^8 (A) I nöden ropade du
        och jag räddade dig.
    Jag svarade dig, dold i åska,
        jag prövade dig
            vid Meribas vatten. Sela

^8 (A) förhärda inte era hjärtan
    som vid Meriba,
        som på Massas^[a] dag i öknen,
^9 (B) där era fäder frestade mig
        och prövade mig
    fast de sett mina gärningar.
^10 (C) I fyrtio år var jag vred
        på det släktet,
    och jag sade: "De är ett folk
        med vilsna hjärtan,
            de känner inte mina vägar."
^11 (D) Så svor jag i min vrede:
    "De ska aldrig komma in
        i min vila."