Nebukadnessars dröm

(A) I sitt andra regeringsår[a] hade Nebukadnessar drömmar som gjorde honom orolig och sömnlös. (B) Då kallade kungen till sig sina spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldeer[b] för att de skulle tala om för honom vad han hade drömt. Och de kom och trädde fram inför kungen.

Kungen sade till dem: ”Jag har haft en dröm, och min ande är orolig. Jag vill veta vad jag drömt.” (C) Då sade kaldeerna till kungen på arameiska[c]: ”Må kungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare så ska vi tyda den.” (D) Kungen svarade kaldeerna: ”Detta är mitt fasta beslut: Om ni inte förklarar drömmen för mig och tyder den ska ni huggas i stycken och era hus göras till sophögar. Men om ni berättar drömmen för mig och tyder den ska ni få gåvor och lön och stor ära av mig. Säg mig därför drömmen och dess tydning.” De svarade för andra gången: ”Kungen bör berätta drömmen för sina tjänare, så ska vi tala om vad den betyder.”

Kungen svarade: ”Jag märker tydligt att ni vill vinna tid, eftersom ni ser att detta är mitt fasta beslut. Om ni inte säger mig drömmen kan domen över er bara bli en. Ni har kommit överens om att ljuga och bedra i hopp om att tiderna ska förändras. Säg mig nu vad jag drömt, så vet jag att ni också kan tyda det för mig.”

10 Kaldeerna svarade kungen: ”Det finns ingen människa på jorden som kan säga det kungen vill veta. Ingen kung, hur stor och mäktig han än varit, har någonsin begärt något sådant av någon spåman, besvärjare eller kaldé. 11 Det som kungen begär är för svårt. Det finns ingen som kan berätta det för kungen, ingen utom gudarna. Men de bor inte bland de dödliga.”

12 Detta gjorde kungen så vred och rasande att han befallde att alla de vise i Babel skulle förgöras.[d] 13 När befallningen hade gått ut och man skulle döda de vise männen, sökte man också efter Daniel och hans vänner för att döda dem.

14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för kungens livvakter[e] som hade gått ut för att döda de vise i Babel. 15 Han frågade Arjok, kungens befälhavare: ”Varför har kungen gett en så sträng befallning?” Arjok talade om för Daniel hur det var. 16 Daniel gick då in till kungen och bad att få tid på sig, så skulle han ge kungen tydningen.

17 Sedan gick Daniel hem och förklarade saken för sina vänner Hananja, Mishael och Asarja. 18 Han uppmanade dem att be om nåd från himlens Gud, så att hemligheten skulle uppenbaras och Daniel och hans vänner inte skulle dödas tillsammans med de övriga vise i Babel.

19 Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlens Gud 20 (E) och sade:

”Lovat är Guds namn
        från evighet till evighet,

för vishet och makt tillhör honom.

21 (F) Han låter tider och stunder skifta,

han avsätter kungar

        och tillsätter kungar,

han ger de visa deras vishet

        och de förståndiga
            deras förstånd.
22 (G) Han uppenbarar
        det som är djupt och fördolt,

han vet vad som finns i mörkret

        och ljuset bor hos honom.

23 Dig, mina fäders Gud,

        tackar och prisar jag

för att du gett mig vishet

        och förmåga
    och uppenbarat för mig
        det vi bad dig om.

Du har visat oss

        vad kungen ville veta.”

24 Sedan gick Daniel till Arjok som hade fått order av kungen att förgöra de vise i Babel. Han kom in och sade till honom: ”Döda inte de vise i Babel. För mig till kungen, så ska jag ge honom tydningen.” 25 Genast förde Arjok Daniel till kungen och sade till honom: ”Jag har funnit en man bland de judiska fångarna som kan ge kungen tydningen.” 26 (H) Kungen sade till Daniel, som hade fått namnet Belteshassar: ”Kan du verkligen berätta drömmen för mig, vad jag såg och vad det betyder?” 27 Daniel svarade kungen:

”Den hemlighet som kungen vill veta kan inga vise män, besvärjare, spåmän eller stjärntydare[f] berätta för kungen. 28 Men det finns en Gud i himlen som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar veta vad som ska ske i kommande dagar. Detta var din dröm och synen du såg på din bädd: 29 När du, o konung, låg på din bädd, började du tänka på vad som ska ske i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske. 30 (I) Denna hemlighet har uppenbarats för mig, inte för att jag har mer vishet än alla andra levande varelser, utan för att kungen skulle få veta tydningen så att du förstår ditt hjärtas tankar.

