Hebreerbrevet 10:16-39
Svenska Folkbibeln 2015
16 (A) Detta är det förbund
som jag efter denna tid
ska sluta med dem.
Och sedan säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar
i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinnen,
17 och deras synder och överträdelser
ska jag aldrig mer minnas.[a]
18 Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.
Uppmuntran till tro och kärlek
19 (B) Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 (C) på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 21 (D) Vi har en stor överstepräst över Guds hus.
22 (E) Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. 23 (F) Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. 24 (G) Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 (H) Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.
Varning för avfall
26 (I) För om vi fortsätter att synda med vett och vilja efter att ha fått kunskap om sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna, 27 (J) utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna. 28 (K) Den som förkastar Mose lag ska utan förbarmande dö om två eller tre vittnar mot honom. 29 (L) Hur mycket strängare straff tror ni då inte den förtjänar som trampar på Guds Son, föraktar[b] det förbundsblod som har helgat honom, och som kränker nådens Ande? 30 (M) Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag ska utkräva den, och dessutom: Herren ska döma sitt folk.[c] 31 (N) Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32 (O) Kom ihåg den första tiden när ljuset nådde er. Ni fick utstå hård kamp[d] och mycket lidande. 33 (P) Dels blev ni hånade och plågade och gjorda till offentligt åtlöje, dels stod ni sida vid sida med andra som behandlades så. 34 (Q) Ni led med fångarna och accepterade med glädje att bli fråntagna era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något som är bättre och bestående.
35 (R) Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. 36 (S) Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 (T) För:
Ännu en kort liten tid,
så kommer han
som ska komma,
och han ska inte dröja.
38 (U) Min rättfärdige ska leva av tro.
Men drar han sig undan,
har min själ ingen glädje
i honom.[e]
39 Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar.
Read full chapterFootnotes
- 10:16f Jer 31:33f.
- 10:29 föraktar Ordagrant: "betraktar som orent".
- 10:30 5 Mos 32:35f, Ps 135:14.
- 10:32 den första tiden … hård kamp Kanske åsyftas oroligheterna i Rom under Claudius runt år 50 e Kr, då kejsaren enligt historikern Suetonius utvisade judar efter stridigheter på grund av en viss "Chrestus" (jfr Apg 18:2).
- 10:37f Hab 2:3-4.
Hebreerbrevet 10:16-39
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
16 ”Detta är det förbund jag ska ingå med dem
efter de där dagarna, säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinne.”
17 Sedan tillägger han:
”Jag ska aldrig mer komma ihåg
deras synder och överträdelser.”[a]
18 Så när synderna nu har blivit förlåtna, behövs det ju inga fler offer.
Varning för att överge tron på Jesus
19 Tack vare Jesus blod kan vi nu, syskon, frimodigt gå in i helgedomen[b] 20 på den nya, levande väg som öppnats för oss genom förhänget, hans kropp.[c]
21 Så när vi nu har en stor överstepräst över Guds folk, 22 låt oss då gå fram med uppriktigt hjärta, i trons fulla övertygelse, med hjärtat renat från ett ont samvete och kroppen tvättad i rent vatten[d]. 23 Låt oss stadigt hålla fast vid hoppet vi bekänner oss till, för han som gett oss löftena är trofast. 24 Låt oss också ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 Låt oss inte överge våra samlingar, så som vissa brukar göra. Låt oss i stället uppmuntra varandra, särskilt som ni ser att dagen närmar sig.
26 Om vi med vett och vilja fortsätter att synda efter att vi har lärt känna sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna. 27 Nej, då väntar en fruktansvärd dom och en förtärande eld som ska utplåna Guds fiender. 28 Redan den som vägrade att lyda Moses lag blev skoningslöst dödad, om två eller tre vittnen kunde bevisa hans skuld. 29 Hur mycket värre ska då inte straffet bli för den som trampar på Guds Son, vanhelgar förbundsblodet som han helgades i, och smädar nådens Ande? 30 Vi känner ju honom som har sagt: ”Hämnden är min, och jag ska straffa dem”, och: ”Herren ska skaffa rätt åt sitt folk.”[e] 31 Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32 Tänk tillbaka på hur det var under den första tiden, när ni just hade blivit upplysta. Då höll ni ut under stora och svåra lidanden. 33 Ni blev hånade, misshandlade och förlöjligade inför människor, och ni ställde också solidariskt upp för andra som blev utsatta för samma sak. 34 Ni led med dem som kastades i fängelse, och när man tog era ägodelar var ni ändå glada, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består.
35 Fortsätt att vara lika frimodiga. Det ger en stor belöning. 36 Det krävs uthållighet av er för att ni ska kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat.
37 ”Om en kort tid kommer han som ska komma.
Han ska inte dröja.
38 Men min rättfärdige ska leva genom tro.
Om han däremot drar sig undan
är han till ingen glädje för mig mer.”[f]
39 Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade. Nej, vi tillhör dem som tror och räddar sitt liv.
Read full chapterFootnotes
- 10:17 Se Jer 31:33-34.
- 10:19 Jfr 9:2-5.
- 10:20 Jfr Matt 27:50-51.
- 10:22 Det rena vattnet syftar på den rituella tvättning de judiska prästerna fick gå igenom innan de skulle tjäna Gud, och i kristen symbolik på dopet.
- 10:30 Se 5 Mos 32:36.
- 10:38 Se Hab 2:3-4.
Hebreerbrevet 10:16-39
Svenska 1917
16 »Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;
17 och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»
18 Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.
19 Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,
20 i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --
21 och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,
22 så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.
23 Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.
24 Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;
25 låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.
26 Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,
27 utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.
28 Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;
29 huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!
30 Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»
31 Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.
32 Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp
33 och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.
34 Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.
35 Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.
36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
37 Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».
39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.