Mordokaj ber Ester om hjälp

När Mordokaj fick veta vad som hade hänt, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska. Han gick ut mitt i staden och klagade högt och bittert.

Read full chapter

26 (A) Du, mitt folk, min dotter,
        klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,
    sjung sorgesång
            som efter ende sonen
        och håll bitter dödsklagan.
    Plötsligt drabbar oss fördärvaren.

Read full chapter

17 (A) De ska stämma upp en sorgesång över dig och säga:

Hur har du inte gått under,
        du som var bebodd av sjöfolk,
    du berömda stad,
        du som var så mäktig på havet,
    du och dina invånare,
        du som spred skräck
            hos alla dina invånare.

Read full chapter

(A) Jordens kungar, som har horat med henne och levt i lyx, ska gråta och sörja över henne när de ser röken från den eld där hon brinner.

Read full chapter

19 (A) Och de strödde jord över sina huvuden och grät och klagade högljutt: Ve, ve över den stora staden där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom! På en enda timme blev den ödelagd.

Read full chapter