Amos 9
Svenska Folkbibeln 2015
Israels förödelse
9 (A) Jag såg Herren stå vid altaret,
och han sade:
Slå till pelarhuvudena
så att trösklarna skakar,
och låt spillrorna falla
över huvudet på dem alla.
Dem som är kvar
ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
ingen av dem ska kunna
rädda sig.
2 (B) Även om de bröt sig in i dödsriket
skulle min hand
hämta dem därifrån,
även om de steg upp till himlen
skulle jag störta ner dem därifrån.
3 (C) Även om de gömde sig
på toppen av Karmel[a]
skulle jag hitta dem där
och hämta ner dem.
Även om de gömde sig
för min blick på havets botten
skulle jag där befalla ormen
att bita dem.
4 (D) Även om de gick i fångenskap
framför sina fiender
skulle jag där befalla svärdet
att komma och döda dem.
Och jag ska fästa min blick på dem
till deras olycka
och inte till deras lycka.
5 (E) Herren Gud Sebaot
rör vid jorden och den smälter,
och alla dess invånare sörjer.
Hela jorden höjer sig som Nilen
och sjunker åter
som Egyptens flod.
6 (F) Han bygger sin sal i himlen
och grundar sitt valv över jorden,
han kallar på havets vatten
och öser ut det över jordens yta –
Herren är hans namn.
7 (G) Är ni inte som nubierna
i mina ögon, ni Israels barn?
säger Herren.
Förde jag inte Israel
upp ur Egyptens land,
filisteerna från Kaftor[b]
och arameerna från Kir?
8 (H) Se, Herren Guds ögon
är emot detta syndiga rike,
och jag ska utplåna det
från jordens yta.
Ändå vill jag inte utplåna
Jakobs hus helt,
säger Herren.
9 För se, jag befaller att Israels hus
ska sållas bland alla hednafolk
som man siktar i ett såll.
Inte minsta korn[c]
ska falla till marken.
10 (I) Alla syndare i mitt folk
ska dö för svärd, de som säger:
”Olyckan når oss inte,
den kommer inte i närheten
av oss.”
Löfte om upprättelse
11 (J) På den dagen ska jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp dess ruiner.
Jag ska bygga upp den
som i forna dagar,[d]
12 (K) så att de kan ta i besittning
vad som är kvar av Edom
och av alla hednafolk
över vilka mitt namn har nämnts,
säger Herren som gör detta.
13 (L) Se, dagar ska komma, säger Herren,
då plöjaren ska följa
skördemannen i spåren
och druvtramparen
såningsmannen,
då bergen ska drypa av druvsaft
och alla höjder flöda över.
14 (M) Jag ska göra slut
på mitt folk Israels fångenskap.
De ska bygga upp ödelagda städer
och få bo i dem,
de ska plantera vingårdar
och få dricka vinet från dem,
de ska anlägga trädgårdar
och få äta deras frukt.
15 (N) Jag ska plantera dem
i deras eget land.
De ska inte mer ryckas upp
ur det land som jag gett dem,
säger Herren din Gud.
Footnotes
- 9:3 Karmel Bergsrygg vid Israels kust i nordväst som höjer sig 550 meter över vattenytan.
- 9:7 Kaftor Filisteerna kom till Gazaremsan på 1200-talet f Kr från Kreta och andra medelhavsöar.
- 9:9 Inte minsta korn Såll brukar släppa igenom stoft och bevara sädeskornen (jfr Luk 22:31). Annan översättning: ”Inte en sten” (grövre såll under antiken kan ha fungerat tvärtom).
- 9:11f Citeras av Jakob i Apg 15:16f som profetia om hur hedningarna inlemmas i tron på Kristus. Att uttala sitt namn över något innebar ägande och beskydd (jfr Jak 2:7).
Amos 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Israels undergång
9 Jag såg Herren stå bredvid altaret, och han sa:
”Slå till pelarhuvudena
så att trösklarna skakar
och allt rasar samman över dem som finns där.
Dem som blir kvar ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
ingen komma undan.
2 Även om de så gräver sig ner ända till dödsriket
ska jag få tag i dem och dra upp dem.
Och om de stiger upp till himlen,
ska jag störta ner dem igen.
3 Om de gömmer sig på Karmels topp
ska jag söka upp dem och ta dem till fånga,
och om de gömmer sig för mig på havets botten
ska jag befalla sjöormen att bita dem.
4 Om de förs bort till fångenskap inför sina fiender
ska jag befalla svärdet att döda dem.
Jag ska låta mina ögon vaka över dem,
inte till deras lycka utan till olycka.”
5 När Herren, härskarornas Herre, rör vid jorden,
smälter den,
och alla som bor där sörjer.
Hela jorden reser sig som Nilen
och sänker sig igen, som Egyptens flod.
6 Han bygger sin loftgång[a] i himlen,
och sätter upp sitt valv på jorden.
