¹⁷ I första månaden av andra året, på första dagen i månaden blev tabernaklet uppsatt. ¹⁸ Då satte Mose upp tabernaklet. Han lade ut dess fotstycken, ställde upp brädorna, sköt in tvärstängerna och satte upp stolparna. ¹⁹ Han bredde ut tältet över tabernaklet och tältöverdragen ovanpå det, så som Herren hade befallt Mose. ^20 (A) Han tog vittnesbördet och lade in det i arken och satte stängerna på arken. Och han lade nådastolen ovanpå arken. ^21 (B) Sedan förde han in arken i tabernaklet och satte upp det täckande förhänget och skärmade av vittnesbördets ark, så som Herren hade befallt honom. ²² Han ställde också bordet i uppenbarelsetältet, vid tabernaklets norra sida, utanför förhänget, ²³ och lade upp bröd på det inför Herrens ansikte, så som Herren hade befallt Mose. ²⁴ Och han ställde in ljusstaken i uppenbarelsetältet mitt emot bordet på tabernaklets södra sida ²⁵ och satte upp lamporna inför Herrens ansikte, så som Herren hade befallt Mose. ²⁶ Han ställde in det förgyllda altaret i uppenbarelsetältet framför förhänget ²⁷ och tände väldoftande rökelse på det, så som Herren hade befallt Mose. ²⁸ Han satte upp draperiet framför ingången till tabernaklet. ²⁹ Brännofferaltaret ställde han vid ingången till uppenbarelsetältets tabernakel och offrade på det brännoffer och matoffer, så som Herren hade befallt Mose. ^30 (C) Han ställde karet mellan uppenbarelsetältet och altaret och fyllde det med vatten att tvätta sig i. ³¹ Mose och Aron och hans söner tvättade sina händer och fötter med vatten ur det. ³² När de skulle gå in i uppenbarelsetältet eller träda fram till altaret tvättade de sig, så som Herren hade befallt Mose. ³³ Och han satte upp förgårdens omhängen runt omkring tabernaklet och altaret och hängde upp draperiet framför porten till förgården. Så fullbordade Mose arbetet.

Herrens härlighet över tabernaklet

^34 (D) Då täckte molnskyn uppenbarelsetältet, och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet. ³⁵ Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, eftersom molnskyn vilade över det och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet.

³⁶ Så ofta molnskyn höjde sig från tabernaklet bröt Israels barn upp. Så gjorde de under hela sin vandring. ³⁷ Men så länge molnskyn inte höjde sig bröt de inte upp, förrän den dag då den höjde sig igen. ^38 (E) Herrens molnsky vilade över tabernaklet om dagen, och eld var i den om natten. Så var det inför ögonen på hela Israels folk under hela deras vandring.

^10 (A) Och Mose tog smörjelseoljan och smorde tabernaklet och allt som fanns i det och helgade det. ¹¹ Han stänkte oljan sju gånger på altaret och smorde altaret och alla dess tillbehör och karet med dess fotställning för att helga dem. ¹² Han hällde en del av smörjelseoljan på Arons huvud och smorde honom^[a] för att helga honom. ¹³ Och Mose förde fram Arons söner och satte på dem tunikor, spände på dem bälten och band på dem huvor, så som Herren hade befallt Mose.

^14 (B) Mose förde fram syndoffertjuren, och Aron och hans söner lade sina händer på syndoffertjurens huvud. ¹⁵ Sedan slaktades den, och Mose tog blodet och strök med sitt finger runt omkring på altarets horn och renade altaret. Men resten av blodet hällde han ut vid foten av altaret och helgade det för att bringa försoning för det. ¹⁶ Och han tog allt det fett som satt på inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med deras fett, och Mose brände det på altaret. ¹⁷ Men resten av tjuren, hud och kött och orenhet, brände han upp i eld utanför lägret, så som Herren hade befallt honom.

^18 (C) Och han förde fram brännofferbaggen, och Aron och hans söner lade sina händer på baggens huvud. ¹⁹ Sedan slaktades den och Mose stänkte blodet runt omkring på altaret. ²⁰ Han styckade baggens kropp och brände huvudet och styckena och istret. ²¹ Inälvorna och benen tvättade han i vatten. Sedan brände Mose hela baggen på altaret. Det var ett brännoffer till en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren, så som Herren hade befallt Mose.

^22 (D) Därefter förde han fram den andra baggen, prästvigningsbaggen, och Aron och hans söner lade händerna på baggens huvud. ²³ Sedan slaktades den och Mose tog av blodet och strök på Arons högra örsnibb, tummen på hans högra hand och stortån på hans högra fot. ²⁴ Han förde fram Arons söner och Mose strök något av blodet på deras högra örsnibb, tummen på deras högra hand och stortån på deras högra fot. Men resten av blodet stänkte Mose runt omkring på altaret.

²⁵ Sedan tog han fettet, svansen och allt det fett som satt på inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med deras fett och det högra lårstycket. ²⁶ Och ur korgen med de osyrade bröden som stod inför Herrens ansikte tog han en osyrad kaka, en oljebrödskaka och en tunnkaka och lade dem på fettstyckena och det högra lårstycket. ²⁷ Allt detta lade han i händerna på Aron och hans söner, och de lyfte det som ett lyftoffer inför Herrens ansikte.

²⁸ Sedan tog Mose det ur deras händer och brände det på altaret, ovanpå brännoffret. Det var ett prästvigningsoffer till en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren. ²⁹ Och Mose tog bringan – den var Moses del av prästvigningsoffrets bagge – och lyfte den som ett lyftoffer inför Herrens ansikte, så som Herren hade befallt Mose.

^30 (E) Och Mose tog av smörjelseoljan och av blodet på altaret och stänkte på Aron och hans kläder, på hans söner och hans söners kläder. Så helgade han Aron och hans kläder, hans söner och hans söners kläder. ³¹ Sedan sade Mose till Aron och hans söner: ”Koka köttet vid ingången till uppenbarelsetältet, och där ska ni äta det tillsammans med brödet som är i prästvigningskorgen, så som jag har befallt: Aron och hans söner ska äta det. ³² Men det som blir kvar av köttet eller av brödet ska ni bränna upp i eld.

³³ Under sju dagar^[b] ska ni inte lämna uppenbarelsetältets ingång, inte förrän era prästvigningsdagar är över, för er prästvigning ska vara i sju dagar. ³⁴ Herren har befallt att så som det har gått till i dag ska det också ske i fortsättningen, för att försoning ska bringas för er. ³⁵ Vid ingången till uppenbarelsetältet ska ni stanna kvar i sju dygn, dag och natt, och ni ska iaktta vad Herren har befallt er att iaktta för att ni inte ska dö. Detta har jag fått befallning om.”

³⁶ Och Aron och hans söner gjorde allt som Herren hade befallt genom Mose.