^6 (A) Och han sade: ”Jag är din fars Gud – Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.” Då dolde Mose ansiktet, för han bävade för att se på Gud.^[a]

Tjänarens lidande och härlighet

^16 (A) Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom."^[a]

^18 (B) Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!" – ¹⁹ Barabbas var fängslad för ett upplopp i staden och för mord. – ²⁰ Pilatus talade till dem igen, för han ville släppa Jesus. ²¹ Men de ropade: "Korsfäst! Korsfäst honom!" ²² För tredje gången sade han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom." ²³ Men de pressade honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.

²⁴ Pilatus beslöt då att det fick bli som de krävde. ²⁵ Han släppte den som var fängslad för upplopp och mord, den som de ville ha, men utlämnade Jesus åt deras vilja.

Jesus blir korsfäst

^26 (C) När de förde bort honom grep de en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene. På honom lade de korset för att han skulle bära det efter Jesus. ²⁷ En stor skara ur folket följde honom, även kvinnor som sörjde och grät över honom.

²⁸ Då vände Jesus sig till dem och sade: "Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. ^29 (D) Det kommer dagar då man ska säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte fött och de bröst som inte ammat. ^30 (E) Då ska man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Göm oss! ^31 (F) För om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?"

³² Två andra brottslingar^[b] fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. ^33 (G) Och när de kom till den plats som kallas Dödskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. ^34 (H) Men Jesus sade: "Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör."^[c] Och de delade hans kläder^[d] mellan sig och kastade lott om dem.

^35 (I) Folket stod där och såg på. Men rådsherrarna hånade honom och sade: "Andra har han frälst. Nu får han frälsa sig själv om han är Guds Messias, den Utvalde." ^36 (J) Även soldaterna kom fram och hånade honom. De räckte honom surt vin^{[e] 37} och sade: "Om du är judarnas kung, fräls då dig själv!" ³⁸ Över honom fanns det också ett anslag: "Detta är judarnas kung."

^39 (K) En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" ⁴⁰ Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? ⁴¹ Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont." ⁴² Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.^[f]" ^43 (L) Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."

Jesus dör

^44 (M) Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom ett mörker över hela landet^[g] som varade fram till nionde timmen.^{[h] 45 (N)} Solen förmörkades, och förhänget^[i] i templet brast mitt itu. ^46 (O) Och Jesus ropade med hög röst: "Far, i dina händer överlämnar jag min ande."^[j] När han hade sagt detta, gav han upp andan.

⁴⁷ När officeren såg vad som hände, ärade han Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."^{[k] 48} När allt folket som hade samlats som åskådare såg vad som hände, slog de sig mot bröstet^[l] och vände hem igen. ^49 (P) Men alla hans vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg detta.

Jesu begravning

^50 (Q) Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man ^51 (R) som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från staden Arimatea^[m] i Judeen, och han väntade på Guds rike. ⁵² Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. ⁵³ Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav där ännu ingen blivit lagd. ⁵⁴ Det var förberedelsedag^[n], och sabbaten skulle just börja.

⁵⁵ Kvinnorna som hade kommit med Jesus från Galileen följde efter och såg graven och hur hans kropp blev lagd där. ^56 (S) Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.

^30 (A) Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade.^{[a] 31 (B)} Honom har Gud upphöjt till sin högra sida^[b] som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. ^32 (C) Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom."

^33 (D) När rådsherrarna hörde detta blev de ursinniga och ville döda dem. ³⁴ Men då reste sig en farisé i Stora rådet som hette Gamaliel^[c], en laglärare som var aktad av hela folket. Han befallde att man skulle föra ut männen en stund ³⁵ och sade sedan: "Israeliter, tänk er för vad ni gör med dessa män. ³⁶ För en tid sedan kom Teudas^[d] och menade sig vara något, och han fick med sig omkring fyrahundra män. Men han blev avrättad, och alla som trodde på honom skingrades och försvann. ³⁷ Efter honom kom Judas från Galileen, vid tiden för skattskrivningen^[e]. Han fick folk att göra uppror och följa honom. Men även han gick under, och alla som trodde på honom skingrades. ³⁸ Och nu säger jag er: Håll er borta från dessa män och låt dem gå. För om detta är människors påhitt eller verk, rinner det ut i sanden. ^39 (E) Men är det av Gud, kan ni inte slå ner dem. Det skulle kunna visa sig att ni^[f] kämpar mot Gud."

De lät sig övertygas. ⁴⁰ När de kallat in apostlarna igen, lät de piska dem och förbjöd dem att tala i Jesu namn. Sedan släpptes de fria. ^41 (F) Och apostlarna gick ut från Stora rådet, glada att de ansetts värdiga att bli förnedrade för Namnets skull. ⁴² Varje dag fortsatte de att undervisa i templet och i hemmen och förkunna evangeliet att Jesus är Messias.