Arbetet med templet stoppas

När motståndarna till Juda och Benjamin fick höra att de som återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud, (A) gick de till Serubbabel och huvudmännen för familjerna och sade till dem: ”Vi vill bygga tillsammans med er, för vi söker er Gud precis som ni, och vi har offrat åt honom ända sedan kung Esarhaddon[a] av Assyrien lät föra oss hit.”

(B) Men Serubbabel och Jeshua och de andra huvudmännen för Israels familjer sade till dem: ”Ni får inte bygga ett hus åt vår Gud tillsammans med oss. Vi ska själva bygga huset åt Herren, Israels Gud, så som kung Koresh av Persien har befallt oss.”

Men folket i landet fick judarna att tappa modet och avskräckte dem från att bygga vidare. De lejde män som motarbetade dem och hindrade deras planer så länge kung Koresh av Persien levde och sedan ända till dess att kung Darejavesh[b] av Persien började regera.

Exempel på senare motstånd

När Ahasveros[c] regerade skrev man i början av hans regeringstid ett brev som anklagade dem som bodde i Juda och Jerusalem.

Och på Artashastas[d] tid skrev Bishlam, Mitredat och Tabeel och hans andra ämbetsbröder till kung Artashasta av Persien. Brevet var skrivet på arameiska[e] och med arameiska bokstäver.

Likaså skrev rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj ett brev om Jerusalem till kung Artashasta med följande innehåll:

Från rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder från Dina och Afarsatka, Tarpela, Afaras, Erek, Babel, Susan, Deha, Elam 10 och de andra folk som den store och mäktige Asenappar[f] förde bort och lät bosätta sig i staden Samaria och i resten av landet på andra sidan floden[g].

11 Detta är en avskrift av brevet de sände till honom:

”Till kung Artashasta, från dina tjänare, männen på andra sidan floden. 12 Kungen bör veta att de judar som gav sig i väg från dig har kommit hit till oss i Jerusalem. De bygger nu upp den upproriska och onda staden, de reparerar murarna och förbättrar fundamenten. 13 Kungen bör nu veta att om denna stad byggs upp och murarna repareras kommer de varken att betala skatt, tull eller vägpengar, och det kommer att skada kungarnas inkomster. 14 Eftersom vi äter palatsets salt[h] och det inte är rätt att vi ser hur kungen blir vanärad, sänder vi nu denna skrivelse och låter kungen veta 15 så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit en upprorisk stad, till skada för kungar och länder. Sedan gammalt har det där anstiftats oroligheter, och därför har också denna stad förstörts. 16 Vi låter nu kungen veta att om denna stad byggs upp och dess murar repareras, då har du ingen besittning kvar i landet på andra sidan floden.”

17 Kungen sände detta svar:

”Till rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder, som bor i Samaria och i resten av landet på andra sidan floden. Frid!

18 Skrivelsen ni sände till oss har blivit noggrant[i] uppläst för mig. 19 Sedan jag befallt att det skulle göras efterforskningar, fann man att denna stad ända sedan gammalt har brukat sätta sig upp mot kungar och att uppror och oroligheter har anstiftats där. 20 (C) I Jerusalem har det också funnits mäktiga kungar som har härskat över hela landet på andra sidan floden. Skatt, tull och vägpengar har getts till dem. 21 Utfärda därför en befallning att dessa män ska sluta. Denna stad ska inte byggas upp förrän jag befaller det. 22 Se till att ni inte är försumliga med denna sak, så att skadan inte växer och kungarna blir lidande.”

23 När det som stod i kung Artashastas skrivelse hade blivit uppläst för Rehum och skrivaren Shimshaj och deras medbröder, gick de till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt.

24 Alltså upphörde arbetet[j] på Guds hus i Jerusalem. Det blev förhindrat ända till den persiske kungen Darejaveshs andra regeringsår.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:2 Esarhaddon   Regerade 681-669 f Kr, son till erövrarkungen Sanherib (se 2 Kung 18:19).
  2. 4:5 Darejavesh   Också kallad Darius I, berömd kung år 521-486 f Kr. Far till Ahasveros.
  3. 4:6 Ahasveros   Också kallad Xerxes I, skildrad i Esters bok. Han regerade år 486-465 f Kr, långt efter det första försöket att bygga templet år 536 f Kr. Far till Artashasta och gift med Ester.
  4. 4:7 Artashasta   Också kallad Artaxerxes I, kung år 465-424 f Kr. Troligen sände han sitt brev (vers 17-22) i början av sin regering. Längre fram kom han i stället att gynna Jerusalem och dess tempel genom att sända Esra år 458 f Kr (7:11f) och Nehemja år 445 f Kr (Neh 2).
  5. 4:7 på arameiska   Dåtidens internationella språk (2 Kung 18:26), officiellt förvaltningsspråk i perserriket. Grundtexten byter här språk och fortsätter på arameiska ända till 6:18.
  6. 4:10 Asenappar   Syftar på Assurbanipal, grym assyrisk kung år 669-627 f Kr. Assyriernas omflyttningar av erövrade folk skulle bryta deras identitet och vilja till uppror. Tidigare förflyttningar genomfördes på 720-talet f Kr (2 Kung 17:24f) och 670-talet f Kr (Esra 4:2).
  7. 4:10 landet på andra sidan floden   Från Persien sett, alltså väster om Eufrat där Israel ligger.
  8. 4:14 äter palatsets salt   Innebär att vara förbunden att tjäna kungen (jfr 4 Mos 18:19 med not).
  9. 4:18 noggrant   Annan översättning: ”översatt och” (till kungens hovspråk persiska).
  10. 4:24 Alltså upphörde arbetet   Efter utvikningen i vers 6-23 om händelser under 400-talet återvänder skildringen nu till det arbete som upphörde 536 f Kr och låg nere till år 520 f Kr, Darejaveshs andra regeringsår.

