Mose välsignar Israel

33 (A) Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose uttalade över Israels barn före sin död. (B) Han sade:

Herren kom från Sinai,
        han gick upp över dem från Seir.
    Han strålade fram från berget Paran,
        ur skaran av mångtusen heliga.
    På hans högra sida
        brann i eld en lag för dem.
I sanning älskar han folken.
        Alla hans heliga är i din hand.
    De faller ner vid din fot,
        de tar emot av dina ord.
Mose gav oss en lag,
    en arvedel för Jakobs församling.
Han blev kung i Jeshurun
        när folkets huvudmän samlades,
    Israels alla stammar.

Låt Ruben leva och inte dö.

Men hans män blir en liten skara.

Detta sade han om Juda:
    Hör, o Herre, Juda röst,
        låt honom komma till sitt folk.
    Med sina händer strider han
        för dem.
    Bli hans hjälp mot hans fiender.

(C) Om Levi sade han:
    Dina tummim[a] och dina urim[b]
        tillhör din trogne
    som du prövade i Massa,
        som du kämpade med
    vid Meribas vatten,
(D) han som sade om sin far och sin mor:
    ’Jag ser dem inte’,
        som inte ville kännas vid
            sina bröder[c]
    eller veta av sina barn,
        för de tog vara på ditt ord
            och höll ditt förbund.
10 De ska lära Jakob dina förordningar
        och Israel din lag.
    De ska bära fram rökelse
        för din näsa[d]
    och heloffer på ditt altare.
11 Välsigna, o Herre, hans kraft,
        låt hans händers verk behaga dig.
    Krossa höfterna
        på hans motståndare
    så att hans fiender
        inte kan resa sig.

12 Om Benjamin sade han:
    Herrens älskade
        ska bo i trygghet hos honom
            som alltid skyddar honom.
    Mellan hans höjder ska han bo.

13 Om Josef sade han:
    Må hans land
        bli välsignat av Herren
    med himlens ädlaste gåvor,
        med dagg,
    med gåvor från djupet
        som ligger där nere,
14 med solens finaste skördar
    och månvarvens finaste frukter,
15 med de uråldriga bergens
        yppersta skatter
    och de eviga höjdernas
        finaste frukt,
16 (E) med jordens finaste frukt
        och all dess fullhet,
    med nåd från honom
        som bodde i busken[e].
    Låt detta komma
        över Josefs huvud,
    över hjässan på fursten
        bland bröder.
17 (F) Härlig är den förstfödde
    bland hans tjurar,
        som vildoxens är hans horn.
    Med dem stångar han folken,
        också dem som bor
            vid jordens ändar.
    Sådana är Efraims tiotusenden,
        sådana Manasses tusenden.

18 Om Sebulon sade han:
    Gläd dig, Sebulon, när du drar ut,
        och du Isaskar i dina tält.
19 De bjuder in folk till sitt berg,
        där offrar de rätta offer,
    för de suger till sig havens rikedom
        och skatter dolda i sanden.

20 Om Gad sade han:
    Lovad är han
        som gav rymligt land åt Gad!
    Han bor som en lejonhona
        och krossar både arm och hjässa.
21 (G) Han utsåg den bästa delen
        åt sig själv,
    för där var hans
        härskarlott förvarad.
    När folkets huvudmän
        kom samman,
    utförde han Herrens rätt
        och hans domar med Israel.

22 Om Dan sade han:
    Dan är ett ungt lejon
        som rusar ner från Bashan.[f]

23 Om Naftali sade han:
    Naftali har fått riklig nåd
        och full välsignelse av Herren.
    Väster och söder
        ska du ta i besittning.

24 Om Asher sade han:
    Välsignad bland söner
        är Asher.
    Må han bli älskad av sina bröder
        och doppa sin fot i olja.
25 Av järn och koppar
    ska dina reglar vara,
        och som dina dagar din kraft.

26 Ingen är som Jeshuruns Gud,
    han som far fram på himlen
        till din hjälp,
    på skyarna i sitt majestät.
27 (H) En tillflykt är han, urtidens Gud,
    och här nere råder
        hans eviga armar.
    Han ska jaga fienderna framför dig
        och säga: Förgör dem!
28 (I) Så ska Israel bo i trygghet,
    Jakobs källa lämnas ifred
        i ett land med säd och vin,
    under en himmel
        som dryper av dagg.
29 Salig är du, Israel.
        Vem är som du?
    Du är ett folk
        som har sin räddning i Herren.
    Han är din skyddande sköld,
        ditt ärorika svärd.
    Dina fiender ska krypa för dig,
        och du ska gå fram
            över deras höjder.

Footnotes

  1. 33:8 Dina tummim   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”Ge Levi dina tummim”.
  2. 33:8 tummim … urim   Två stenar, kanske ljus och mörk, som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning (4 Mos 27:21, 1 Sam 28:6, Ords 16:33).
  3. 33:9 inte ville kännas vid sina bröder   Vid Guds straffdom efter guldkalven (se 4 Mos 32:27).
  4. 33:10 för din näsa   Annan översättning (så Septuaginta): ”för din vrede” (jfr 4 Mos 16:46).
  5. 33:16 bodde i busken   Den brinnande busken där Gud uppenbarade sig för Mose (2 Mos 3).
  6. 33:22 Bashan   Golanhöjderna. Dan flyttade senare till området nordväst om Bashan (se Dom 18).

