⁵ Och Herrens tjänare Mose dog där i Moabs land, så som Herren hade sagt. ^6 (A) Han begravde honom i dalen i Moabs land, mitt emot Bet-Peor. Men till denna dag har ingen fått veta var hans grav finns. ^7 (B) Mose var hundratjugo år när han dog^[a]. Hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen. ^8 (C) Israels barn sörjde Mose på Moabs hedar under trettio dagar. Sedan var gråtens dagar i sorgetiden efter Mose slut.

^9 (D) Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, eftersom Mose hade lagt sina händer på honom. Och Israels barn lydde honom och gjorde som Herren hade befallt Mose.

^10 (E) I Israel uppstod ingen mer profet som Mose, som Herren kände ansikte mot ansikte – ¹¹ inte om man tänker på alla de tecken och under som Herren sände honom att göra i Egyptens land för farao och alla hans tjänare och hela hans land, ¹² och på all den väldiga kraft och alla de stora och förunderliga gärningar som han gjorde inför hela Israel.

Den sista tiden

12 ^(A) ”På den tiden ska Mikael träda fram, den store fursten som står som försvarare för dina landsmän. Det kommer en tid av nöd, som inte har haft sin like ända från den dag då folken blev till och fram till den tiden.

Men på den tiden ska ditt folk bli frälst, alla som är skrivna i boken^[a].

^2 (A) Men Herren sade till Satan: ”Herren ska straffa dig, Satan. Ja, Herren ska straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är inte denne en brand ryckt ur elden?”