödar ett djur måste ersätta det liv för liv. 19 När någon skadar sin nästa, ska man göra detsamma för honom, 20 bruten lem för bruten lem, öga för öga och tand för tand. Så som någon skadar en annan, ska han själv skadas.

21 Den som alltså dödar ett djur måste ersätta det och den som dödar en människa måste dö. 22 Ni ska ha samma lag för en utlänning och en israelit, för jag är Herren, er Gud.”

23 Så talade Mose till israeliterna. De förde då ut mannen som förbannat utanför lägret och stenade honom. Så som Herren hade befallt Mose, så gjorde israeliterna.

Read full chapter

Footnotes

  1. 24:11 Syftar på det heliga gudsnamnet.