Daniels syn av de fyra djuren

I den babyloniske kungen Belshassars första regeringsår[a] hade Daniel en dröm och såg en syn medan han låg på sin bädd. Sedan skrev han ner drömmen och återgav huvudinnehållet.

Daniel sade: Jag såg i en syn om natten hur himlens fyra vindar rörde upp det stora havet. Och fyra stora djur steg upp ur havet, det ena inte likt det andra.

(A) Det första liknade ett lejon men hade vingar[b] som en örn. Medan jag betraktade det rycktes vingarna av från djuret, och det restes upp från jorden och stod på två fötter som en människa. Och det fick ett mänskligt hjärta.

Sedan fick jag se ett annat djur, det andra i ordningen. Det liknade en björn, och det reste sig på sin ena sida, och det hade tre revben i gapet mellan tänderna. Det fick befallningen: Res dig och sluka mycket kött!

Därefter fick jag se ännu ett djur. Det liknade en leopard men hade fyra fågelvingar på sidorna. Djuret hade fyra huvuden, och det fick stor makt.

Sedan fick jag i min syn om natten se ett fjärde djur, som var skrämmande, fruktansvärt och mycket starkt. Det hade stora tänder av järn, det slukade och krossade och trampade det som blev kvar under fötterna. Det var olikt alla de tidigare djuren och hade tio horn. (B) Men medan jag betraktade hornen fick jag se hur ett annat horn sköt upp mellan dem, ett litet horn som stötte bort tre av de tidigare hornen. Det hornet hade ögon som liknade människoögon och en mun som talade stora ord.

Den Gamle och Människosonen

(C) Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var vita som snö och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och dess hjul var av flammande eld. 10 (D) En ström av eld flödade och gick ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom, och tiotusen gånger tiotusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma, och böcker öppnades.

11 Jag fortsatte att se på, eftersom hornet talade så stora ord. Medan jag såg blev djuret dödat, och kroppen förstördes och kastades i den brinnande elden. 12 De andra djuren miste också sin makt, och deras livstid var bestämd till tid och stund.

13 (E) I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar. Han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom.[c] 14 (F) Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk ska tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte ska ta slut, och hans rike ska inte förstöras.

Synerna förklaras

15 Jag, Daniel, blev oroad i min ande, och synen jag hade haft skrämde mig. 16 Då gick jag fram till en av dem som stod där och bad honom om en förklaring till allt detta, och han gav mig denna tydning: 17 ”De fyra stora djuren betyder att fyra kungar ska uppstå på jorden. 18 Men den Högstes heliga ska ta emot riket och behålla det för evigt, ja, i evigheters evighet.”

19 Därefter ville jag få en förklaring till det fjärde djuret som var olikt alla de andra, det som var så skrämmande och hade tänder av järn och klor av koppar och slukade och krossade och trampade det som var kvar under fötterna. 20 Jag ville också förstå de tio hornen på dess huvud, och det nya hornet som sköt upp och fick tre andra horn att falla av och som hade ögon och en mun som talade stora ord och såg större ut än de andra. 21 (G) Och jag såg hur det hornet förde krig mot de heliga och besegrade dem, 22 tills den Gamle kom och domen föll till förmån för den Högstes heliga och tiden var inne då de heliga fick ta riket i besittning.

23 Då svarade han: ”Det fjärde djuret betyder att ett fjärde rike ska uppstå på jorden, ett som är olikt alla de andra rikena. Det ska sluka hela jorden och trampa ner och krossa den. 24 (H) De tio hornen betyder att tio kungar ska uppstå i det riket, och efter dem ska en annan uppstå som är olik de förra och som ska slå ner tre kungar. 25 (I) Han ska tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han ska bestämma sig för att förändra heliga tider och lagar, och de ska ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid. 26 Men dom ska hållas, och hans välde ska tas ifrån honom och han ska fördärvas och förgöras för alltid. 27 Men riket, väldet och makten över alla riken under himlen ska ges åt det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla välden ska tjäna och lyda det.”

