17 Och jag tog bägaren ur Herrens hand och gav åt alla folk[a] dit Herren sände mig att dricka. 18 Det var Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett, 19 (A) sedan farao, Egyptens kung, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk 20 (B) och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Ashkelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Ashdod, 21 (C) vidare Edom, Moab och ammoniterna och alla kungar i Tyrus, 22 (D) alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 dessutom Dedan, Tema, Bus och alla som har kantklippt hår, 24 alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen 25 samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien, 26 (E) och alla kungar i landet i norr – både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre – och alla andra riken i världen över jordens yta. Och Sheshaks[b] kung ska dricka efter dem.

27 (F) Du ska säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller utan att kunna resa er, på grund av det svärd som jag ska sända bland er. 28 Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! 29 (G) För se, jag ska börja straffdomen med den stad som är uppkallad efter mitt namn. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni ska inte bli ostraffade, utan jag ska kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.

30 (H) Allt detta ska du profetera för dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    han höjer sin röst
        från sin heliga boning.
    Han ryter högt över sitt land
        och höjer skörderop
    som en vintrampare
        över jordens alla invånare.
31 (I) Larmet hörs till jordens ände,
    för Herren går till rätta
        med hednafolken,
    han ska döma allt kött.
    De ogudaktiga överlämnar han
        åt svärdet, säger Herren.

32 Så säger Herren Sebaot:
    Se, en ofärd går ut
        från folk till folk
    och en väldig storm stiger upp
        från jordens yttersta ände.
33 (J) De som blir slagna av Herren
        på den dagen
    ska ligga från jordens ena ände
        till den andra.
    Man ska inte hålla dödsklagan
        efter dem,
    inte samla upp och begrava dem,
        utan de ska bli gödsel på marken.

34 Jämra er, ni herdar, och klaga!
    Vältra er på marken,
        ni ledare för hjorden,
    för tiden är inne
        då ni ska slaktas.
    Ni ska skingras
        och falla som ett fint kärl.[c]
35 (K) Ingen tillflykt finns för herdarna,
    ingen möjlighet att komma undan
        för hjordens ledare.
36 Hör herdarna ropa
        och ledarna för hjorden jämra sig,
    för Herren ödelägger
        deras betesmark
37 och de fridfulla ängarna förstörs
    på grund av Herrens
        brinnande vrede.
38 Likt ett ungt lejon
        drar han ut ur sitt snår.
    Deras land blir en ödemark
        på grund av förtryckarens svärd
            och hans brinnande vrede.

Read full chapter

Footnotes

  1. 25:17f gav åt alla folk   De uppräknade områdena (18-25) härjades alla av Nebukadnessar. De låg i Negev och Gaza (20), Jordanien (21), Libanon och Cypern (21-22), norra Arabien (23-24) och Iran (25).
  2. 25:26 Sheshak   är ett kryptogram för Babel. Det hebreiska alfabetets första bokstav ersätts med den sista, den andra med den näst sista osv.
  3. 25:34 ett fint kärl   Andra handskrifter (Septuaginta): ”fina baggar”.

17 Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21 Edom, Moab, ammoniterna, 22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[a], 24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[b] ska sedan dricka efter dem.

27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’

30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
    hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31     Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
    han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”

32 Så säger härskarornas Herre:

”Se, olyckan går ut
    från folk till folk,
en väldig storm far upp
    från de yttersta hörnen av jorden.”

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.

34 Gråt, ni herdar, och klaga.
    Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
    och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[c].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
    ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
    hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37     De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38     Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
    härjat av förtryckarens svärd[d],
av hans flammande vrede.

Read full chapter

Footnotes

  1. 25:23 Ordet hår finns inte i grundtexten, utan översättningen här grundar sig på Septuaginta. Ett annat tolkningsalternativ skulle kanske kunna vara att uttrycket syftar på avlägsna platser och inte människoansikten över huvud taget.
  2. 25:26 Namnet är ett kryptogram för Babyloniens (hebr. Babel) kung, bildat så att man ersätter det hebreiska alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. På det sättet får man Sh, sh och k i stället för B, b och l (det hebreiska alfabetet består enbart av konsonanter).
  3. 25:34 Enligt bl.a. Septuaginta: baggar.
  4. 25:38 Egentligen vrede, men här utgår översättningen ifrån andra handskrifter och Septuaginta.

25 Omskärelsen är till nytta om du håller lagen. Men är du en lagbrytare har du trots din omskärelse blivit oomskuren.

Read full chapter

25 Omskärelsen[a] gör bara nytta om du lyder lagen. Men om du inte gör det, då är du som en oomskuren.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:25 Omskärelse, dvs. att skära bort förhuden på männen, var ett sätt att ingå förbund som praktiserades av många folk. Men judarna ingick förbund med Gud själv. Jfr 1 Mos 17:9-14.