Hesekiel 21
Svenska Folkbibeln 2015
Herrens svärd
21 Herrens ord kom till mig:
2 ”Människobarn, vänd ditt ansikte mot Jerusalem och predika mot helgedomarna och profetera mot Israels land. 3 Säg till Israels land: Så säger Herren: Se, jag är emot dig och ska dra ut mitt svärd ur skidan och utrota både rättfärdiga och ogudaktiga hos dig. 4 Eftersom jag ska utrota både rättfärdiga och ogudaktiga hos dig, ska mitt svärd fara ut ur skidan och vända sig mot allt levande från söder till norr. 5 Alla ska veta att jag, Herren, har dragit ut mitt svärd ur skidan. Det ska inte sättas tillbaka igen. 6 Men du, människobarn, ska sucka så att dina höfter brister. Under bitter smärta ska du sucka inför deras ögon.
7 (A) När de frågar dig: Varför suckar du?, ska du svara: På grund av ett budskap som har kommit. Alla hjärtan ska förfäras och alla händer sjunka ner. Alla ska tappa modet och alla knän bli som vatten. Se, det kommer, ja, det ska ske! säger Herren Gud.”
8 Herrens ord kom till mig: 9 ”Människobarn, profetera och säg: Så säger Herren. Säg:
Ett svärd, ett svärd har slipats
och rengjorts.
10 (B) Det har slipats för att slakta.
Det har rengjorts för att blixtra.
Eller ska vi glädja oss?
Min sons spira[a] föraktar allt
som är av trä.
11 Han har lämnat det till polering,
till att gripas med handen.
Svärdet har slipats,
det har rengjorts
för att sättas i en dråpares hand.
12 (C) Ropa och jämra dig,
du människobarn,
för det drabbar mitt folk,
det drabbar alla Israels furstar.
Tillsammans med mitt folk
offras de åt svärdet,
slå dig därför för ditt bröst.
13 Se, prövning kommer,
och vem drabbas
om inte den föraktande spiran?[b]
Den ska inte bestå,
säger Herren Gud.
14 (D) Men du människobarn,
profetera och slå ihop
dina händer.
Låt svärdet slå två gånger, ja, tre,
ett svärd som dödar.
Det är ett svärd
som fäller den störste,
som angriper dem från alla håll.
15 För att deras hjärtan
ska smälta av ångest
och många falla,
sätter jag i deras portar
svärdet som hugger ner.
O, det är gjort för att
flamma som en blixt,
det är draget för att slakta!
16 Hugg med all kraft åt höger,
måtta åt vänster,
vart än din egg är bestämd.
17 (E) Också jag ska slå ihop mina händer
och släcka min vrede.
Jag, Herren, har talat.”
Den babyloniske kungens svärd
18 Herrens ord kom till mig: 19 ”Människobarn, märk ut åt dig två vägar där den babyloniske kungens svärd kan gå fram. Låt båda gå ut från ett och samma land[c]. Gör en vägvisare och sätt ut den på den plats där vägen till staden börjar. 20 Märk ut den väg där svärdet ska gå, dels till Rabba i Ammons land, dels till Juda med det befästa Jerusalem.
21 För Babels kung står redan vid vägskälet där de båda vägarna börjar för att bli spådd. Han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern. 22 I sin högra hand får han då lotten ’Jerusalem’. Där ska han sätta upp murbräckor, öppna sin mun till stridsrop, höja sin röst till härskri, sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur. 23 Men detta tycks dem vara en falsk spådom. De har ju svurit eder. Men han ska påminna dem om deras missgärning och ta dem till fånga.
24 Därför säger Herren Gud så: Eftersom ni väcker upp minnet av er missgärning, så att era överträdelser har blivit uppenbara och er synd visar sig i allt ni gör, eftersom minnet av er har blivit uppväckt, därför ska ni komma att gripas med våld.
25 Och du dödligt sårade, ogudaktige furste över Israel[d], din dag kommer då din missgärning har nått sin gräns. 26 Så säger Herren Gud: Ta av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan! Inget ska förbli som det är. Det som är lågt ska upphöjas, och det som är högt ska förödmjukas. 27 (F) Ruin, ruin, jag ska göra det till en ruin. Det ska inte vara någonting, förrän han som det rätteligen tillhör[e] kommer. Honom ska jag ge det.