28 (J) Här slutar drömmen. Men jag, Daniel, fylldes av många oroliga tankar och mitt ansikte bleknade. Men drömmen bevarade jag i mitt hjärta.

Daniels syn av baggen och bocken

(K) I kung Belshassars tredje regeringsår[d] såg jag, Daniel, en syn efter den jag först hade sett. I synen såg jag att jag var i Susas borg[e] i provinsen Elam. I synen såg jag att jag var vid floden Ulai.

När jag såg upp fick jag se en bagge med två horn stå framför floden. Båda hornen var höga, men det ena var högre än det andra, och det som var högre sköt upp sist. Jag såg baggen stånga mot väster, norr och söder, och inget djur kunde stå emot honom och ingen kunde rädda någon ur hans våld. Han gjorde som han ville och blev mäktig.

Jag funderade över detta, och se, då kom en bock västerifrån. Han gick fram över hela jorden utan att röra vid marken, och han hade ett väldigt horn i pannan. Han närmade sig baggen med de båda hornen som jag hade sett stå framför floden, och han rusade emot honom i stort raseri. Jag såg honom komma ända inpå baggen och rasande störta sig över honom, och han stångade baggen och krossade hans båda horn så att baggen inte hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till marken och trampade på honom. Det fanns ingen som kunde rädda baggen ur hans våld.

(L) Bocken blev mycket mäktig. Men när han var som starkast, brast det stora hornet och fyra andra stora horn kom upp i dess ställe, riktade åt himlens fyra väderstreck.

(M) Från ett av dem sköt det ut ett nytt litet horn, som växte kraftigt mot söder och öster och mot det härliga landet[f]. 10 (N) Det växte ända upp till himlens här och kastade ner en del av hären och av stjärnorna till jorden och trampade på dem. 11 (O) Det förhävde sig till och med mot härens furste och tog ifrån honom det dagliga offret[g], och platsen där hans helgedom stod revs ner. 12 Tillsammans med det dagliga offret blev en härskara utlämnad på grund av avfallet. Och hornet slog sanningen till jorden och hade framgång i vad det gjorde.

13 Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan helig frågade den som talade: ”Hur lång tid avser synen om det dagliga offret och det förödande avfallet som gör att både helgedom och härskara förtrampas?” 14 Då svarade han mig: ”Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar[h]. Sedan ska helgedomen renas och återställas.”

Ängeln Gabriel förklarar synen

15 När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den, fick jag se en gestalt som såg ut som en man stå framför mig. 16 Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade: ”Gabriel![i] Tyd synen för honom.”

17 Då kom han nära platsen där jag stod. Men jag blev förskräckt när han kom, och jag föll ner på mitt ansikte. Han sade till mig: ”Du människobarn, du bör förstå att synen syftar på den sista tiden.” 18 (P) Medan han talade med mig sjönk jag bedövad ner med mitt ansikte mot jorden. Men han rörde vid mig och reste mig upp igen.

19 Sedan sade han: ”Jag ska låta dig veta vad som ska ske vid slutet av vreden, för det syftar på den sista tiden. 20 Baggen som du såg, han med de två hornen, är Mediens och Persiens kungar. 21 Men den raggiga bocken är Greklands[j] kung, och det stora hornet mellan hans ögon är den förste kungen.

22 Men att det brast och att fyra andra uppstod i stället, det betyder att fyra riken ska uppstå av hans folk, men inte med samma kraft som hans.

23 Vid slutet av deras välde, när syndarna har fyllt sitt mått, ska det uppstå en fräck och listig kung. 24 Han ska bli stor i kraft, men inte genom egen styrka. Han ska orsaka ett fruktansvärt fördärv och lyckas med det han gör. Han ska fördärva mäktiga män och även det heliga folket. 25 Genom sin list ska han lyckas med sitt svek. Han ska se sig själv som överlägsen och fördärva många mitt i deras trygghet. Ja, han ska resa sig mot furstarnas Furste, men han ska krossas utan hjälp av människohand. 26 Synen om kvällar och morgnar som här har förkunnats är sann. Men du ska gömma synen, för den syftar på en avlägsen framtid.”

