⁵ Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? ⁶ Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? ⁷ Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?

⁸ Om ni följer den kungliga lagen,^[a] den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”^[b], då gör ni rätt. ⁹ Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. ¹⁰ Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt. ¹¹ Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”^[c] Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.

¹² Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. ¹³ Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro utan handlingar är bara tomma ord

¹⁴ Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? ¹⁵ Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, ¹⁶ räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?

¹⁷ Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.

¹⁸ Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa^[d] mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. ¹⁹ Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. ²⁰ Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?

²¹ Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?^{[e] 22} Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. ²³ Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”^[f] och kallades Guds vän^[g]. ²⁴ Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.

²⁵ Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. ²⁶ Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.