Svärdet mot Ammons folk
28 (G) Människobarn, profetera och säg: Så säger Herren Gud om ammoniterna och om deras hånfulla ord:
Ett svärd, ett svärd är draget,
slipat för att slakta,
för att förgöra, för att blixtra.
29 De har sett
falska profetsyner om dig,
de har spått lögner om dig,
men du ska sättas
på de slagnas halsar,
på ogudaktiga vilkas dag
har kommit,
tiden då missgärningen
har nått sin gräns.
30 Stick svärdet i skidan igen.
På den plats där du skapats,
i det land du härstammar från
ska jag döma dig.
31 Jag ska ösa min vrede över dig
och blåsa min harms eld mot dig.
Jag ska överlämna dig
åt vilda människor
som är mästare på att fördärva.
32 Du ska bli till mat åt elden,
ditt blod ska flyta i landet.
Ingen ska mer tänka på dig,
för jag, Herren, har talat.”
Footnotes
- 21:10 Min sons spira Annan översättning: ”Kungen över Guds folk”.
- 21:13 den föraktande spiran Grundtexten i denna vers är svårtolkad.
- 21:19 ett och samma land Troligen Damaskus, där vägar går sydväst mot Israel och söderut mot Rabba, nuvarande Amman, som också hade deltagit i upproret mot Babel (jfr Jer 27:3).
- 21:25 furste över Israel Sidkia, som bröt sin trohetsed till Nebukadnessar och avsattes (2 Krön 36:13).
- 21:27 han som det rätteligen tillhör Messias, den rätte konungen. Jfr 1 Mos 49:10.
Hesekiel 21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Kommande anfall
21 Herrens ord kom till mig: 2 ”Du människa, vänd dig mot Jerusalem och predika mot helgedomarna och profetera mot Israels land. 3 Säg till Israels land: Så säger Herren: ’Jag är emot dig. Jag ska dra mitt svärd ur skidan och utrota både rättfärdiga och gudlösa hos dig. 4 Då jag ska utrota både rättfärdiga och gudlösa hos dig, ska mitt svärd dras ut ur skidan mot allt levande från söder till norr. 5 Alla ska då inse att jag, Herren, har dragit mitt svärd ur skidan, och det ska inte återvända.’
6 Därför ska du, människa, klaga. Klaga bittert, av förtvivlan inför dem! 7 När de frågar dig varför du klagar, ska du svara: ’På grund av de nyheter som kommer. Alla ska drabbas av ångest och stå där handfallna. Alla ska bli modlösa, och det ska rinna längs allas ben[a]. Det ska komma och är redan på väg, säger Herren, Herren.’ ”
8 Herrens ord kom till mig: 9 ”Du människa, profetera och säg:
’Ett svärd har slipats och polerats,
10 slipats för slakt,
polerats för att blixtra.
Ska vi glädja oss? Min sons spira föraktar allt av trä.[b]
11 Svärdet är lämnat att poleras,
att gripas med handen.
Svärdet har slipats och polerats,
gjorts i ordning för en dråpares hand.
12 Ropa och jämra dig, du människa,
för det drabbar mitt folk
och alla Israels furstar.
Tillsammans med mitt folk
kastas de åt svärdet.
Slå dig därför för ditt bröst.[c]
13 Prövningen ska nämligen komma. Vad är det som kommer att drabbas, om inte den föraktande spiran?[d] säger Herren, Herren.’
14 Profetera, människa,
slå ihop dina händer!
Svärdet ska slå två, ja, tre gånger
för en dråpares svärd är det,
ett svärd för en massaker
runt omkring dem,
15 så att deras hjärtan smälter av ångest
och många faller.
Mot alla deras portar
har jag satt en dråpares svärd.
Ve! Det är gjort för att blixtra
och draget för att slakta.
16 Slå skarpt åt höger och slå åt vänster,
ja, vart än din egg riktar sig!
17 Också jag ska slå ihop mina händer
och stilla min vrede.
Jag, Herren, har talat.”
18 Herrens ord kom till mig: 19 ”Du människa, märk ut två vägar som den babyloniske kungens svärd kan följa, och som båda utgår från samma land. Sätt upp en vägvisare vid vägskälet till staden,[e] 20 och märk ut den väg som svärdet ska gå mot Rabba i ammoniternas land och mot Juda och det befästa Jerusalem. 21 För kungen av Babylonien står vid vägskälet av de två vägarna för att bli spådd. Han kastar lott med pilar, rådfrågar sina avgudar och skådar i lever. 22 I hans högra hand finns orakelsvaret: Jerusalem. Där ska han sätta upp murbräckor, ge befallning om slakt och höja krigsrop, sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsramp. 23 Men det tycks vara ett falskt tecken för dem som svurit eder.[f] Men han ska påminna dem om deras skuld och ta dem till fånga.
24 Därför säger Herren, Herren: ’Eftersom er skuld ständigt gör sig påmind genom ert uppenbara uppror och era synder visar sig i allt vad ni gör, ska ni på grund av detta tas till fånga.
25 Du vanvördige och gudlöse furste över Israel, din tid är nu ute, det är dags för ditt straff! 26 Så säger Herren, Herren: Ta av dig turbanen och kungakronan! Det ska inte förbli som det varit. Upphöj den förnedrade och förnedra den upphöjde! 27 Allt ska jag lägga i ruiner, ja allt kommer att ligga i spillror. Men det ska inte ske förrän han kommer som jag har gett rätten att döma.’
28 Du människa, profetera och säg: Så säger Herren, Herren om ammoniterna och deras hån:
’Ett svärd, ett svärd är draget för att slakta,
polerat för att förtära och flamma som blixten.[g]
29 Man har sett falska syner om dig och spått lögner om dig,
att du ska sättas på de slagnas nacke, på de gudlösas,
vilkas tid nu är ute och vilkas tid för straff är inne.
30 Stick tillbaka svärdet i skidan!
På den plats där du skapades
och i det land som du härstammar ifrån ska jag döma dig.
31 Jag ska tömma ut min vrede över dig
och blåsa på min vredes glöd.
Jag ska överlämna dig åt brutala män,
som är mästare i att fördärva.
32 Du är veden till elden, och ditt blod ska utgjutas i landet.
Ingen ska mer komma ihåg dig.
Jag, Herren, har talat.’ ”
Footnotes
- 21:7 Ordagrant: …allas knän ska bli som vatten. Se not till 7:17.
- 21:10 Grundtextens innebörd av versens senare hälft är osäker. Möjligen vill Hesekiel med föraktet mot allt av trä säga att löftena till David inte är någon garanti för att folket skulle slippa en främmande invasion.
- 21:12 Ett tecken på sorg och bedrövelse.
- 21:13 Grundtextens innebörd är osäker.
- 21:19-20 Grundtexten är svårtolkad och översättningen därför osäker.
- 21:23 Grundtextens innebörd är osäker.
- 21:28-32 Grundtextens innebörd är oklar.
Hesekiel 21
Svenska 1917
21 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Jerusalem och predika mot helgedomarna, ja, profetera mot Israels land.
3 Och säg till Israels land: Så säger HERREN: Se, jag skall vända mig mot dig och draga ut mitt svärd ur skidan och utrota ur dig både rättfärdiga och ogudaktiga.
4 Ja, eftersom jag skall utrota ur dig både rättfärdiga och ogudaktiga, därför skall mitt svärd fara ut ur skidan och vända sig mot allt kött mellan söder och norr;
5 och allt kött skall förnimma att jag, HERREN, har dragit ut mitt svärd ur skidan; det skall icke mer stickas in igen.
6 Men du, människobarn, må sucka, ja, du må sucka inför deras ögon, som om dina länder skulle brista sönder i din bittra smärta.
7 Och när de fråga dig: »Varför suckar du?», då skall du svara: »För ett olycksbud, som när det kommer, skall göra att alla hjärtan förfäras och alla händer sjunka ned och alla sinnen omtöcknas och alla knän bliva såsom vatten. Se, det kommer, ja, det fullbordas! säger Herren, HERREN.»