27 Men jag, Daniel, blev kraftlös och låg sjuk en tid. Sedan steg jag upp och utförde min tjänst hos kungen. Jag var förstummad av synen, men ingen förstod den.

Footnotes

  1. 7:1 Belshassars första regeringsår   År 553 f Kr, då Belshassar fick överta regeringsmakten medan hans far Nabonidus flyttade till den västarabiska oasen Tema.
  2. 7:4 lejon … vingar   Ett vanligt motiv på mesopotamiska skulpturer.
  3. 7:13 Citeras av Jesus, Människosonen, i Matt 24:30, 26:64, Mark 13:26, 14:62, Luk 21:27.
  4. 8:1 Belshassars tredje regeringsår   År 551 f Kr.
  5. 8:2 I synen såg jag att jag var i Susas borg   Annan översättning: ”I synen såg jag – jag var då i Susas borg”. Susa låg 30 mil öster om Babel och blev längre fram en av perserrikets huvudstäder (Neh 1:1f, Est 1:2f).
  6. 8:9 det härliga landet   Israel (jfr 11:41).
  7. 8:11 tog ifrån honom det dagliga offret   Den grekiske kungen Antiokus IV Epifanes avskaffade brännoffren (4 Mos 28:3) i Jerusalems tempel någon gång under året 168 f Kr (1 Mack 1:44f).
  8. 8:14 Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar   2300 missade offertillfällen eller 1150 dagar, alltså tre år och två månader. Templet återinvigdes av mackabeerna i december 165 f Kr (1 Mack 4:52).
  9. 8:16 Gabriel   Betyder ”Guds hjälte”, ärkeängel som senare frambar budskapet om Jesu födelse till Maria (Luk 1:26).
  10. 8:21 Grekland   Hebr. Javán, jfr Jonien (även i 10:20, 11:2). Grekerna fick världsvälde genom Alexander den store (336-323 f Kr), som besegrade perserriket (baggen). Vid toppen av sin makt avled han 323 f Kr, varpå hans rike splittrades i fyra delar (vers 22).

Drömmen om fyra djur

Under Belshassars första år[a] som kung i Babylonien hade Daniel en dröm och såg syner medan han låg där på sin bädd. Han skrev ner drömmen och återgav dess huvudsakliga innehåll. Daniel berättade:

”I en syn om natten såg jag hur himlens fyra vindar rörde upp det stora havet. Fyra stora djur steg upp ur havet, och de var alla olika.

Det första liknade ett lejon[b], men det hade örnvingar. Medan jag betraktade det slets vingarna av, och det restes från marken och ställdes på två ben som en människa, och det gavs också en människas förstånd.

Jag såg ett annat djur, och detta andra såg ut som en björn. Det reste sig på sin ena sida och hade tre revben i gapet mellan tänderna. Det fick uppmaningen: ’Res dig! Sluka mycket kött!’

Därefter såg jag ett djur till, och det liknade en leopard. Men på ryggen hade det fyra vingar lika fågelvingar. Det hade fyra huvuden och fick en stor makt.

Sedan såg jag i synerna om natten ett fjärde djur, mycket förskräckligt, skräckinjagande och enormt starkt. Det hade stora tänder av järn. Det slukade och krossade och trampade under sina fötter det som fanns kvar. Det var annorlunda än de övriga djuren, och det hade tio horn.

Medan jag betraktade hornen fick jag se ett annat, mindre horn skjuta upp mellan dem. Tre av de förra hornen drogs bort framför det. Detta horn hade ögon som en människa och en skrytsam mun.

Jag såg hur troner blev utplacerade och den Evige bortom all tid[c] tog plats.

Hans kläder var vita som snö,
    och hans hår som ren ull.
Hans tron var eldslågor och dess hjul flammande eld.
10     Framför honom flöt en flod av eld.
Tusen och åter tusen betjänade honom.
    Tiotusen och åter tiotusen stod inför honom.
Rättegången tog sin början och böcker slogs upp.

