Offertjänsten börjar på nytt

(A) När sjunde månaden[a] kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man i Jerusalem.

(B) Jeshua, Josadaks son, hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. (C) De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken där i länderna omkring. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och kvällens brännoffer. (D) De firade lövhyddohögtiden som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag, det bestämda antalet för varje dag. (E) Sedan offrade de det dagliga brännoffret och det som hörde till nymånaderna och till Herrens alla andra helgade högtider, och alla offer som de frivilligt bar fram åt Herren. Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd.

Grunden till templet läggs

(F) De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även mat, dryck och olja[b] till sidonierna och tyrierna, för att dessa skulle föra cederträ sjövägen[c] från Libanon till Jafo[d] enligt det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade gett dem. I det andra årets andra månad[e] efter att de kommit till Guds hus i Jerusalem påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och deras övriga bröder: prästerna, leviterna och alla de som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. De anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. (G) Jeshua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, åtog sig som en enda man att ha uppsikt över dem som arbetade med Guds hus. Det gjorde även Henadads söner med sina söner och bröder leviterna.

10 (H) När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel intog prästerna sina platser i ämbetsskrud med trumpeter. Leviterna, Asafs söner, hade cymbaler, och tillsammans prisade de Herren efter den ordning som Israels kung David hade gett[f]. 11 (I) De sjöng lov och pris till Herren: ”Han är god, evig är hans nåd mot Israel!” Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden var lagd till Herrens hus.

12 (J) Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. 13 Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.

Footnotes

  1. 3:1 sjunde månaden   September-oktober år 537 f Kr. Den sjunde månaden skulle folket samlas i Jerusalem till basunhögtid (4 Mos 29:1f) och lövhyddohögtid (Esra 3:4, 5 Mos 16:13f).
  2. 3:7 mat, dryck och olja   ingick normalt i arbetares ersättning (jfr 2 Krön 2:10).
  3. 3:7 cederträ sjövägen   Tyrus exporterade sitt virke längs kusten ända till Egypten. Jfr 2 Krön 2:16.
  4. 3:7 Jafo   Dagens Jaffa söder om Tel Aviv, Jerusalems närmaste hamnstad (jfr Jona 1:3).
  5. 3:8 andra årets andra månad   April-maj år 536 f Kr.
  6. 3:10 den ordning som Israels kung David hade gett   Se t ex 1 Krön 6:31f, 25:1f.

Templet återuppbyggs

(3:1—6:22)

Folkets ledare bygger upp altaret

När den sjunde månaden kom och israeliterna bodde i sina städer, samlades folket som en man i Jerusalem. Jeshua, Josadaks son, och hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och hans bröder började då bygga upp Israels Guds altare igen, för att offra brännoffer där, enligt föreskrifterna i gudsmannen Moses lag. De byggde altaret på dess gamla plats, för de var rädda för folken i landet[a], och man offrade brännoffer till Herren både morgon och kväll.

De firade lövhyddefesten enligt föreskrifterna, med det bestämda antalet brännoffer för varje dag. Sedan offrade de det dagliga brännoffret och brännoffer för nymånadsfesten och Herrens andra helgade högtider, och alla de offer som frivilligt bars till Herren. Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer till Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd.

Tempelbygget påbörjas

De betalade stenhuggare och snickare med pengar och folket från Sidon och Tyros med mat, dryck och olja, för att de sjövägen skulle föra cederträ från Libanon till Jafo, som kung Kyros av Persien hade gett dem tillstånd till.

Andra året efter deras ankomst till Guds hus i Jerusalem, i andra månaden, påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, Jeshua, Josadaks son, och deras bröder präster och leviter och alla som kommit från fångenskapen till Jerusalem. De leviter som var tjugo år eller äldre tillsatte de som förmän för arbetet med Herrens hus. Jeshua, med sina söner och bröder, och Kadmiel och hans söner, dvs. Hodavjas släkt, åtog sig gemensamt ledningen för dem som arbetade på Guds hus, liksom Henadads söner och deras söner och bröder, leviterna.

10 När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel, intog prästerna sina platser, klädda i prästdräkter, med trumpeter, och leviterna, Asafs ättlingar, med cymbaler, för att prisa Herren på det sätt som Israels kung David befallt. 11 De lovsjöng och prisade Herren:

”Han är god,
    och hans nåd mot Israel varar för evigt.”

Hela folket jublade högt och prisade Gud för att grunden till Herrens hus hade blivit lagd. 12 Men många av prästerna och leviterna och familjeöverhuvudena som var så gamla att de hade sett det förra templet[b], grät högt när de såg grunden läggas till detta tempel, medan många andra jublade och ropade av glädje. 13 Ingen kunde skilja mellan det stora glädjeropet och gråten, för folket ropade så högt att det kunde höras vida omkring.

Footnotes

  1. 3:3 de var rädda för folken i landet – grundtextens innebörd är osäker.
  2. 3:12 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.