8 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
9 Du människobarn, profetera och säg: Så säger HERREN: Säg: Ett svärd, ja, ett svärd har blivit vässt och har blivit fejat.
10 Det har blivit vässt, för att det skall anställa ett slaktande; det har blivit fejat, för att det skall blixtra. Eller skola vi få fröjd därav? Fröjd av det som bliver ett tuktoris för min son, ett för vilket intet trä kan bestå!
11 Nej, han har lämnat det till att fejas, för att det skall fattas i handen; svärdet har blivit vässt och fejat för att sättas i en dråpares hand.
12 Ropa och jämra dig, du människobarn, ty det drabbar mitt folk, det drabbar alla Israels hövdingar. De äro med mitt folk hemfallna åt svärdet; därför må du slå dig på länden.
13 Ty rannsakning har redan skett; huru skulle det då vara möjligt att riset icke drabbade, det ris för vilket intet kan bestå? säger Herren, HERREN.
14 Men du, människobarn, profetera och slå händerna tillsammans; må svärdet fördubblas, ja, bliva såsom tre, må det bliva ett mordsvärd, ett mordsvärd jämväl för den störste, svärdet som drabbar dem från alla håll.
15 Ja, för att deras hjärtan må försmälta av ångest, och för att många må falla, skall jag sända det blänkande svärdet mot alla deras portar. Ack, det är gjort likt en blixt, det är draget för att slakta!
16 Hugg lös med all makt åt höger, måtta åt vänster, varthelst din egg kan bliva riktad.
17 Också jag skall slå mina händer tillsammans och släcka min vrede. Jag, HERREN, har talat.
18 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
19 Du människobarn, märk ut åt dig två vägar på vilka den babyloniske konungens svärd kan gå fram; låt båda gå ut från ett och samma land. Skär så ut en vägvisare, skär ut den för den plats där stadsvägarna skilja sig.
20 Märk ut såsom det håll dit svärdet kan gå dels Rabba i Ammons barns land, dels Juda med det befästa Jerusalem.
21 Ty konungen i Babel står redan vid vägskälet där de båda vägarna begynna; han vill låta spå åt sig, han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern.
22 I sin högra hand får han då ut lotten »Jerusalem», för att han där skall sätta upp murbräckor, öppna sin mun till krigsrop, upphäva sin röst till härskri, för att han där skall sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur. --
23 Detta synes dem vara en falsk spådom: de hava ju heliga eder. Men han uppväcker minnet av deras missgärning, och så ryckas de bort.
24 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I haven uppväckt minnet av eder missgärning i det att edra överträdelser hava blivit uppenbara, så att eder syndfullhet visar sig i allt vad I gören, ja, eftersom minnet av eder har blivit uppväckt, därför skolen I komma att med makt ryckas bort.
25 Och du, dödsdömde, ogudaktige furste över Israel, du vilkens dag kommer, när din missgärning har nått sin gräns,
26 så säger Herren, HERREN: Tag av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan. Det som nu är skall icke förbliva vad det är; vad lågt är skall upphöjas, och vad högt är skall förödmjukas.
27 Omstörtas, omstörtas, omstörtas skall detta av mig; också detta skall vara utan bestånd, till dess han kommer, som har rätt därtill, den som jag har givit det åt.
28 Och du, människobarn, profetera Och såg: Så säger Herren, HERREN om Ammons barn och om deras smädelser: Säg: Ett svärd, ja, ett svärd är draget, det är fejat för att slakta för att varda mättat och för att blixtra,
29 mitt under det att man skådar åt dig falska profetsyner och spår åt dig lögnaktiga spådomar om att du skall sättas på de dödsdömda ogudaktigas hals, vilkas dag kommer, när missgärningen har nått sin gräns.
30 Må det stickas i skidan igen. I den trakt där du är skapad, i det land varifrån du stammar, där skall jag döma dig.
31 Jag skall Utgjuta min vrede över dig, jag skall mot dig blåsa upp min förgrymmelses eld; och jag skall giva dig till pris åt vilda människor, åt män som äro mästare i att fördärva.
32 Du skall bliva till mat åt elden, ditt blod skall flyta i landet; ingen skall mer tänka på dig. Ty jag, HERREN, har talat.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.