^2 (A) ”Män­niskobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de är ett upproriskt folk.

^14 (A) För dem uppfylls Jesajas profetia:^[a]

^16 (B) Men saliga är era ögon som ser och era öron som hör. ¹⁷ Jag säger er sanningen: Många profeter och rättfärdiga längtade efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.

Liknelsens innebörd

^18 (C) Så hör nu vad som menas med liknelsen om såningsmannen. ¹⁹ När någon hör ordet om riket men inte förstår det, kommer den onde och rycker bort det som såddes i hans hjärta. Detta är sådden vid vägen. ²⁰ Det som såddes på stenig mark är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje, ²¹ men han har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När han möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer han genast på fall. ^22 (D) Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet så att det blir utan frukt. ²³ Men det som såddes i god jord är den som hör ordet och förstår och bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt."

Liknelsen om ogräset

²⁴ Han lade fram en annan liknelse för dem: "Himmelriket är som en man som sådde god säd i sin åker. ²⁵ Men medan folket sov, kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. ²⁶ När säden växte upp och gick i ax, visade sig också ogräset.

²⁷ Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån kommer då ogräset? ²⁸ Han svarade: Detta har en fiende gjort. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi ska gå och samla ihop det? ²⁹ Nej, svarade han, då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar ut ogräset. ^30 (E) Låt båda växa tillsammans fram till skörden. När skördetiden är inne, ska jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen för att brännas. Men vetet ska ni samla in i min lada."

Liknelsen om senapskornet

^31 (F) Han lade fram en annan liknelse för dem: "Himmelriket är som ett senapskorn^[b] som en man tar och sår i sin åker. ^32 (G) Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna."

Liknelsen om surdegen

^33 (H) Ännu en liknelse gav han dem: "Himmelriket är som en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått^[c] mjöl tills alltsammans blir syrat."

³⁴ Allt detta talade Jesus till folket i liknelser. Han talade bara i liknelser till dem, ³⁵ för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser, förkunna vad som varit dolt sedan världens skapelse.^[d]

Jesus förklarar liknelsen om ogräset

³⁶ Sedan lämnade Jesus folket och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: "Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss." ³⁷ Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. ^38 (I) Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. ^39 (J) Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglar. ⁴⁰ Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. ⁴¹ Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt ^42 (K) och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder. ^43 (L) Då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin Fars rike. Hör, du som har öron!

Liknelsen om skatten och pärlan

^44 (M) Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper den åkern.

⁴⁵ Himmelriket är också som en köpman som sökte efter fina pärlor. ⁴⁶ När han fann en mycket dyrbar pärla gick han och sålde allt han ägde och köpte den.

Liknelsen om fisknätet

^47 (N) Himmelriket är också som ett nät som kastas i sjön och fångar fisk av alla de slag. ⁴⁸ När det blir fullt drar man upp det på stranden och sätter sig och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort. ^49 (O) Så ska det bli vid tidens slut. Änglarna ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga ⁵⁰ och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder. ⁵¹ Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja."

⁵² Då sade han till dem: "Därför är varje skriftlärd som har blivit en himmelrikets lärjunge som en husbonde som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt."

Jesus avvisas i Nasaret

⁵³ När Jesus hade avslutat dessa liknelser gick han därifrån. ^54 (P) Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev häpna och sade: "Var får han den visheten och kraftgärningarna ifrån? ^55 (Q) Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob^[e] och Josef och Simon och Judas^[f]? ⁵⁶ Och bor inte alla hans systrar^[g] här hos oss? Så varifrån får han allt detta?" ^57 (R) Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." ⁵⁸ Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom.

^12 (A) för att de ska se och se och ändå inte se, och höra och höra och ändå inte förstå, så att de inte vänder om och får förlåtelse."^[a]

^10 (A) Han svarade: "Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter. Men de andra får dem i liknelser, för att de ska se och ändå inte se, höra och ändå inte förstå.^[a]

³⁹ Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:

⁴¹ Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

^42 (A) Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. ^43 (B) De älskade människors ära mer än äran från Gud.

^44 (C) Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. ^45 (D) Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. ^46 (E) Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. ^47 (F) Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. ^48 (G) Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. ^49 (H) Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. ⁵⁰ Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig."

^25 (A) När de inte kunde komma överens skildes de åt, efter att Paulus hade sagt detta enda ord: "Den helige Ande talade rätt genom profeten Jesaja till era fäder ^26 (B) när han sade:^[a]

²⁷ för detta folks hjärta är förhärdat.

^28 (C) Därför ska ni veta att denna Guds frälsning är sänd till hedningarna, och de kommer att lyssna."^[b]

³⁰ I två hela år^[c] bodde Paulus i den bostad som han hade hyrt, och han tog emot alla som kom till honom. ³¹ Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad.