⁵⁵ Men landet ska utskiftas genom lottkastning. Efter namnen på sina fädernestammar ska de få sina arvedelar. ⁵⁶ Efter lottens utslag ska varje stam, större eller mindre, få sin arvedel.”

^57 (A) Dessa var de av Levi stam som mönstrades efter sina släkter:

Av Gershon gershoniternas släkt,

av Kehat kehatiternas släkt,

av Merari merariternas släkt.

⁵⁸ Dessa var leviternas släkter:

libniternas släkt,

hebroniternas släkt,

mahliternas släkt,

mushiternas släkt,

koraiternas släkt.

Och Kehat var far^[a] till Amram. ^59 (B) Amrams hustru hette Jokebed, Levis dotter, som föddes åt Levi i Egypten. Hon födde åt Amram: Aron, Mose och deras syster Mirjam. ⁶⁰ Åt Aron föddes Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. ^61 (C) Men Nadab och Abihu dog när de bar fram främmande eld inför Herrens ansikte.

⁶² De mönstrade var 23 000, alla av manligt kön som var en månad gamla eller äldre. De hade inte blivit mönstrade bland Israels barn, eftersom de inte hade fått någon arvedel bland Israels barn.

⁶³ Dessa var de som mönstrades av Mose och prästen Eleasar, när de mönstrade Israels barn på Moabs hedar vid Jordan mitt emot Jeriko. ^64 (D) Bland dessa fanns ingen av dem som förut hade mönstrats av Mose och prästen Aron när de mönstrade Israels barn i Sinai öken, ^65 (E) för om dem hade Herren sagt: ”De ska dö i öknen.” Ingen fanns kvar av dem förutom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.

Selofhads döttrar

27 ^(F) Döttrarna till Selofhad trädde fram. Selofhad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Döttrarna hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. ² De stod inför Mose och prästen Eleasar, furstarna och hela församlingen vid ingången till uppenbarelsetältet och sade: ^3 (G) ”Vår far dog i öknen, men han tillhörde inte Koras grupp som gaddade ihop sig mot Herren. Han dog genom egen synd, och han hade inga söner. ⁴ Varför skulle vår fars namn försvinna ur hans släkt bara för att han inte hade någon son? Ge oss nu en besittning bland vår fars bröder.”

⁵ Mose bar fram deras sak inför Herrens ansikte. ⁶ Och Herren sade till Mose: ⁷ ”Selofhads döttrar har rätt i vad de säger. Du ska ge dem en arvsbesittning bland deras fars bröder genom att låta deras fars arvedel gå över till dem.

⁸ Du ska säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, ska ni låta hans arvedel gå över till hans dotter. ⁹ Men om han inte har någon dotter, ska ni ge hans arvedel åt hans bröder. ¹⁰ Har han inte några bröder, ska ni ge hans arvedel åt hans fars bröder. ¹¹ Men om hans far inte har några bröder, ska ni ge hans arvedel åt närmaste släkting som då ska ta den i besittning. Detta ska vara en laglig rätt för Israels barn, så som Herren har befallt Mose.”

Josua utses till Moses efterträdare

^12 (H) Herren sade till Mose: ”Stig upp på Abarimberget och se det land som jag har gett åt Israels barn. ^13 (I) Men när du har sett det ska också du samlas till ditt folk, liksom din bror Aron, ¹⁴ för ni var upproriska mot mitt ord i öknen Zin^[b] när församlingen tvistade med mig. Ni höll mig inte helig inför deras ögon vid vattnet, Meribas vatten vid Kadesh i öknen Zin.”

