Det nya förbundets överstepräst

(A) Här är huvudpunkten i det vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen (B) och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet[a] som Herren själv och ingen människa har rest.

(C) En överstepräst blir insatt för att frambära gåvor och offer, och därför måste också Kristus ha något att bära fram. Hade han nu varit på jorden skulle han inte ens vara präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de offergåvor som lagen föreskriver. (D) De gör tjänst i en helgedom som är en kopia och skuggbild av den himmelska helgedomen, så som Mose fick höra när han skulle bygga tabernaklet: Se till att du gör allt efter den mönsterbild som du har fått se på berget.[b]

(E) Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften. För om det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte behövas ett andra.[c] (F) Men Gud förebrår dem när han säger:[d]

Se, dagar ska komma, säger Herren,
    då jag ska sluta ett nytt förbund
        med Israels hus och med Juda hus,
(G) inte som det förbund jag slöt
        med deras fäder
    den dag jag tog deras hand
        och förde dem ut
            ur Egyptens land,
    för de blev inte kvar
        i förbundet med mig,
    så jag brydde mig inte om dem,
        säger Herren.
10 (H) Nej, detta är det förbund
        som jag efter denna tid
    ska sluta med Israels hus,
        säger Herren:
    Jag ska lägga mina lagar i deras sinne
        och skriva dem i deras hjärtan.
    Jag ska vara deras Gud,
        och de ska vara mitt folk.
11 (I) Då ska ingen mer behöva
        undervisa sin landsman,
    ingen sin broder och säga:
        "Lär känna Herren!"
    Alla kommer att känna mig,
        från den minste av dem
            till den störste,
12 (J) för jag ska i nåd förlåta
        deras missgärningar
    och aldrig mer minnas
        deras synder.

13 (K) När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna.

Footnotes

  1. 8:2 det sanna tabernaklet   Den himmelska helgedomen har sin motsvarighet i Israels flyttbara helgedom under ökenvandringen (2 Mos 40). Jfr Hebr 9:11, Upp 15:5.
  2. 8:5 2 Mos 25:40.
  3. 8:7 det första förbundet … ett andra   Dvs lagens förbund och nådens förbund.
  4. 8:8f Jer 31:31f (Septuaginta).

Jesus är överstepräst i ett nytt förbund

Huvudpunkten i det vi vill säga är alltså att vi har en överstepräst som sitter på högra sidan av Majestätets tron i himlen[a] och tjänar i helgedomen, i det sanna förbundstältet, som inte är rest av människor utan av Herren själv.

En översteprästs uppgift är att bära fram gåvor och offer, och därför måste också denne bära fram något. Om han fortfarande var här på jorden skulle han inte vara präst, för här finns det redan präster som bär fram de offer lagen kräver. Men dessa tjänar i en helgedom som bara är en ofullständig skuggbild av den som finns i himlen. När Mose skulle resa upp tältet, sa ju Gud till honom: ”Var noga med att göra allt efter den förebild som visats dig på berget.”[b] Kristus däremot har ett överlägset prästämbete, för han är medlare i ett bättre förbund, som vilar på bättre löften.

Om det första förbundet hade varit utan brist, hade det inte behövt ersättas med ett annat. Men Gud anklagade folket för dess brister och sa:

”Det ska komma en tid, säger Herren,
    då jag ingår ett nytt förbund med Israels och Juda folk,[c]
inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder,
    när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten.
De höll ju inte fast vid mitt förbund,
    och därför brydde jag mig inte om dem längre, säger Herren.
10 Men detta är det förbund jag efter denna tid
    ska ingå med Israels folk, säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras sinnen
    och skriva dem i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
    och de ska vara mitt folk.
11 Då ska ingen längre behöva undervisa någon annan och säga:
    ’Lär känna Herren’,
för då ska alla känna mig,
    från den minste till den störste.
12 För jag ska förlåta dem deras ondska,
    och jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder.”[d]

13 Han talar alltså om ett nytt förbund, och det betyder att det första är föråldrat, och det gamla och föråldrade ska snart försvinna.

Footnotes

  1. 8:1 Jfr Ps 110:1.
  2. 8:5 Se 2 Mos 25:40.
  3. 8:8 Israels folk blev efter kung Salomo oeniga. De valde två olika kungar och bodde uppdelade i två länder.
  4. 8:12 Se Jer 31:31-34.

Men en huvudpunkt i vad vi vilja säga är detta: Vi hava en överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himmelen,

för att göra tjänst i det allraheligaste, i det sannskyldiga tabernaklet, vilket Herren har upprättat, och icke någon människa.

Ty var och en som bliver överstepräst tillsättes för att frambära gåvor och offer; därför måste också denne hava något att frambära.

Om han nu vore på jorden, så vore han icke ens präst, då andra där finnas, som efter lagens bud hava att frambära gåvorna,

i det att de tjäna i den helgedom som är en avbild och en skugga av den himmelska. Om en sådan fick ock Moses befallning genom en uppenbarelse, när han skulle förfärdiga tabernaklet. »Se till», heter det, »att du gör allt efter den mönsterbild som har blivit dig visad på berget.»

Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften.

Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl plats icke hava sökts för ett annat.

Men nu förebrår Gud dem och säger: »Se, dagar skola komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;

icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder, på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land. Ty de förblevo icke i mitt förbund, och därför frågade icke heller jag efter dem, säger Herren.

10 Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen, och i deras hjärtan skall jag skriva dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.

11 Då skall den ene medborgaren aldrig behöva undervisa den andre, icke den ene brodern den andre och säga: 'Lär känna Herren'; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste.

12 Ty jag skall i nåd förlåta deras missgärningar, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg.»

13 När han säger »ett nytt förbund», har han därmed givit till känna att det förra är föråldrat; men det som föråldras och bliver gammalt, det är nära att försvinna.