31 O konung, du såg i din syn en stor staty, hög och med strålande glans. Den stod framför dig, och den var skrämmande att se. 32 Huvudet på statyn var av fint guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar.[g] 33 Benen var av järn, och fötterna delvis av järn och delvis av lera.

34 Medan du såg på den revs en sten loss, men inte av människohänder, och den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. 35 (J) Då krossades alltsammans, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna[h] om sommaren, och vinden förde bort det så att inte ett spår fanns kvar. Men stenen[i] som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.

36 Det var drömmen, och nu vill vi säga kungen vad den betyder[j]: 37 (K) Du, o konung, är kungarnas kung. Himlens Gud[k] har gett dig rike, styrka, makt och ära. 38 (L) I din hand har han gett människorna, markens djur och himlens fåglar, var de än bor, och han har satt dig att härska över dem alla. Du är det gyllene huvudet. 39 Men efter dig ska det uppstå ett annat rike, svagare än ditt, och därefter ett tredje rike av koppar som ska härska över hela jorden. 40 Det fjärde riket ska vara starkt som järn, för järn krossar och slår sönder allt. Så som järn förstör allt annat ska det krossa och förstöra.

41 Och att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det ska vara ett splittrat rike. Men det ska ha något av järnets fasthet, eftersom du såg att leran var blandad med järn. 42 Tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, och det betyder att riket ska vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Att du såg järnet blandat med lera betyder att människor ska blanda sig med varandra genom giftermål men ändå inte hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.

44 (M) Men i de kungarnas dagar ska himlens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet ska gå under och vars makt inte ska överlämnas till något annat folk. Det ska krossa och göra slut på alla de andra rikena, men självt ska det bestå för evigt. 45 (N) Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte av människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet.

Den store Guden har nu uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig.”

46 (O) Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte och tillbad Daniel och befallde att man skulle bära fram matoffer och rökelseoffer åt honom. 47 (P) Och kungen sade till Daniel: ”Er Gud är i sanning en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du kunde uppenbara denna hemlighet.”

48 (Q) Därefter upphöjde kungen Daniel och gav honom många stora gåvor och satte honom till herre över hela Babels provins och till högste föreståndare för alla de vise i Babel. 49 (R) På Daniels begäran utsåg kungen Shadrak, Meshak och Abed-Nego att förvalta Babels provins, medan Daniel själv stannade vid kungens hov.

Footnotes

  1. 2:1 andra regeringsår   I början av år 603 f Kr.
  2. 2:2 spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldeer   Spåmännen var drömtydare (1 Mos 41:8) medan besvärjarna var exorcister. Nationsbeteckningen ”kaldeer” kom att användas om stjärntydare (jfr de vise männen i Matt 2:1 med not).
  3. 2:4 på arameiska   Från 2:4-7:28 är boken skriven på kaldeernas språk arameiska.
  4. 2:12 alla de vise … förgöras   En liknande massavrättning av spåmän utfördes hundra år senare av Darejavesh I (jfr Esra 6:11).
  5. 2:14 livvakter   Annan översättning: ”slaktare”.
  6. 2:27 stjärntydare   Annan översättning (Vulgata): ”teckentydare” (även i 4:4, 5:7, 11).
  7. 2:32 guld … silver … koppar   En staty av dessa tre material hade rests ca 70 år tidigare av kung Esarhaddon (2 Kung 19:37), som också började bygga upp Mardukstemplet Esagila (1:2 med not). Enklare material användes särskilt för de delar som skulle täckas av tyg.
  8. 2:35 agnar från tröskplatserna   På tröskplatsen skilde man agnarna från vetet och lät vinden blåsa bort de lättviktiga agnarna (jfr Ps 1:4, Matt 3:12).
  9. 2:35 stenen   Profetisk bild för Messias (jfr Sak 3:9, Apg 4:11, 1 Petr 2:4f, 1 Kor 10:4).
  10. 2:36 vad den betyder   De fyra rikena tolkas ofta som Babel (500-tal f Kr), Medien-Persien (500-tal till 300-tal f Kr), Grekland (300-tal till första århundradet f Kr) och Rom (första århundradet f Kr och framåt). Tidsåldrar liknades ofta vid metaller, t ex redan på 700-talet f Kr av den grekiske författaren Hesiodos. Jfr synen i kap 7.
  11. 2:37 himlens Gud   Ett vanligt gudsnamn i zoroastrismen som spred sig vid denna tid.