11 Jag fortsatte att betrakta det för hornets skrytsamma ords skull. Medan jag betraktade det blev djuret dödat, och dess kropp förstördes och kastades i den brinnande elden. 12 De andra djurens makt togs ifrån dem, men de tilläts att leva ännu en bestämd tid och stund.

13 I mina syner om natten fick jag sedan se någon som liknade en människoson komma på himlens moln. Han närmade sig den Evige bortom all tid och fördes fram inför honom. 14 Åt honom gavs makt, ära och rike. Människor från alla folk, nationer och språk tillbad honom. Hans välde är evigt och ska aldrig ta slut, och hans rike ska aldrig gå under.

Uttydning av drömmen

15 Jag, Daniel, var djupt omskakad inombords, och synerna jag hade sett skrämde mig. 16 Jag gick fram till en av dem som stod där och frågade honom vad alltsammans betydde. Han förklarade det för mig: 17 ’De fyra stora djuren är fyra riken som ska uppstå på jorden. 18 Men den Högstes heliga ska få riket och äga det för evigt, i evigheters evigheter.’

19 Sedan ville jag veta den sanna innebörden av det fjärde djuret, det som var olikt alla de andra, så fruktansvärt skräckinjagande, med tänder av järn och klor av koppar, och som slukade och krossade och trampade under sina fötter det som fanns kvar. 20 Jag ville också veta om de tio hornen på dess huvud och om det nya hornet som sköt upp och för vilket de tre andra föll – hornet med ögon och en skrytsam mun och som såg större ut än de övriga. 21 Jag såg att hornet förde krig mot de heliga och besegrade dem, 22 tills den Evige bortom all tid kom och domen avkunnades och gav den Högstes heliga rätt, och de heliga fick ta riket i besittning.

23 Han sa vidare: ’Det fjärde djuret är ett fjärde rike som ska uppstå på jorden, olikt alla de andra rikena. Det ska uppsluka hela världen, trampa ner den och krossa den.[d] 24 De tio hornen är tio kungar som ska uppstå i detta rike, och efter dem ytterligare en, som är olik de övriga och som ska slå ner tre kungar. 25 Han ska tala mot den Högste, förfölja den Högstes heliga och försöka att förändra tider och lagar. De ska lämnas i hans händer under en tid och två tider och en halv tid[e].

26 Men en domstol ska sammanträda och ta ifrån honom hans välde och förgöra och utplåna det för all framtid. 27 Sedan ska väldet, makten och rikenas storhet under hela himlen ges till det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla härskare ska tjäna och lyda honom.’

28 Detta är slutet på skildringen. Jag, Daniel, var djupt oroad av mina tankar, och jag bleknade, men jag behöll allt detta för mig själv.”

Israels öde

(8:1—12:13)

Synen om baggen och bocken

Under kung Belshassars tredje regeringsår[f] hade jag, Daniel, en syn efter den jag först hade sett. I min syn såg jag mig själv i Susa, den befästa staden i provinsen Elam, och i min syn såg jag mig stå vid floden Ulaj. När jag såg mig omkring, fick jag se en bagge med två horn stå vid flodstranden. Hornen var långa, men det ena var längre än det andra, och det längre hade vuxit fram senare. Jag såg baggen stånga mot väster, norr och söder. Inget djur kunde stå emot den, och ingen kunde rädda något ur dess våld. Den gjorde vad den ville och blev mycket mäktig.

Medan jag funderade över detta dök plötsligt en bock upp från väster. Den for fram över hela jorden utan att vidröra marken, och den hade ett stort horn i pannan. Den kom mot baggen med de två hornen, den som jag hade sett stå vid flodstranden, och anföll den i stort raseri. Jag såg den rusa inpå baggen och ursinnigt stöta till den, så att dess båda horn bröts av. Baggen hade ingen kraft att stå emot, utan bocken stångade omkull den på marken och trampade ner den, och det fanns ingen som kunde rädda baggen ur dess våld.

