”Tala till Israels barn och säg till dem: Om en man eller en kvinna avlägger ett löfte, ett nasirlöfte[a] att avskilja sig för Herren, (A) ska han avhålla sig från vin och starka drycker. Han får inte dricka någon syrad dryck av vin eller någon annan syrad stark dryck. Han får inte dricka druvsaft och inte heller äta druvor, vare sig färska eller torkade. Så länge hans nasirtid varar ska han inte äta något som kommer från vinstocken, inte ens dess kart eller späda skott. (B) Så länge hans nasirlöfte varar ska ingen rakkniv komma på hans huvud. Fram till slutet av de dagar som han är avskild för Herren ska han vara helig och låta håret växa fritt på sitt huvud.

Så länge han är avskild för Herren får han inte komma nära en död kropp. Inte ens genom sin far eller mor, sin bror eller syster får han orena sig om de skulle dö, för han bär på sitt huvud tecknet på att han är sin Guds nasir. Så länge hans nasirtid varar är han helgad åt Herren.

(C) Men om någon helt plötsligt dör i hans närhet och därigenom orenar hans huvud där han bär nasirtecknet, ska han raka sitt huvud den dag han blir ren. På sjunde dagen ska han raka det.

10 På åttonde dagen ska han bära fram två turturduvor eller två unga duvor till prästen vid uppenbarelsetältets ingång. 11 Och prästen ska offra en till syndoffer och en till brännoffer och bringa försoning för honom, på grund av den synd han dragit på sig genom den döda kroppen. Sedan ska han samma dag helga sitt huvud. 12 Han ska inviga sig till nasir åt Herren samma antal dagar som han förut avskilt sig och han ska föra fram ett årsgammalt lamm till skuldoffer. Den förra löftestiden faller bort, eftersom hans nasirat blev orenat.

13 Detta är lagen om en nasir: Den dag hans nasirtid är slut ska han föras fram till uppenbarelsetältets ingång, 14 och han ska som sitt offer åt Herren bära fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer och en felfri bagge till gemenskapsoffer, 15 dessutom en korg med osyrat bröd, kakor av fint mjöl blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja samt det matoffer och dryckesoffer som hör till. 16 Prästen ska bära fram det inför Herrens ansikte och offra hans syndoffer och brännoffer. 17 Baggen ska han offra som gemenskapsoffer åt Herren tillsammans med korgen med de osyrade bröden. Prästen ska också offra det matoffer och dryckesoffer som hör till.

18 (D) Och vid ingången till uppenbarelsetältet ska nasiren raka sitt huvud på vilket han bär nasirtecknet. Han ska ta sitt huvudhår, sitt nasirtecken, och lägga det på elden som brinner under gemenskapsoffret. 19 När nasiren har rakat av sig nasirtecknet, ska prästen ta den kokta bogen av baggen och dessutom en osyrad kaka och en osyrad tunnkaka ur korgen och lägga det på nasirens händer. 20 (E) Och prästen ska lyfta det som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. Det ska vara helgat åt prästen tillsammans med lyftofferbringan och offergärdslåret. Sedan får nasiren dricka vin igen.

21 Detta är lagen om den som har avlagt ett nasirlöfte, och vad han enligt nasirlöftet ska offra åt Herren, förutom vad han i övrigt kan skaffa. Han måste uppfylla det löfte han har avlagt enligt lagen om hans nasirat.”

Den prästerliga välsignelsen

22 Herren talade till Mose. Han sade: 23 ”Säg till Aron och hans söner: När ni välsignar[b] Israels barn ska ni säga till dem:

24 (F) Herren välsigne dig
    och bevare dig.
25 Herren låte sitt ansikte lysa över dig
    och vare dig nådig.
26 Herren vände sitt ansikte till dig
    och give dig frid.

27 Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:2 nasirlöfte   Bland Bibelns profeter levde Samuel (1 Sam 1:11), Simson (Dom 13:5) och Johannes Döparen (Luk 1:15) efter livslånga nasirlöften, och under Nya testamentets tid avlade både Paulus (Apg 18:18) och andra judekristna (Apg 21:23) tidsbegränsade nasirlöften. Det innebar att följa liknande helighetsregler som gällde för präster i tjänst (3 Mos 10:9, 21:1f).
  2. 6:23 När ni välsignar   Tempelprästerna välsignade med lyfta händer (3 Mos 9:22, liksom Jesus i Luk 24:50) och uttalade då Guds namn Jhvh utan omskrivningar. En välsignelse uttalades t ex vid avsked (Jos 14:13, 22:6f, 2 Sam 6:18). Välsignelsens ord har hittats på en silveramulett i en grav i Hinnomsdalen sydväst om Jerusalem från ca 600 f Kr. Det är det äldsta fragmentet av bibeltext som överlevt till i dag.

För se, du ska bli havande och föda en son. Ingen rakkniv ska röra hans huvud, för pojken ska vara en Guds nasir[a] redan från moderlivet. Han ska påbörja räddningen av Israel ur filisteernas hand.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:5 nasir   En nasir visade med sitt långa hår att han var avskild för Gud. Man skulle avhålla sig från vin (vers 14) och orenhet från döda, regler som gällde präster i tjänst. Se 4 Mos 6.

10 (A) och som säger till siarna:
        "Sluta med era syner!"
    och till profeterna:
        "Profetera inte
            det som är sant för oss!
    Tala något smickrande till oss,
        profetera något bedrägligt.

Read full chapter

21 (A) Därför säger Herren så om Anatots män[a], som vill ta ditt liv och säger: ”Profetera inte i Herrens namn, om du inte vill dö för vår hand!”

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:21 Anatots män   Folket i Jeremias hemby (1:1). Jfr Luk 4:24f.

13 I Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom[a] och ett rikets tempel.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:13 kunglig helgedom   Betels tempel var instiftat av nordrikets kungar för politiska syften (1 Kung 12:27f) och stod i opposition mot Guds tempel i Jerusalem (2 Krön 11:13f).