Profetior över världens nationer

(2:1—7:28)

I sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar drömmar, och han blev orolig och kunde inte sova. Kungen gav order om att tillkalla magikerna, besvärjarna, trollkarlarna och astrologerna för att de skulle tala om för honom vad det var han hade drömt. De kom och ställde sig inför kungen.

Kungen sa till dem: ”Jag har haft en dröm som gör mig oroad, och jag vill veta vad det var för en dröm.” Då svarade astrologerna kungen på arameiska[a]: ”O kung, må du leva för evigt! Tala om drömmen för oss, dina tjänare, så ska vi sedan förklara vad den betyder.” Men kungen svarade astrologerna: ”Nej, detta är mitt fasta beslut: Om ni inte kan tala om för mig vad det var jag drömde och vad det betyder, ska ni huggas i stycken och era hus förvandlas till sophögar. Men om ni kan redogöra för drömmen och dess betydelse ska ni få både gåvor och belöningar och stora hedersbevis av mig. Så tala nu om för mig vad det var jag drömde och vad det betyder!” De sa än en gång: ”Må kungen tala om drömmen för sina tjänare, så ska vi berätta vad den betyder.” Kungen svarade: ”Jag inser tydligt att ni bara försöker vinna tid, eftersom ni förstår att mitt beslut står fast. Om ni inte kan tala om vad jag drömde, kan domen över er bara bli en. Ni har gjort en konspiration att tala om för mig falska och lögnaktiga ting, i hopp om att situationen ska förändras. Tala alltså nu om för mig vad jag har drömt, så vet jag att ni också kan säga vad det betyder!”

10 Astrologerna svarade kungen: ”Det finns ingen människa på jorden som kan tala om det kungen begär! Aldrig har någon kung, hur stor och mäktig han än har varit, bett om något liknande av en magiker, besvärjare eller astrolog. 11 Det kungen begär är för svårt. Det kan ingen uppenbara för kungen, förutom gudarna, och de bor ju inte bland människorna.”

12 Detta gjorde kungen så vred och rasande att han befallde att alla visa i Babylon skulle avrättas. 13 När påbudet om de visas avrättning hade utfärdats, sökte man även efter Daniel och hans kamrater, för att döda också dem. 14 Då talade Daniel med kloka, välvalda ord till Arjok, befälhavaren över kungens livvakt, som gått ut för att döda de visa i Babylon. 15 Han frågade Arjok, kungens befälhavare: ”Varför har kungen utfärdat en sådan sträng befallning?” Då berättade Arjok för Daniel vad som hade hänt. 16 Daniel gick in till kungen och bad om att få tid på sig, så skulle han berätta vad drömmen betydde.

17 Sedan gick han hem och talade om för sina kamrater Hananja, Mishael och Asarja hur det låg till. 18 Han uppmanade dem att be himlens Gud visa dem barmhärtighet och avslöja hemligheten, så att Daniel och hans kamrater inte skulle avrättas med de övriga visa i Babylon.

19 Om natten uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn. Daniel prisade då himlens Gud 20 och sa:

”Välsignat är Guds namn
    i all evighet,
för visheten och kraften är hans.
21     Han låter tider och skeden skifta.
Han avsätter kungar,
    och han tillsätter kungar.
Han ger de visa deras vishet
    och de förståndiga deras förstånd.
22 Han avslöjar det som är djupt och fördolt,
    han vet vad som finns i mörkret,
och hos honom bor ljuset.
23     Dig, mina förfäders Gud,
tackar och prisar jag,
    för du har gett mig vishet och kraft,
och nu har du låtit mig veta
    det som vi bad dig om.
Du har låtit oss veta
    svaret på kungens fråga.”

Daniel tyder drömmen

24 Sedan gick Daniel till Arjok, som fått befallningen av kungen att avrätta Babylons alla visa män, och sa till honom: ”Avrätta inte de visa i Babylon! För mig bara till kungen, så ska jag berätta för honom uttydningen.”