Bocken blev oerhört mäktig, men när den stod på höjden av sin makt bröts det stora hornet av, och i stället växte det fram fyra framstående horn mot himlens fyra väderstreck. Från ett av dem kom ytterligare ett horn, som först var litet men växte starkt mot söder, öster och mot det härliga landet. 10 Det växte ända upp till himlens härskara och kastade några av denna här och några stjärnor ner till jorden och trampade ner dem. 11 Det nådde till och med upp till härens furste och tog bort från honom det dagliga offret och skändade helgedomen. 12 För överträdelsens skull överlämnades hären och det dagliga offret åt det, och det kastade ner sanningen på marken och hade framgång i vad det än företog sig.[g]

13 Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan av de heliga sa till denne som talade: ”Hur lång tid gäller synen om det dagliga offret, den skändande överträdelsen och helgedomen och hären som trampas ner?” 14 Denne sa till mig[h]: ”Efter 2 300 kvällar och morgnar ska helgedomen återställas till sin rätt[i].”

Uttydning av synen

15 När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den stod någon framför mig som såg ut som en man. 16 Jag hörde en mansröst ropa tvärs över Ulaj: ”Gabriel, berätta för denne vad synen betyder!” 17 Han kom fram till mig där jag stod, men när han närmade sig blev jag förskräckt och föll ner med ansiktet mot marken. Han sa till mig: ”Du människa, du måste förstå att synen gäller den sista tiden.” 18 Medan han talade till mig var jag i djup sömn, med ansiktet mot marken. Sedan vidrörde han mig och hjälpte mig upp på fötter. 19 Han sa: ”Jag ska låta dig veta vad som kommer att hända under vredens sista tid, för det här gäller den sista tiden.

20 Baggen med de två hornen, som du såg, är Mediens och Persiens kungar. 21 Den raggiga bocken är Greklands kung, och det stora hornet i dess panna är den förste kungen. 22 Att det bröts av och fyra andra växte fram i dess ställe betyder att fyra riken ska uppstå ur hans folk, men de har inte samma styrka.

23 Mot slutet av deras regering, när de har fullföljt överträdelserna, ska en ondsint kung, en intrigernas mästare, uppstå. 24 Hans makt ska vara mycket stor, men den kommer inte från honom själv. Han ska vålla en häpnadsväckande förödelse och lyckas i vad han än gör. Han ska fördärva mäktiga män och heligt folk. 25 Med sin skicklighet får han bedrägerierna att lyckas. Han ska ha höga tankar om sig själv och fördärva många i deras trygghet. Han ska till och med vända sig mot furstarnas Furste. Men han kommer att krossas utan mänskligt ingripande.

26 Synen om 2 300 kvällar och morgnar som är omtalad här är sann. Men håll synen hemlig, för den gäller en avlägsen framtid.”

27 Jag, Daniel, blev matt och låg sjuk i flera dagar. Sedan steg jag upp och utförde min tjänst hos kungen. Men jag var förskräckt av synen och kunde inte förstå den.

Footnotes

  1. 7:1 553 f.Kr.
  2. 7:4 ff. Lejonet var en känd symbol för Babylonien. Djurbilderna i denna syn representerar de kommande världsrikena på ett liknande sätt som delarna i statyn i kap. 2.
  3. 7:9 Mer ordagrant den Gamle av dagar, traditionellt tolkad som Gud som sätter sig till doms.
  4. 7:23 Det är omdiskuterat huruvida detta avsnitt är poesi eller inte; här tolkas de som prosa.
  5. 7:25 Tid används här i betydelsen ett år, och därmed är tidsangivelsen tre och ett halvt år.
  6. 8:1 551 f.Kr.
  7. 8:12 Grundtextens innebörd är mycket osäker.
  8. 8:14 Enligt bl.a. Septuaginta till honom.
  9. 8:14 Det hebreiska ordet kommer från rättfärdig(het)/rättfärdiga/göra rättfärdig.