49 Himlen är min tron[a]
        och jorden är min fotpall.
    Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,
        säger Herren,
    eller vad för en plats
        där jag kan vila?

50 Har inte min hand gjort allt detta?

Avslutande anklagelse

51 (A) Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron! Ständigt gör ni motstånd mot den helige Ande, ni som era fäder. 52 (B) Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade den Rättfärdiges ankomst, och nu har ni förrått och mördat honom, 53 (C) ni som fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den."

Stefanus stenas

54 (D) När de hörde detta blev de ursinniga[b] och gnisslade tänder mot Stefanus. 55 (E) Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida, 56 (F) och han sade: "Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."

57 Då skrek de högt och höll för öronen och stormade fram mot honom alla på en gång, 58 (G) och de släpade ut honom ur staden och stenade honom. Och vittnena lade sina mantlar vid fötterna på en ung man som hette Saulus. 59 (H) Så stenade de Stefanus, medan han bad och sade: "Herre Jesus, ta emot min ande." 60 (I) Sedan föll han på knä och ropade med hög röst: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd!" Med de orden somnade han in. Och Saulus hade samtyckt till att han dödades.

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:49f Jes 66:1f.
  2. 7:54 ursinniga   Ordagrant: "söndersågade i sina hjärtan".