24 (A) Svält ska drabba dem,

feberglöd förtära dem,

        pest som bittert pinar.
    Jag ska sända vilddjurens tänder
            mot dem
        och gift från ormar
        som krälar i stoftet.
25 (B) Ute ska svärdet dräpa deras barn,
        inne gör skräcken det.
    Unga män och jungfrur förgås,
        spädbarn och grånade män.
26 Jag skulle säga:
    Jag ska skingra dem,
        utplåna minnet av dem
            bland människor,
27 (C) om jag inte fruktade
        fiendens hån,
    att deras ovänner
        skulle misstolka det och säga:
    Vår hand är mäktig,
        det var inte Herren
            som gjorde allt detta.

28 De är ett rådlöst folk,
    och förstånd finns inte i dem.
29 Vore de visa skulle de inse detta,
    de skulle förstå vilket slut
        de måste få.
30 Hur kan en jaga tusen framför sig,
        två driva tiotusen på flykten,
    om inte deras Klippa
        hade sålt dem,
    Herren hade utlämnat dem?
31 Våra fienders klippa
    är inte som vår Klippa,
        det kan de själva döma om,
32 (D) för deras vinstock
    är från Sodoms vinstock
        och från Gomorras fält.
    Deras druvor är giftiga druvor,
        deras klasar är beska.
33 Deras vin är ormars etter,
    kobrors grymma gift.

34 Sådant ligger förvarat hos mig,
    förseglat i mina förrådshus.
35 (E) Min är hämnden[a]
        och vedergällningen
    vid tiden då deras fot ska vackla,
        för deras olyckas dag är nära,
    det som väntar dem
        kommer med hast.

36 (F) Herren ska ta sig an sitt folks sak
    och förbarma sig
        över sina tjänare,
    när han ser att deras kraft är borta
        och att ingen finns kvar,
    varken slav eller fri.
37 Då ska han fråga:
    Var är deras gudar,
        klippan som de flydde till,
38 (G) de som åt[b] deras slaktoffers fett
    och drack deras
        dryckesoffers vin?
    De får komma och hjälpa er,
        de får vara ert beskydd.

39 (H) Se nu: Jag, jag är Gud,
    det finns ingen Gud
        vid sidan av mig.
    Jag dödar och jag gör levande,
        jag slår och jag helar.
    Ingen kan rädda ur min hand.
40 (I) Se, jag lyfter min hand
        mot himlen och säger:
    Så sant jag lever för evigt:
41 När jag vässat
    mitt flammande svärd
        och min hand skipar rätt,
    ska jag ta hämnd på mina ovänner
        och straffa dem som hatar mig.
42 Jag ska göra mina pilar
        berusade av blod,
    mitt svärd ska mätta sig av kött,
        av fallnas och fångnas blod,
            av fiendehövdingars huvuden.

43 (J) [c]Jubla, ni hednafolk
    tillsammans med hans folk,[d]
        för han hämnas sina tjänares blod.
    Han tar hämnd på sina ovänner
        och bringar försoning för sitt land,
            sitt folk.

44 (K) Mose kom tillsammans med Hosea[e], Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. 45 Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, 46 (L) sade han till dem: ”Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. 47 (M) Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning.”

Gud talar om Moses död

48 Samma dag talade Herren till Mose och sade: 49 (N) ”Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo[f] i Moabs land mitt emot Jeriko, så ska du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. 50 (O) Du ska dö där på berget dit du stiger upp, och du ska samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor[g] och samlades till sitt folk. 51 (P) Detta sker för att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten[h] vid Kadesh i öknen Zin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. 52 (Q) Du ska se landet rakt framför dig, men du ska inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 32:35 Min är hämnden   Citeras i Rom 12:19 och Hebr 10:30.
  2. 32:38 de som åt   Hednagudar ansågs beroende av sina offer, till skillnad från Israels Gud (Ps 50:9f).
  3. 32:43 Septuaginta tillägger i början av versen: ”Jubla, ni himlar, tillsammans med honom! Alla Guds söner ska tillbe honom.” Citeras i Hebr 1:6 som profetia om Kristus.
  4. 32:43 Jubla, ni hednafolk tillsammans med hans folk   Citeras av Paulus i Rom 15:10.
  5. 32:44 Hosea   Variant på namnet Josua, hans ursprungliga namn (4 Mos 13:17).
  6. 32:49 Abarimberget … Nebo   Bergskedja och topp ca en mil öster om Döda havets nordspets.
  7. 32:50 Aron dog på berget Hor   Se 4 Mos 20:23f, 33:38.
  8. 32:51 trolösa … vid Meribas vatten   Se 4 Mos 20, Ps 106:32.