Han kallar på havets vatten
och häller ut det på jordytan.
Herren är hans namn.
7 ”Är ni inte i mina ögon likvärdiga med nubierna, ni israeliter? säger Herren.
Förde jag inte ut Israel ur Egypten,
filistéerna från Kaftor[b]
och araméerna från Kir?
8 Herren, Herren har ögonen
på detta syndiga rike.
Jag ska utplåna det från jordens yta.
Men helt och hållet ska jag inte
utplåna Jakobs ätt, säger Herren.
9 Jag har befallt att Israels folk ska skakas
bland alla folk
som man skakar vete i ett såll,
utan att det minsta korn faller till marken.
10 Men alla syndare bland mitt folk ska dö för svärd,
dessa som säger:
’Det onda kommer inte att röra oss,
det drabbar inte oss.’
Israel ska byggas upp igen
11 Den dagen ska jag åter bygga upp
Davids fallna hydda,[c]
mura igen dess sprickor,
resa upp det som ligger i ruiner
och bygga upp den som i gångna tider,
12 så att de kan inta det som är kvar av Edom
och alla de folk över vilka mitt namn har utropats.[d]
Så säger Herren som gjorde allt detta.
13 Den tid kommer, säger Herren,
då plöjaren följer tätt efter den som skördar
och vintramparen efter den som sår,
då bergen dryper av druvsaft
och alla höjder flödar över.
14 Jag ska låta mitt folk Israel
återvända från exilen.
De ska bygga upp städerna som legat i ruiner
och bo i dem igen,
och de ska plantera vingårdar
och få dricka vin från dem,
anlägga trädgårdar
och njuta av deras frukt.
15 Jag ska plantera dem i deras eget land,
och de ska aldrig mer ryckas upp
ur det land som jag har gett dem,
säger Herren, din Gud.”
Amos 9
Svenska 1917
9 Jag såg HERREN stå invid altaret, och han sade: Slå till pelarhuvudena, så att trösklarna bäva, och låt spillrorna falla över huvudet på alla där. Deras sista kvarleva skall jag sedan dräpa med svärd. Ingen av dem skall kunna undfly, ingen av dem kunna rädda sig.
2 Om de än bröte sig in i dödsriket, så skulle min hand hämta dem fram därifrån; och fore de än upp till himmelen, så skulle jag störta dem ned därifrån.
3 Gömde de sig än på toppen av Karmel, så skulle jag där leta fram dem och hämta dem ned; och dolde de sig än undan min åsyn på havets botten, så skulle jag där mana ormen fram att stinga dem.
4 Om de läte föra sig bort i fångenskap av sina fiender, skulle jag bjuda svärdet att där komma och dräpa dem. Ja, jag skall låta mitt öga vila på dem, till deras olycka och icke till deras lycka.
5 Ty Herren, HERREN Sebaot, han som rör vid jorden, då försmälter den av ångest och alla dess inbyggare sörja, ja, hela jorden höjer sig såsom Nilen och sjunker åter såsom Egyptens flod;
6 han som bygger sin sal i himmelen och befäster sitt valv över jorden, han som kallar på havets vatten och gjuter det ut över jorden -- HERREN är hans namn.
7 Ären I icke för mig lika med etiopiernas barn, I Israels barn? säger HERREN. Förde jag icke Israel upp ur Egyptens land och filistéerna ifrån Kaftor och araméerna ifrån Kir?
8 Se, Herrens, HERRENS ögon äro vända mot detta syndiga rike, och jag skall förgöra det från jordens yta. Dock vill jag icke alldeles förgöra Jakobs hus, säger HERREN.
9 Ty se, jag skall låta ett bud utgå, att Israels hus må bliva siktat bland alla hednafolken, såsom siktades det i ett såll; icke det minsta korn skall falla på jorden.
10 Alla syndare i mitt folk skola dö för svärdet, de som nu säga: »Oss skall olyckan ej nalkas, över oss skall den icke komma.»
11 På den dagen skall jag upprätta Davids förfallna hydda; jag skall mura igen dess revor och upprätta dess ruiner och bygga upp den, sådan den var i forna dagar;
12 så att de få taga i besittning vad som är kvar av Edom och av alla hedningar som hava uppkallats efter mitt namn, säger HERREN, han som skall göra detta.
13 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då plöjaren skall följa skördemannen i spåren, och druvtramparen såningsmannen, då bergen skola drypa av druvsaft och alla höjder skola försmälta.
14 Då skall jag åter upprätta mitt folk Israel; när de bygga upp sina ödelagda städer, skola de ock få bo i dem; när de plantera vingårdar, skola de ock få dricka vin från dem; när de anlägga trädgårdar, skola de ock få äta deras frukt.
15 Jag skall då plantera dem i deras eget land, och de skola icke mer ryckas upp ur det land som jag har givit dem, säger HERREN, din Gud.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.