¹⁵ Mose talade till Herren. Han sade: ¹⁶ ”Må Herren, den Gud som råder över anden i allt kött, sätta en man över församlingen ^17 (J) som kan gå i spetsen för dem när de drar ut och kommer tillbaka, och som kan vara deras ledare och anförare så att Herrens församling inte blir som får utan herde.” ^18 (K) Herren svarade Mose: ”Ta Josua, Nuns son, en man som har Anden^[c], och lägg din hand på honom. ¹⁹ Du ska ställa honom inför prästen Eleasar och hela församlingen och insätta honom i hans tjänst inför deras ögon. ²⁰ Ge honom något av din auktoritet så att hela Israels församling lyder honom. ^21 (L) Han ska stå inför prästen Eleasar, som genom urims dom^[d] ska hämta svar åt honom inför Herrens ansikte. Efter hans ord ska de dra ut och efter hans ord komma tillbaka, han själv och alla Israels barn med honom, hela församlingen.”

²² Mose gjorde som Herren hade befallt honom. Han tog Josua och förde fram honom inför prästen Eleasar och hela församlingen. ²³ Och Eleasar lade sina händer på honom och insatte honom i hans tjänst, så som Herren hade sagt genom Mose.

^3 (A) Men Selofhad, son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, hade inga söner utan endast döttrar. Hans döttrar hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. ⁴ De trädde fram inför prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och inför furstarna och sade: ”Herren befallde Mose att ge oss en arvedel bland våra bröder.” Då gav man dem enligt Herrens befallning en arvedel bland deras farbröder. ⁵ Alltså blev det tio delar som tillföll Manasse – förutom Gileads land och Bashan på andra sidan Jordan – ^6 (B) eftersom Manasses döttrar fick en arvedel bland hans söner. Men Gileads land hade Manasses övriga barn fått.

⁷ Området för Manasse gick från Asher till Mikmetat, som ligger öster om Shekem. Därefter gick gränsen åt höger, till invånarna i En-Tappua^[a]. ⁸ Tappuas land tillhörde nämligen Manasse, men själva Tappua, inemot Manasses gräns, tillhörde Efraims barn. ^9 (C) Och gränsen gick ner till bäcken Kana. Städerna söder om bäcken hörde till Efraim, fastän de låg bland Manasses städer. Manasses gräns gick vidare norr om bäcken och sedan ut vid havet. ¹⁰ Det som låg söder om den tillhörde Efraim, men det som låg norr om den tillhörde Manasse, och deras gräns var havet. I norr nådde de till Asher och i öster till Isaskar. ¹¹ Inom Isaskar och Asher fick Manasse Bet-Shan med underlydande orter, Jibleam med underlydande orter, invånarna i Dor med underlydande orter, invånarna i En-Dor med underlydande orter, invånarna i Taanak med underlydande orter, invånarna i Megiddo med underlydande orter, de tre höjdernas landskap.

^12 (D) Men Manasses barn kunde inte inta dessa städer, utan kananeerna lyckades hålla sig kvar där i landet. ¹³ När Israels barn blev starkare, gjorde de kananeerna arbetspliktiga under sig men fördrev dem inte.

Mer land åt Efraim och Manasse

¹⁴ Josefs barn sade till Josua. ”Varför har du gett oss endast en lott och ett skifte till arvedel, fastän vi är ett talrikt folk som Herren hittills har välsignat?” ¹⁵ Då svarade Josua dem: ”Om du är ett talrikt folk, dra upp till skogsbygden och röj dig mark där i perisseernas och rafaeernas land, eftersom Efraims bergsbygd är för trång för dig.” ^16 (E) Men Josefs barn sade: ”Bergsbygden räcker inte för oss. Och alla kananeer som bor på slätten har järnbeslagna stridsvagnar,^[b] både de som bor i Bet-Shan med underlydande orter och de som bor på Jisreelslätten.” ¹⁷ Josua sade till Josefs hus, till Efraim och Manasse: ”Du är ett talrikt folk och har stor kraft. Du ska inte ha endast en lott, ¹⁸ utan du ska få en bergsbygd som också är en skogsbygd. Men du ska röja upp den så att till och med dess utkanter kommer att tillhöra dig. Du ska fördriva kananeerna, även om de har järnbeslagna vagnar och är starka.”