Församlingen förföljs och skingras

(A) Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

(B) Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse.

Filippus i Samaria

(C) De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. (D) Filippus[a] kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: (E) från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. (F) Och det blev stor glädje i den staden.

(G) Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi[b] och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, 10 och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" 11 De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. 12 Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde.

Apostlabesök i Samarien

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 (H) Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 (I) Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 (J) Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. 22 Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 (K) Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig."

25 Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.

Den etiopiske hovmannen

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde."[c] 27 [d]Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman[e] som var eunuck[f] och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake.[g] Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den."

30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa[h] profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 [i]Stället i Skriften som han läste var detta:[j]

Som ett får som förs bort till slakt,
        som ett lamm som är tyst
    inför den som klipper det,
        så öppnade han inte sin mun.
33 Genom hans förnedring
        blev hans dom upphävd.
    Vem kan räkna hans släkte,
        eftersom hans liv rycks bort[k]
            från jorden?

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" 35 Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

36 När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"[l] 38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. 39 När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje.

40 (L) Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea.[m]

Footnotes

  1. 8:5 Filippus   var en av de sju församlingstjänarna, 6:5.
  2. 8:9 en man vid namn Simon som utövade magi   Senare texter från fornkyrkans tid berättar att Simon trollkarlen längre fram blev en kraftfull motståndare till den kristna församlingen.
  3. 8:26 mitt på dagen   Annan översättning: "söderut".
  4. 8:27 Ps 68:32.
  5. 8:27 etiopisk hovman   Dvs nubier (från det nuvarande Sudan).
  6. 8:27 eunuck   Dvs kastrerad, ett inte ovanligt krav på Orientens hovmän.
  7. 8:27 Kandake   Den etiopiska drottningens titel, som senare kommit att uppfattas som egennamn.
  8. 8:30 hörde honom läsa   Under antiken läste man normalt högt även när man var ensam.
  9. 8:32f Jes 53:7f.
  10. 8:32f Jes 53:7f (Septuaginta).
  11. 8:33 rycks bort   Annan översättning: "upphöjs".
  12. 8:36 Senare handskrifter tillägger (vers 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."
  13. 8:40 Caesarea   Den romerske ståthållarens residensstad (12:19, 25:1), ca 8 mil norr om Ashdod.

Saul förföljer de troende

Även Saul tyckte det var rätt att man dödade honom. Samma dag bröt en svår förföljelse ut mot församlingen i Jerusalem och alla utom apostlarna skingrades över hela Judeen och Samarien. Men några fromma män kom och begravde Stefanos under stor dödsklagan. Saul var mycket grym mot församlingen. Han trängde sig in i hus efter hus och släpade ut män och kvinnor och satte dem i fängelse.

Men de som hade skingrats vandrade omkring och förkunnade evangelium överallt dit de kom. Filippos[a] gick till huvudstaden i Samarien och förkunnade Kristus där. Folkskaran lyssnade uppmärksamt till vad han hade att säga när de såg de tecken han gjorde. Många orena andar drevs ut och lämnade sina offer under högljudda rop och många som hade varit förlamade eller handikappade på annat sätt blev botade. Därför blev det stor glädje i staden.

Filippos och trollkarlen Simon

Där fanns också en man som hette Simon. Han hade sysslat med trolldom i staden och fått folket att häpna i Samarien. Han påstod sig själv vara något stort 10 och alla drogs till honom, både små och stora, och sa: ”Han är en Guds kraft, den som kallas Den stora kraften.” 11 Då han så länge hade gjort dem häpna med sina trollkonster var de anhängare till honom. 12 Men nu började folket istället tro på Filippos budskap om Guds rike och Jesus Kristus och de, både män och kvinnor, lät döpa sig. 13 Simon själv kom också till tro och blev döpt. Sedan följde han Filippos vart han gick och han häpnade över de tecken och under som skedde.

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, skickade de dit Petrus och Johannes. 15 När de kom dit, bad de att de skulle få den heliga Anden. 16 För Anden hade ännu inte kommit över någon av dem utan de var bara döpta i Herren Jesus namn. 17 Men Petrus och Johannes lade sina händer på dem och då fick de den heliga Anden.

18 När Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, erbjöd han dem pengar 19 och sa: ”Låt mig också få den här makten, så att den får den heliga Anden som jag lägger händerna på.”

20 Men Petrus svarade: ”Både du och dina pengar ska gå förlorade om du tror att man kan köpa Guds gåva! 21 Du har ingen rätt till det här för ditt hjärta är inte rättsinnigt inför Gud. 22 Vänd om från denna din ondska och be till Herren, så kanske han förlåter dig ditt hjärtas avsikter. 23 Jag ser att du fortfarande sitter fast i bitterhet och orättens fångenskap.”

24 Då svarade Simon: ”Be för mig till Herren, så att jag inte drabbas av det som ni har sagt!”

25 Och sedan Petrus och Johannes hade vittnat och förkunnat Herrens ord, återvände de till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet också i flera samariska byar.

Filippos och den etiopiska hovmannen

26 En ängel från Herren visade sig nu för Filippos och sa till honom: ”Gå söderut[b] på ökenvägen som går mellan Jerusalem och Gaza”, 27 och Filippos lydde genast. Där på vägen kom då en hög tjänsteman som arbetade vid hovet hos Kandake, den etiopiska drottningen. Han hade ansvar för hela hennes skattkammare. Men nu hade han rest till Jerusalem för att tillbe 28 och var på väg tillbaka i sin vagn där han satt och högläste profeten Jesaja.

29 Då sa Anden till Filippos: ”Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den!” 30 Filippos skyndade fram och när han hörde mannen läsa profeten Jesaja, frågade han: ”Förstår du vad du läser?”

31 Mannen svarade: ”Hur skulle jag kunna det om ingen förklarar för mig?” Sedan bad han Filippos stiga upp i vagnen och sätta sig bredvid honom. 32 Det ställe i Skriften han just hade läst var detta:

”Han var som ett får som förs bort för att slaktas,
    tyst som ett lamm som står tyst när man klipper det,
han öppnade inte sin mun.
33     Genom hans förnedring togs hans dom bort.
Vem i hans släkte kan beskriva det,
    för hans liv rycktes bort från jorden?”[c]

34 Mannen frågade Filippos: ”Säg mig, vem talar profeten om, sig själv, eller om någon annan?” 35 Då började Filippos att med hjälp av detta ställe i Skriften förklara evangeliet om Jesus. 36 Och när de åkte där längs vägen, kom de fram till ett ställe med vatten. Då sa den etiopiska mannen: ”Titta, där finns vatten! Finns det något som hindrar att jag blir döpt här?”[d] 38 Sedan gav han order om att stanna vagnen och de steg ner i vattnet tillsammans och Filippos döpte honom.

39 Men när de kom upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippos och mannen såg honom inte mer men han fortsatte glad sin resa.

40 Filippos befann sig nu i Ashdod och han gick sedan från stad till stad och förkunnade evangelium tills han kom till Caesarea.

Footnotes

  1. 8:5 Filippos var en av de sju medhjälparna i församlingen i Jerusalem. Jfr 6:5.
  2. 8:26 Eller: Gå ut vid middagstiden.
  3. 8:33 Se Jes 53:7-8. Citatet här skiljer sig något från texten i Jesaja.
  4. 8:36 En del senare handskrifter har med en extra vers: 37 Filippos svarade: ”Om du tror av hela ditt hjärta.” Och mannen svarade: ”Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.”