Fienden protesterar

När Judas och Benjamins fiender hörde att de som hade återvänt från fångenskapen höll på att bygga upp Herrens, Israels Guds, tempel igen, kom de till Serubbabel och familjeöverhuvudena och talade till dem: ”Låt oss arbeta tillsammans med er, för vi tror på samma Gud som ni, och vi har offrat till honom ända sedan kung Assarhaddon av Assyrien förde oss hit.”

Men Serubbabel, Jeshua och alla Israels familjeöverhuvuden svarade: ”Nej, ni kan inte delta med oss i byggandet av vår Guds hus. Vi ska själva bygga det åt Herren, Israels Gud, så som kung Kyros av Persien har befallt.”

Då försökte folket i landet få judarna att tappa modet och avskräcka dem från att bygga. De mutade rådgivare för att motarbeta dem och omintetgöra deras planer så länge Kyros, kung av Persien, levde, och ända tills Dareios blev kung över Persien.

Tempelbygget stoppas

När Xerxes[a] senare blev kung, skrev man i början av hans regeringstid en anklagelseskrift mot folket i Juda och Jerusalem. På Artaxerxes tid skrev Bishlam, Mitredat, Taveel och deras medbröder ett brev till kung Artaxerxes av Persien. Brevet skrevs på arameiska[b] och översattes. Guvernören Rechum och sekreteraren Shimsaj skrev ett brev om Jerusalem till kung Artaxerxes med nedanstående innehåll.

Avsändare var guvernören Rechum och sekreteraren Shimshaj, och de övriga av deras kolleger, domarna och ämbetsmännen, förvaltarna och tjänstemännen, männen från Erek, Babylon och Susa, dvs. elamiterna, 10 och andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bosätta sig i staden Samaria och övriga delar av provinsen väster om Eufrat.

11 Detta är en avskrift av brevet de sände till honom:

Till kung Artaxerxes

Från dina tjänare, männen från provinsen väster om Eufrat.

12 Det bör komma till kungens kännedom att de judar som kommit från dig till oss i Jerusalem håller på att bygga upp denna upproriska och onda stad på nytt. De sätter murar och grunder i stånd[c].

13 Vidare bör det komma till kungens kännedom att om denna stad blir uppbyggd igen och dess murar sätts i stånd, kommer varken tull eller skatt eller avgifter att betalas mer, vilket kommer att skada kungarnas egendom. 14 Eftersom vi är i kungens tjänst[d] kan vi inte bara se på hur kungen vanäras, och därför sänder vi detta meddelande för att informera kungen, 15 för att man ska kunna forska i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit upprorisk och vållat riket och provinserna skada. Sedan gammalt har det varit oroligheter där, och därför har denna stad också blivit förstörd. 16 Vi vill nu informera kungen om att om denna stad blir uppbyggd igen och om dess murar sätts i stånd kommer du inte att ha någonting kvar av provinsen väster om Eufrat.

17 Kungen sände följande svar:

Till guvernören Rechum, sekreteraren Shimsaj och deras kolleger som bor i Samaria och i andra delar av provinsen väster om Eufrat:

Frid!

18 Brevet ni skickade har översatts och blivit uppläst för mig. 19 Jag har gett order om efterforskningar, och man har funnit att denna stad sedan gammalt har rest sig mot kungar och varit ett fäste för uppror och oroligheter. 20 Det har funnits mäktiga kungar i Jerusalem, som har regerat över hela provinsen väster om Eufrat, och skatt, avgifter och tull har betalats till dem. 21 Utfärda nu en befallning att dessa män ska hindras från att bygga staden, tills jag befaller det. 22 Se till att ingenting försummas i detta ärende. Varför låta det bli ännu värre, till skada för kungariket?

23 När en avskrift av brevet från kung Artaxerxes lästes upp för guvernören Rechum, sekreteraren Shimsaj och deras kolleger, skyndade de till judarna i Jerusalem och stoppade dem med vapenmakt. 24 Då avstannade arbetet på Guds hus i Jerusalem och låg nere fram till den persiske kungen Dareios andra regeringsår.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:6 Eller Achasverosh.
  2. 4:7 Texten i 4:8—6:18 och 7:12-26 är på arameiska.
  3. 4:12 Den exakta innebörden i grundtexten är osäker.
  4. 4:14 Ordagrant: äter palatsets salt, vilket betyder att vara i dess tjänst.