25 Arjok skyndade iväg med Daniel till kungen och sa till honom: ”Jag har hittat en man bland de judiska landsflyktiga som kan ge kungen uttydningen.”

26 Kungen frågade Daniel, som fått namnet Belteshassar: ”Kan du tala om för mig vad jag drömde och vad det betyder?”

27 Daniel svarade kungen: ”Den hemlighet kungen frågar om kan inga visa män, besvärjare, magiker eller teckentydare avslöja för kungen. 28 Men det finns en Gud i himlen som uppenbarar hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar veta vad som ska ske i framtiden[b]. Detta var din dröm och dina syner du hade på din bädd:

29 Du, o kung, låg på din bädd och kom att tänka på vad som ska ske i framtiden. Han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske. 30 Denna hemlighet har uppenbarats för mig, inte därför att jag skulle vara visare än alla andra levande varelser, utan för att du, o kung, ska få veta dess betydelse och förstå dina innersta tankar.

31 Du såg, o kung, i din syn en stor staty, en väldig, starkt glänsande staty framför dig, förskräcklig att se på. 32 Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar, 33 benen av järn och fötterna dels av järn och dels av lera.

34 Medan du såg på den rycktes en sten loss, men inte med människohänder. Den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. 35 Då krossades alltsammans, järn, lera, koppar, silver och guld, och blev som agnarna på tröskplatserna om sommaren, bortförda av vinden, så att inget spår av dem längre gick att finna. Men stenen som träffade statyn blev till ett stort berg som uppfyllde hela jorden. 36 Så var drömmen, och nu vill vi tala om för kungen vad den betyder.

37 Dig, o kung, kungarnas kung, har himlens Gud gett rike, makt, styrka och ära. 38 I din hand har han gett mänskligheten, var de än bor, markens djur och himlens fåglar, och låtit dig regera över dem alla. Du är huvudet av guld.[c]

39 Men efter dig uppstår ett annat rike, ringare än ditt, och därefter ett tredje rike av koppar. Det ska regera över hela jorden. 40 Det fjärde riket ska bli starkt som järn, och så som järnet krossar och slår sönder, så ska det krossa och bryta ner alla de andra. 41 Att du såg fötterna och tårna vara dels av lera, dels av järn, betecknar ett splittrat rike, som dock har något av järnets fasthet; du såg ju järnet vara blandat med lera. 42 Tårna, dels av järn och dels av lera, betyder att riket är delvis starkt, delvis svagt. 43 Att du såg järnet vara blandat med lera betyder att det trots giftermål människor emellan inte kan förbli enat, lika lite som järn och lera kan förenas med varandra.

44 Under dessa kungars tid kommer himlens Gud att upprätta ett rike som aldrig ska förstöras. Inte heller ska det överlämnas åt något annat folk. Det ska krossa och utplåna alla dessa andra riken och självt bestå för evigt. 45 Du såg ju att en sten rycktes loss från berget, utan människohänder, och krossade järn, koppar, lera, silver och guld.

Den store Guden har visat kungen vad som kommer att ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig.”

46 Då föll Nebukadnessar ner inför Daniel och tillbad honom och befallde att man skulle bära fram offer och tända rökelse inför honom. 47 Kungen sa till Daniel: ”Er Gud är sannerligen en Gud över alla gudar, en Herre över kungar, och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat avslöja denna hemlighet.”

48 Kungen utnämnde Daniel till ett högt ämbete och överöste honom med många gåvor. Han gjorde honom till härskare över hela provinsen Babylon, och han blev chef över alla de visa där. 49 På Daniels begäran utsåg kungen dessutom Shadrak, Meshak och Aved-Nego till att förvalta provinsen Babylon. Daniel själv stannade vid kungens hov.

Footnotes

  1. 2:4 Texten i 2:4b—7:28 är på arameiska, f.ö. på hebreiska.
  2. 2:28 Ordagrant: i kommande dagar” eller ”vid dagarnas slut.
  3. 2:38 Statyn framställer världsrikena Babylonien, Medo-Persien, Grekland (Alexander den Store) och Rom, som splittrades till olika europeiska stater som aldrig sedan dess kunnat enas.