Giftermål och skilsmässa

24 ^(A) Om en man gifter sig med en kvinna och är tillsammans med henne och sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt^[a], och han skriver ett skilsmässobrev^[b] åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus,

^18 (A) Därför blev också Herren mycket vred på Israel och försköt dem från sitt ansikte, så att endast Juda stam blev kvar.

^19 (B) Men inte heller Juda höll Herren sin Guds bud, utan levde efter de seder som Israel hade infört. ^20 (C) Då förkastade Herren alla Israels avkomlingar och straffade dem och gav dem i plundrares hand tills han försköt dem från sitt ansikte.

^21 (D) För när han hade ryckt Israel från Davids hus och de hade gjort Jerobeam, Nebats son, till kung, hindrade Jerobeam Israel från att följa Herren och fick dem att begå en stor synd. ²² Israels barn levde i alla de synder som Jerobeam hade gjort. De vände sig inte bort från dem. ^23 (E) Men till slut försköt Herren Israel från sitt ansikte, så som han hade hotat genom alla sina tjänare profeterna. Så blev Israel bortfört från sitt land till Assyrien, där de är än i dag.

Främmande folk bosätter sig i Israel

²⁴ Kungen av Assyrien hämtade folk^[a] från Babel, Kuta, Ava, Hamat och Sefarvajim och lät dem bosätta sig i Samariens städer i stället för Israels barn. De tog Samarien i besittning och bosatte sig i städerna där. ^25 (F) Men när de under den första tiden av sin vistelse där inte vördade Herren, sände Herren bland dem lejon som dödade några av dem. ²⁶ Man berättade det för kungen i Assyrien och sade: ”De folk som du har fört bort och låtit bosätta sig i Samariens städer vet inte hur landets Gud ska dyrkas. Därför har han sänt lejon mot dem och dessa dödar dem nu, eftersom de inte vet hur landets Gud ska dyrkas.”

²⁷ Då befallde kungen av Assyrien: ”Låt en av de präster som ni har fört bort därifrån resa tillbaka och bosätta sig där. Han ska lära dem hur landets Gud ska dyrkas.” ²⁸ Och en av de präster som de hade fört bort från Samarien kom och bosatte sig i Betel. Han lärde dem hur de skulle vörda Herren.

^29 (G) Men varje folk gjorde sig sin egen gud och ställde upp den i de offerhöjdshus som samarierna hade byggt, varje folk för sig i de städer där de bodde. ³⁰ Folket från Babel gjorde sig en Suckot-Benot, folket från Kut gjorde sig en Nergal och folket från Hamat gjorde sig en Ashima. ^31 (H) Aviterna gjorde sig en Nibhas och en Tartak, och sefarviterna brände sina barn i eld åt Sefarvajims gudar Adrammelek och Anammelek. ^32 (I) Men de vördade också Herren. De gjorde män ur sin egen krets till offerhöjdspräster åt sig och dessa offrade åt dem i offerhöjdshusen. ³³ Så vördade de visserligen Herren, men de tjänade dessutom sina egna gudar på samma sätt som de folk de kom ifrån.

^34 (J) Än i dag gör de som förut: De tillber inte Herren och gör inte efter de stadgar och den sed som de har fått. De lever inte efter den lag och de bud som Herren har gett Jakobs efterkommande – Jakob var den man han gav namnet Israel. ^35 (K) Herren slöt ett förbund med dem och befallde dem: ”Ni ska inte vörda andra gudar, inte heller tillbe dem eller tjäna dem eller offra åt dem. ³⁶ Herren ska ni vörda, han som förde er upp ur Egyptens land med stor makt och utsträckt arm, honom ska ni tillbe och åt honom ska ni offra. ³⁷ Ni ska alltid hålla fast vid och följa de stadgar och budord, den lag och de bud som han har föreskrivit er. Men ni ska inte vörda andra gudar. ³⁸ Ni ska inte glömma det förbund som jag har slutit med er. Ni ska inte vörda andra gudar. ³⁹ Endast Herren er Gud ska ni vörda, och han ska rädda er ur alla era fienders hand.” ⁴⁰ Men de lydde inte utan gjorde som förut.

^41 (L) Så vördade dessa folk Herren men tjänade samtidigt sina avgudar. Även deras barn och deras barnbarn gör än i dag så som deras fäder har gjort.