Mose välsignar alla stammarna

33 Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose gav Israels folk innan han dog:

Herren kom från Sinai,
    hans sken gick upp från Seir.
Han strålade från Parans berg,
    från söder kom han omgiven av mångtusen heliga,
från bergssluttningar kom han i en eld.[a]
Du älskar ditt folk.
    De heliga är i dina händer.
De böjer sig ned vid dina fötter.
    De tar råd av dig och följer din undervisning[b],
lagen som de fick av Mose,
    Jakobs församlings egendom.
Han blev kung över Jeshurun[c],
    när ledarna för folket samlades,[d]
alla Israels stammar.

Må Ruben leva och inte dö,
    och hans män ska bli många.”

Om Juda sa han:

Herre, hör Judas rop
    och förena honom med hans folk!
Med egna händer kämpar han för sin sak.
    Hjälp honom mot hans fiender!”

Om Levi sa han:

”Dina tummim och urim[e] tillhör din fromme[f] Levi.
    Du prövade honom i Massa
och utmanade vid Merivas källor.[g]
    Han sa om sin far och mor:
’Jag ser dem inte’,
    och ville inte kännas vid sina bröder,
ej heller sina barn.
    Men de tog vara på ditt ord
och höll fast vid ditt förbund.[h]
10     De lär Jakob dina föreskrifter
och undervisar Israel i din lag,
    offrar rökelse inför dig
och brännofferdjur på ditt altare.
11     Herre, välsigna hans kraft
och låt hans tjänst behaga dig!
    Krossa hans fiender och låt dem inte resa sig igen!”

12 Om Benjamin sa han:

”Den som är älskad av Herren
    ska bo i trygghet hos honom.
Herren ska alltid bevara honom
    och låta honom bo mellan hans höjder.”

13 Om Josef[i] sa han:

”Hans område ska vara välsignat av Herren
    med dyrbar dagg från himlen
    och med vatten från djupen,
14 med det bästa som mognar under solen,
    rik växtlighet månad efter månad,
15 med de bästa skördarna från de uråldriga bergen
    och dyrbarheter från de eviga höjderna,
16 med de bästa gåvorna från jorden och dess härlighet
    och med nåd från honom som var i törnbusken.
Låt allt detta komma över Josef,
    över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.
17 Han är praktfull som en förstfödd tjur
    och hans horn är som en vildoxes.
Med dem ska han stånga folken, var de än finns på jorden.
    Sådana är Efraims tiotusenden och Manasses tusenden.”

18 Om Sebulon sa han:

”Gläd dig, Sebulon, när du går ut,
    och du, Isaskar, i dina tält!
19 De sammankallar folket på berget
    och offrar rättfärdiga offer.
De njuter av havets rikedomar
    och skatterna som finns gömda i sanden.”

20 Om Gad sa han:

”Välsignad är den som utvidgar Gads område.
    Gad är ett lejon
som hugger efter arm och huvud.
21     Han väljer det bästa av landet åt sig själv,
den del som passar en härskare.
    När stammarnas ledare samlades
dömde han enligt Herrens rättfärdiga vilja
    och fällde hans domar i Israel.”

22 Om Dan sa han:

”Dan är ett ungt lejon
    som rusar ner från Bashan.”

23 Om Naftali sa han:

”Naftali får nåd och välsignelser i överflöd av Herren.
    Söderut mot sjön sträcker sig hans område.”

24 Om Asher sa han:

”Asher är den mest välsignade av sönerna,
    uppskattad av sina bröder.
    Han badar sina fötter i olja.
25 Dina portar ska skyddas med reglar av järn och koppar
    och din styrka ska bestå så länge dina dagar varar.”

26 ”Det finns ingen Gud lik Jeshuruns[j].
    Han rider över himlen majestätiskt,
    på moln för att hjälpa dig.
27 Den evige Guden är en tillflykt
    och här nere råder hans eviga armar.
Han fördriver dina fiender
    och ropar: ’Förgör dem!’
28 Därför bor Israel i trygghet,
    Jakobs källa är i säkerhet
i ett land med säd och vin,
    med dagg från himlen.
29 Lycklig är du, Israel!
    Vem är dig lik?
Du är ett folk som har sin räddning i Herren.
Han är din sköld och din hjälpare,
    ditt ärorika svärd!
Dina fiender ska krypa för dig,
    och du ska trampa ner deras höjder[k].”

Footnotes

  1. 33:2 Dessa tre berg var alla förknippade med givandet av lagen. Sista delen av versen översätts ofta olika eftersom grundtexten är oklar.
  2. 33:3 Grundtextens innebörd och översättningen av sista delen av versen är osäker.
  3. 33:5 Israel, se not till 32:15.
  4. 33:5 Eller enligt Septuaginta: Det kommer att finnas en kung över Jeshurun, när ledarna för folket samlas.
  5. 33:8 Tummim och urim. Se not till 2 Mos 28:30.
  6. 33:8 Ordet översätts ibland också den som är trogen, den trogne, t.ex. i Ps 4:4; 12:2; 16:10.
  7. 33:8 Mose och Aron tillhörde Levi stam. Det var de som prövades vid Massa och Meriva.
  8. 33:9 Se 2 Mos 32: 26–29.
  9. 33:13 Josef fick en del av landet genom sina söner Efraim och Manasse som adopterats av Josefs far Jakob (Israel). Se 1 Mos 48:5.
  10. 33:26 Israel, se not till 32:15.
  11. 33:29 Deras höjder kan syfta på de kanaaneiska offerplatserna som oftast låg på höga kullar och berg.