10 (A) Jag ska sända svärd, svält och pest bland dem tills de utrotas ur landet som jag gett dem och deras fäder.”

Read full chapter

17 (A) ja, så säger Herren Sebaot: Se, jag ska sända svärd, svält och pest mot dem och låta dem räknas som odugliga fikon, så dåliga att man inte kan äta dem. 18 (B) Jag ska förfölja dem med svärd, svält och pest och göra dem till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden, till förbannelse och häpnad, förakt och vanära bland alla de folk dit jag har drivit bort dem. 19 (C) Ty, säger Herren, de har inte lyssnat till mina ord, som jag har sänt till dem genom mina tjänare profeterna. Gång på gång sände jag dem, men ni har inte lyssnat, säger Herren.

20 Men hör nu Herrens ord, alla ni fångna som jag har sänt från Jerusalem bort till Babel: 21 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, om Ahab, Kolajas son, och om Sidkia, Maasejas son, som profeterar lögn för er i mitt namn: Se, jag ska ge dem i den babyloniske kungen Nebukadressars hand och han ska låta döda dem inför era ögon. 22 (D) Och alla fångar från Juda som är i Babel ska från dem hämta denna förbannelse och säga: ”Må Herren göra med dig som med Sidkia och Ahab, som Babels kung lät steka i eld.” 23 (E) För de har gjort något som är en dårskap i Israel. De har begått äktenskapsbrott med andras hustrur och har talat lögn i mitt namn, något som jag inte har befallt. Jag är den som vet det och är vittne till det, säger Herren.

Guds dom över Shemaja

24 Till nehelamiten Shemaja ska du säga: 25 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Du har sänt brev i ditt eget namn till allt folket i Jerusalem och till prästen Sefanja, Maasejas son, och alla de andra prästerna och sagt: 26 Herren har satt dig till präst i prästen Jojadas[a] ställe, för att det ska finnas tillsyningsmän i Herrens hus över varje galen och självutnämnd profet, och för att du ska sätta sådana i stock och halsjärn. 27 Varför har du då inte tillrättavisat Jeremia från Anatot som uppträder som profet för er? 28 Därför har han kunnat sända bud till oss i Babel och säga: Än är det lång tid kvar. Bygg hus åt er, bo i dem och plantera trädgårdar och ät deras frukt.”

29 Prästen Sefanja läste upp brevet för profeten Jeremia. 30 Då kom Herrens ord till Jeremia. Han sade: 31 ”Sänd bud till alla de fångna och säg: Så säger Herren om nehelamiten Shemaja: Shemaja har profeterat för er, men jag har inte sänt honom. Han har fått er att lita på en lögn. 32 (F) Därför säger Herren så: Se, jag ska straffa nehelamiten Shemaja och hans efterkommande. Ingen av dem ska få bo bland detta folk, och han ska inte få se det goda som jag vill göra med mitt folk, säger Herren, för han har predikat avfall från Herren.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 29:26 prästen Jojada   Klok överstepräst på 800-talet f Kr (2 Krön 23-24).

16 (A) När jag sänder hungerns onda pilar, fördärvets pilar, då sänder jag dem för att fördärva er. Jag ska låta er hunger bli allt värre och förstöra livsuppehället för er. 17 (B) Och jag ska sända över er svält och vilda djur, som ska döda era barn. Pest och blodsutgjutelse ska drabba dig, och svärd ska jag låta komma över dig. Jag, Herren, har talat.”

Read full chapter